Många människor har på något sätt ett förhållande till musik, positivt eller negativt. Detta gäller såväl för barn och ungdomar som vuxna. Detta gäller även författarna till detta arbete. Syftet med vårt arbete är att undersöka musikundervisningen i skolan. Stämmer pedagogernas syfte och mål med vad eleverna själva uppfattar att de lär sig? Hur förhåller sig musikpedagogerna till våra styrdokument och överförs musiken i den övriga undervisningen? Vår undersökning är kvalitativ och utgår från intervjuer med elever och pedagoger samt observationer av musiklektioner.

Syftet med arbetet är att undersöka hur en förändring av tonarten kan påverka en lyssnares upplevelse av en låt, hur lyssnarens känslomässiga reaktioner påverkas när låten får en annan tonart än originalet, utan att för den skull ändra något annat i det musikaliska framförandet. Jag har i undersökningen använt mig av två nyskrivna låtar i tre olika tonarter/tonhöjder som utgångspunkt i ett lyssningstest där testpersonerna fick svara på en enkät som fokuserade på hur de känslomässigt upplevde respektive version. Testet genomfördes i två omgångar med två olika testgrupper, ?musiker? och ?mer allmänt musikintresserade?. Resultatet redovisas i form av stapeldiagram som visar hur de olika versionerna av låtarna uppfattades av testpersonerna.

Målet med det här arbetet har varit att utveckla en ljudmotor skriven i JavaScript som underlättar ljuddesign för webbsidor. Ett sekundärt mål har varit att diskutera hur relevant Flash är för ljuddesign på webben och huruvida HTML5 har möjligheten att ersätta Flash i framtiden. En ljudmotor som har fått namnet Klang har utvecklats som ett JavaScriptbibliotek för integration med interaktiva webbsidor. Ljudmotorn använder Web Audio API, den nyligen föreslådda ljudstandarden för HTML5, som bas för uppspelning och processering av ljud. För att anpassa ljuddesignen för olika typer av webbsidor har Klang möjligheten att dynamiskt styra hur musik och ljud spelas upp beroende på vilken typ av webbsida den används för och hur en besökare använder denna webbsida.

Denna text handlar om qawwalimusiken. Qawwali är en musikform medrötterna i Indien och Pakistan. Den är också en del av en specifik religiös tradition nämligen sufismen. Qawwali är en musikalisk genre som är nära förknippad med en sufisk ritual, under vilken den spelar en betydande roll. I texten undersöks det huruvida qawwali har förändrats, exempelvis till form,innehåll och mål, när den blivit en del av den västerländska musikscenen och kategoriseras under World Music.Nyckelfrågan är om de religiösa idéerna och den sakrala, religiösa meningen urvattnas eller försvinner i och med att qawwali har blivit del av den moderna och globala musik-industrin och har därmed lyfts upp ur dess ursprungliga socioekonomiska och religiösa miljö.

Ångest och oro är vanligt förekommande hos personer som vårdas palliativt och det kan ge upphov till sämre livskvalitet. Det är viktigt att identifiera icke-farmakologiska interventioner som kan lindra ångestsymptom. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva erfarenheter av att använda icke farmakologiska interventioner för att lindra ångest och oro patienter som vårdas palliativt. Efter litteratursökning i sex databaser inkluderades 15 artiklar som resulterade i fyra olika typer av interventioner: beröring: psykologiska interventioner: musik:övrig sinnestimulering. Resultatet visade att beröring, psykologiska interventioner och musik hade positiv inverkan på ångest och oro hos patienter som vårdas palliativt.

Syftet med den här studien är att granska några musik- och kulturskolors elevrekrytering och elevunderlag ur ett tillgänglighetsperspektiv, samt hur ett antal instrumentallärare resonerar kring detta. Bakgrunden till syftet vilar på skollagens och läroplanernas paragrafer rörande alla elevers lika rätt till utbildning samt ett personligt engagemang i frågan. Eftersom musik- och kulturskolor är en helt frivillig skolform är frågan om vilka elever som deltar mer komplex än i den obligatoriska skolan, vilket gör den intressant att studera. Studien har en fenomenologisk ansats och använder en kvalitativ intervjustudie som (informationsinhämtnings-)metod. De intervjuade är instrumentallärare inom musik- och kulturskolans verksamhet.

BakgrundEstetiska aktiviteter hör till verksamheten i förskolan. Det handlar om att barnen ska få rikligt med möjligheter att uttrycka sig på, där många sinnen involveras. Enligt forskarna bör musikaktiviteterna genomsyras av musikens grundelement som bildar en helhetsupplevelse. Barns musikaliska och språkliga utveckling går hand i hand och berikar varandra under gynnsamma förhållanden. Pedagogens förhållningssätt är viktigt, det handlar om att skapa förutsättningar för lärandesituationer i stimulerande lärandemiljöer.SyfteSyftet med vår undersökning är att studera hur pedagoger arbetar med planerade musikaktiviteter i en musikförskola.MetodI vår undersökning har vi använt oss av metoderna observation och fältintervju.

