Syftet med kandidatarbetet är att skapa musik till en folkgrupp som saknar en etablerad musikkultur. För att göra detta valdes folkgrupper ut ur den fiktiva spelvärlden Drakar och Demoner: Trudvang. Fornnordisk kultur var en inspiration till Trudvang och detta studerades för att påvisa likheter till folkgrupperna i Trudvang. Parallellerna mellan de olika kulturerna blev uppsatsens förundersökning. Uppsatsens förundersökning resulterade i att det finns en efterfråga på musik i spelet varpå två folkgrupper från Trudvang valdes ut för gestaltning med musik, alferna och virannerna. Baserat på instrument som samerna och anglosaxarna kunde tänkas använda producerade vi musik till den andra delen av forskningen. Musiken undersöktes genom att dela ut en enkät till erfarna spelare på spelets forum för att bestämma huruvida gestaltningen av alferna och virannerna var lyckad. Resultaten visade att det lämpar sig att gestalta dessa folkgrupper med den producerade musiken och som ett resultat ge dem en musikkultur..

Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns en skillnad på studentens prestation i ett läsförståelsetest (TISUS), beroende på vilket tonläge (dur eller moll) på klassisk musik de fick lyssna på. Undersökningen genomfördes som ett laboratorieexperiment i en studierum på Karlstads Universitet, utifrån en oberoende mellan-grupps-design. Urvalet var ett tillfällighetsurval av studenter (N= 26), i åldrarna 19 ? 33, inom Karlstads Universitet. Oberoende variabeln var klassiskt musik komponerad av Wolfgang Amadeus Mozart, vilket var uppdelat i de två olika betingelserna dur och moll.

Denna uppsats har som mål att undersöka om, och i så fall hur, gestaltningen av psykopaten på film skiljer sig från psykiatrins beskrivning. Uppsatsen tar även upp människosynens påverkanpå dramaturgi och gestaltning.Den hermeneutiska analysen görs på tre amerikanska produktioner:American Psycho (Mary Harron, 2000), Basic Instinct (Paul Verhoeven, 1992) och Halloween(Rob Zombie, 2007). Analysen grundar sig främst på psykiatriska teorier av Robert D. Hare och filmteorier av Wayne Wilson.Slutsatsen i uppsatsen är, att filmerna baserar sina karaktärer på de karaktärsdrag psykiatrin anser vara typiska för psykopaten, men adderar faktorer till karaktären. Detta görs för att uppnå ökad underhållning och spänning.

3D-scanning har används en del i spel- och filmindustrin men har tidigare varit för dyrt för att användas av datografiker i en större skala. Under de senaste åren har en del billigare och bättre alternativ dykt upp och jag kommer i mitt arbete berätta om de olika 3D-scanningsteknikerna och diskutera vilken teknik som passar bäst för datorgrafiker. Jag kommer även att diskutera hur man som datorgrafiker kan behandla det skannade materialet så att det kan användas i spel och film..

Streamingtjänster har förändrat hur människor lyssnar på musik och upptäcker ny musik. Det har också underlättat för mindre artister att nå lyssnare och potentiella fans utan ett skivbolag som distribuerar och marknadsför. Samtidigt har sociala medier förändrat hur artister når ut och upprätthåller relationen med sina fans. Försäljningen av fysiska album når rekordlåga nivåer och streaming av musik gör så att lyssnaren fokuserar på den enskilda låten snarare än artisten bakom den eller ett album artisten skapat. Professionella inom musikbranschen uttrycker därför en oro för att lyssnaren inte längre bryr sig lika mycket om artisten.Dessa genomgående förändringar i musikbranschen väcker frågan hur lyssnaren förhåller sig till artisten och vilken relevans artisten har när lyssnaren upptäcker ny musik och lyssnar på musiken i sina spellistor.

Avsikten med vår undersökning är att undersöka lärares uppfattningar om filmmediet som undervisningsmaterial. Vi vill förstå filmmediets användningsområde samt få en inblick i lärares hantering av filmmediet i verksamheten. För att uppnå syftet har vi använt oss av e-enkäter och intervjuer. På skolorna tycks det finnas tekniska förutsättningar för att visa film och vårt resultat visar att oavsett ålder, kön och yttre förutsättningar tycks lärare regelbundet använda sig av filmmediet som undervisningsmaterial. Vi har även kommit fram till att det florerar en uppfattning om att språklärare oftare använder sig av filmmediet i sina ämnen än andra lärare.

Syftet med studien var att med fokus på en allmän kurs med musikinriktning belysa folkhögskoledeltagares förståelse för musik som aktivitet och fenomen. Utifrån en kvalitativ ansats inom ramen för en hermeneutisk forskningstradition intervjuades sex respondenter för att undersöka om deras tidigare erfarenheter av samt deras nuvarande syn på musik kunde leda till förståelse inom sammanhang som låg utanför musiken. Resultatet visade att musik är ett utmärkt instrument med vilket man kan förstå och tolka sin omvärld. Respondenter som utvecklas i musik upplever att de också utvecklar andra egenskaper, som förståelse för sig själva, förståelse för andra samt en djupare förståelse för vad som menas med kunskap. En förutsättning för detta är dock att intresset för musiken är väldigt stort samt att intresset inte leder till ett avskärmande från omvärlden.