Syfte: I denna studie har vi undersökt hur Tolv Stockholm använder sig av sinnesmarknadsföring för att skapa en upplevelse och om det har den önskade effekten på besökarna.Metod: Denna kvalitativa studie baseras på primär och sekundär data. Vi har intervjuat anställda som jobbar både på och för Tolv Stockholm för att få deras perspektiv. Sedan har vi utfört observationer för att avgöra om besökarnas upplevelser stämmer överens med Tolv Stockholms intentioner.Referensram: Tidigare forskning och teorier menar att sinnena spelar en stor på våra upplevelser. Dessa kan påverkas av de som producerar upplevelserna genom till exempel belysning, musik och doft.Resultat & Slutsats: Många av de sinnesintryck som Tolv Stockholm arbetar med får den önskade effekten hos deras besökare. Vi anser dock att de har gjort en lite miss vad gäller samspel av musik och belysning.

Syftet med undersökningen är att få en uppfattning om vilka matematiska aktiviteter som genomförs och kan genomföras under sångstunder på förskolor i Sverige och om de genomförs på ett sätt så att barnen arbetar mot målen i läroplanen. Detta eftersom mycket forskning tyder på att mycket matematikinlärning kan ske under sångstunder/musiklektioner. Teori och forskning säger att musik kan utveckla matematiken hos barn på många olika sätt. Min metod var att observera en sångstund på tre förskolor i en kommun och därefter intervjua förskollärarna som höll i sångstunderna. Resultatet visade att lärarna använde en hel del matematik under sångstunderna som det är, några mer medvetna om det än andra. Det visades även att pedagogerna anser att matematiken passar bra ihop med musik. Jag kan se vilka matematiska och musikaliska aktiviteter som genomfördes. Min önskan är att pedagoger ska ge barnen mycket matematikkunskaper under en sångstund.

Syftet med föreliggande examensarbete är att utveckla ett förslag på läromedel för lärare i ämnet religionskunskap i grundskolans senare år. Vi har i uppsatsen beskrivit vårt arbete utifrån ett religionspedagogiskt försök. Analys och utvärdering av detta experiment redovisas och likaså undervisningsmodellen i sin helhet. Modellen behandlar delar av kristendomen och grundar sig på diskussioner utifrån populärmusik samt estetiska moment. Vi har i litteraturöversikten fokuserat på de stöd vi kan för denna undervisningsmodell i läroplan och kursplan samt beskrivit relevant forskning på närliggande områden. Bland annat beskrivs elevers inställning till religion och livsfrågor.

Studiens syfte a?r att underso?ka la?rares syn pa? begreppet kreativitet och vad det har fo?r plats i skolan. Fo?r att na? fram till det syftet valde vi intervju som metod, da?r vi har intervjuat fyra olika ho?gstadiela?rare varav tva? av dem har musik som inriktning medan de andra tva? undervisar i bild.I syftet inga?r ocksa? att ja?mfo?ra bild- och musikla?rarnas uppfattningar av begreppet, fo?r att se om det finns skillnader mellan a?mnena. Fo?r att genomfo?ra en ja?mfo?relse valdes att utforma intervjuns fra?gesta?llningar pa? sa? sa?tt att la?rarna hade mo?jlighet att ge fria svar.

Agitationstillstånd är mycket vanligt förekommande hos personer med demens och ger upphov till försämrad livskvalitet. Andra negativa konsekvenser är ökad användning av neuroleptika och ökad arbetsbelastning för personalen, som upplever att de inte har verktyg för att kunna förebygga agitation på ett effektivt sätt. Syftet med studien är att beskriva interventioner för att förebygga agitation hos personer med demens, för att göra detta användes metod för systematisk litteraturöversikt. Fyra databaser genomsöktes, Academic, Pubmed, Medline och Cinahl. Totalt inkluderades 19 artiklar i studien.

Förr i tiden producerades musik med analog hårdvara och datorer användes inte i någon vidare utsträckning. På 80-talet introducerades datorer och nu produceras nästan all musikmed hjälp av datorer. Denna uppsats belyser om, och i så fall hur, införandet av datorer i musikproduktion har påverkat musikproducenter i deras arbete i vardagen. Vi har intervjuat ett antal musikproducenter för att se hur deras användande av datorer i sina arbetsuppgifter har förändrat, förbättrat och försämrat deras arbete. Undersökningenhar genomförts med avstamp i ett sonderingssamtal med en musikproducent på en musikstudio i Malmö för att sedan mynna ut i semistrukturerade intervjuer med fem musikproducenter.

Postoperativ smärta är något som merparten patienter som genomgår kirurgi upplever och som kan leda till längre återhämtning, sämre livskvalité och långvariga smärttillstånd om den inte behandlas adekvat. Det finns förutom farmakologisk smärtbehandling även icke farmakologiska metoder för att lindra smärta. Syftet med denna studie var att göra en kunskapsöversikt över icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder vid postoperativ smärta. En litteratursökning gjordes i fyra databaser: Cinahl, PubMed, Amed/EBSCO samt Psychinfo. Nitton artiklar valdes ut för analys.

Det övergripande syftet med denna studie är att utveckla kunskap och få en ökad förståelse av musikskolan El Sistemas verksamhet i Sverige med utgångspunkt i en av El Sistemaskolorna i Göteborg. Det har varit av vikt att utforska huruvida El Sistemas arbetssätt och metoder är någonting utöver vad som kan sägas vara ?vanlig? musikundervisning i musik- och kulturskola. Därför har det även varit väsentligt att sätta sig in i skolans bakomliggande idéer och förutsättningar. Studiens teoretiska ram är inspirerad av sociokulturell teori och genomförandet av etnografisk metod. Resultaten har dock främst framkommit genom kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger och sex elever.