During this project a photographer and an illustrator have explored if a single image can communicate a bigger whole, in this case a movie. By analysing five motion pictures with visual communication theories, semiotics and colour symbolism as tools, ten images was created. These images do not only consist of symbols, but also communicate the overall feeling and colour scheme of the movie.These images have been tested in interviews with six individuals, who, except for one, work with visual communication of some kind. They have studied the communication skills of the images from their own experiences.The result of the interviews showed that all images could not communicate a movie. One reason for this was that only a few of the test persons had seen two of the selected movies.

Elin Redin: When Space Takes Place in Music ? About Room, Music an Meaning in the Swedish ChurchSökord: musikvetenskap, musik, rum, upplevelse, Svenska kyrkan Uppsatsen tar upp relationen mellan musik och rum med utgångspunkt i Svenska kyrkan. Huvudsyftet är att undersöka hur vi upplever kyrkorum och hur det sedan kan påverka vår reception av musik som vi hör i rummet. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer med tre organister från Växjö domkyrka och tre vana konsertbesökare. Uppsatsen behandlar kyrkorummet utifrån ett teologiskt och historiskt perspektiv.

Sammanfattning                       Introduktion: Musiken används inom omvårdnad och forskning har visat positiva effekter på patienterna men även personalens åsikter av att ha musik och sång på arbetsplatsen är positiv.Syfte: Syftet med studien var att belysa vårdpersonalens arbetsglädje med att arbeta med sång och musik för äldre.Metod: För att få syftet besvarat användes kvalitativa intervjuer och enkäter. En frågeguide formades utefter syftet och användes sedan vid fem intervjuer. Data sammanställdes genom en temaanalys och resulterade i tre teman. Sammanställning av enkätsvar resulterade i två teman.  Resultaten från kvalitativa intervjuerna och enkäterna överensstämde med varandra.Resultat: Glädje och Stress, Skapar gemenskap samt Utöver ordinarie vardagsrutiner är de tre teman som hittades vid intervjuerna. Roande aktivitet och Givande att delta togs ut som teman från enkätsvaren.Implikation: Denna studie visar att projekt med musik påverkar stämningen på en arbetsplats bland personal.

Based on 30 years of work experience in TV and film production, I have made a phenomenological analysis of my perception of meaning in work - how it arises and how it is undermined. The story starts in my experience of early professional film making in the 1980's and describes how a change to work in TV production required the development of a new professional identity. The text also illustrates how as a female director I have managed my role in a male dominated and structured work environment. Being defined as an exception from the male norm has pushed me towards femininist reflection and the need to redefine my own work role - the generally accepted view having felt uncomfortable. An analysis of structural change in TV and film production shows how market pressures and ways of thought have increasingly invaded cultural endeavour. Professional spheres of influence are weakened, while developments in the media are characterised by a commercialism which encroaches more and more upon artistic, spiritual and moral values. This attitude, where quality is in retreat, has transformedprogramme makers from creative originators into becoming suppliers of raw material in a factory- like process geared to produce great volume at low cost.The aim of this essay is to show how changes in society and in TV and film making have affected my perception of my work.

Problem area and purposeNowadays, 2006, the downloading of music and movies is an increasingly more burning issue. But while the music industry has made great progress in using the Internet as a distribution channel the film industry has been at a standstill for several years. Recently however there has been progress in the form of a few film companies beginning to offer their customers legal ways to acquire films over the Internet. But with this progress one central question arises, which this report will try to answer; what are the important factors for selling films as the Internet moves from primarily being a information channel to also functioning as a distribution channel? The purpose is to examine what the consumers find important when purchasing film, and to establish to what degree there is a substitution effect between DVDs and downloadable films.MethodThe report is first and foremost based on an Internet survey with a total of 383 participants.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur beroende musiken är av dess stilistiska och karaktäristiska egenskaper. Jag har valt att studera epokerna barocken och nutida musik. För att undersöka detta har jag arbetat med interpretation av två stycken, som kan utgöra exempel från dessa två epoker: ?G. F.

I denna studie har två förskollärares syn på musik i förskolan undersökts. Kvalitativa intervjuer har ägt rum på två olika förskolor ? en utan specifik inriktning och en avdelning med musikinriktning belägen i en annan förskola. Intervjufrågorna formulerades så att förskollärarnas syn på musikens roll och användningsområden i förskolan framkom. Svaren som gavs var i stora delar liknande, bland annat när det kommer till hur förskollärarna uppfattar musikens påverkan på barns språkliga utveckling.

Syftet med arbetet var att undersöka hur en förskoleavdelning arbetar med musik. Genomen kvalitativ observation undersökte vi hur pedagogerna och barnen använde sig utav musik iden dagliga verksamheten. Vi har tagit utgångspunkt i ett etnografiskt perspektiv ochsociokulturell teoribildning. Data samlades in genom deltagande observationer under femtillfällen på en förskoleavdelning, tre timmar per tillfälle. Resultatet visade att förskolananvände sig utav musik dagligen på flera olika sätt och med varierande syften.