Uppsatsen har sin grund i att studera medias tillgänglighet inom fildelningsnätverk då specifikt DC och BitTorrent. Undersökningen består av en kvantitativ studie av fildelningsnätverk som byggde på vår fråga: Hur ser medias tillgänglighet på fildelningsnätverk ut? Med frågan vill undersökningen göra en nutidsstudie om tillgänglighet av filmer, pc-spel och tv-serier på fildelningsnätverk. På så sätt bättre förstå den nutida utvecklingen av kommersiella film- och musik- tjänster, samt reflektera över om fildelningsnätverk kan ses som en komplett källa när det gäller tillgången av det undersökta materialet..

I de böcker vi läst visar forskning att elevers resultat blir bättre när musik integreras i övriga skolämnen, men i verkligheten är denna typ av undervisning sällsynt. Forskning visar även att mer musik i skolan och mindre teori ökar motivationen hos eleverna vilket leder till minskad frånvaro. Utifrån dessa fakta, som vi fann högst intressanta, har vi kommit fram till följande frågeställningar: ? Varför förekommer musikintegrerad undervisning så sällan i dagens skola? ? Hur kan läraren integrera musik i övrig undervisning? ? Vad krävs för en bättre integrerad musikundervisning? Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka hinder det kan finnas för att integrera musik i undervisningen. Undersökningen genomfördes med hjälp av enkäter och intervjuer. Urvalsgruppen var lärare och förskollärare, verksamma i grundskolans tidigare år.

Denna examensuppsats undersöker Olivier Messiaens orgelcykel Les Corps Glorieux (De förhärligade kropparna). Den första huvuduppgiften har varit att relatera musiken till den katolska teologi kring människans kroppslighet som uppstånden, vilken bildar tematisk grund för Messiaens verk. Därefter presenteras orgelverkets enskilda satser ochrelationen mellan teologi och musik diskuteras. Avslutningsvis behandlas gestaltningsmässiga konsekvenser som aktualiseras av musikens idémässiga utgångspunkter..

Musik är något som påverkar alla på ett eller annat sätt och har använts i terapeutiskt syfte sedan 1500 f. Kr. Även om den har en lång historia är den ändå inte allmänt vedertagen som en omvårdnadsåtgärd. Nästan varje dag möter sjuksköterskor patienter som i varierande grad upplever oro. Tidigare forskning visar att musik har inverkan på oro, men det är inte mycket beskrivet om sjuksköterskors erfarenhet av att använda musik som en komplementär omvårdnadsåtgärd vid oro och hur musiken påverkar sjuksköterskors arbetsmiljö.

Vårt examensarbete handlar om hur musik kan ge stöd till barns språkutveckling och vilka vinster som kan erhållas genom att tillämpa olika musikmetoder vid musiksamling med barnen i förskolorna. Syftet med uppsatsen är att undersöka musikens olika roller i förskolan med fokus på musik som verktyg i lärande för förskolebarns språkutveckling. För att få en bakgrund och förstå musikens roll i förskolan vill vi också undersöka barnens syn på musik genom att barnen berättar om deras tankar under intervjun. Undersökningen genomfördes i två förskolor i Skåne där barn som deltagande var mellan tre och fem år. Vi har deltagit med barnen vid deras musiksamlingar i de två förskolorna samt olika observationer med kvalitativ ansats, bland annat har vi gjort intervjuer med 18 barn, där vi försökte se om det fanns ett mönster i vår studie.

Föreliggande studie bygger på kvalitativa intervjuer av fem pedagoger. Genom att intervjua pedagoger med utbildning i Human Dynamics, undersöker jag hur pedagoger arbetar praktisk med Human Dynamics med fokus på inlärningsprocessen. Jag undersöker även likheter och skillnader mellan Human Dynamics och Dunn och Dunns lärstilsmodell..

För att undersöka interbedömarreliabiliteten i Emotional Interaction Style ? assessment (EIS ? assessment), vid bedömningar av Marschak Interaction Method (MIM), har tre inspelade MIM filmer skattats av sju bedömare. Reliabiliteten beräknades med intraklasskorrelationskoefficient (ICC). I bakgrunden har en teoretisk genomgång gjorts av aktuell forskning gällande barns utveckling och samspel mellan barn och föräldrar. Vidare har bakgrunden till MIM och EIS-assessment redovisats.

I den här uppsatsen undersöker jag musikelever på gymnasiets estetiska program i Västerås, och vilken effekt undervisningen har på deras musikpreferenser. Resultaten baseras på två enkäter, en till elever och en till lärare. Undersökningen visar att eleverna till största delen är positiva till den musik de möter i skolan, men bara en mindre del av dem lyssnar på den musiken privat..

I det här arbetet har skapandeprocesserna inom konstformerna bild och musik jämförts med varandra i syfte att skapa kunskap om deras likheter och skillnader. Arbetet tar upp hur vi reagerar på musik och bild, vilka känslor som kan uppstå och hur dessa känslor kan översättas i kreativitet. En intervju med en kompositör genomfördes och litteratur inom musik, konst, bildperception och färgpsykologi studerades. Ett omfattade kreativt arbete gjordes där ett musikstycke tolkades och gjordes till en serie illustrationer och en illustration tolkades och gjordes till ett musikstycke. Slutprodukten redovisades i en kombinerad vernissage och konsert där bilderna visades samtidigt som musiken spelades upp.

Vi använder oss dagligen av ett rikt bildspråk med hjälp av t ex metafor. Senaste forskning har visat att bildspråket har en stor betydelse i vårt sätt att tanka och kommunicera med varandra. Samtidigt är bildspråket betraktas som en slag avvikelse i vårt sätt att kommunicera och tänka som anser ske på en bokstavlig nivå. Jag blev intresserad av att utforska denna dikotomi och i en viss mån ville jag gestalta den i mitt projekt. Jag ville undersöka om det finns ett sätt som anses vara mest effektiv för att remediera en poetisk text till ett visuellt medium.Jag skapade två filmer med ett identiskt ljudspår som innehåller en musik komponerad för en poetisk högläsning.  Genom att förhålla mig till textens innehåll på olika sätt i skapandet av mitt bildmaterial försökte jag undersöka frågan och även utforska om manliga och kvinnliga deltagare skiljer sig åt i deras respektive mottagande av de två filmerna..

Uppsatsen beskriver tiden kring 50-talet för att genom detta visa den ungdomskultur som då uppstod. När filmen Ung rebell hade premiär 1955 var den en föregångare inom filmbranchen genom att gestalta ungdomskulturen på ett nytt sätt. Uppstasen analyserar denna film, Sista natten med gänget (1973), samt Grease (1978) för att visa vilka verktyg som används för att visa ungdomskulturen under denna tid. En del av analysen är att påvisa bilens roll i ungdomskulturen i film gesaltad under och strax efter 50-talet..

Syftet med vårt examensarbete är att synliggöra musiksamlingen i förskolan samt lyfta fram barns tankar om musik. Våra fyra frågor är: Vilka tankar har barn i åldrarna 4-5 kring musiksamling i förskolan? Har de musiksamlingar på förskolan Regnbågen och vad gör de då? Vad tänker barn i förskolan när de hör ordet musik? Vilken/vilka känslor har barn för musik i förskolan, stämmer deras kroppsuttryck med vad de säger om musik? Vårt arbete bygger på en kvalitativ undersökning där vi har gjort intervjuer med 23 barn från samma avdelning på en förskola. Vi har även observerat en av förskolans traditionella musiksamlingar samt att vi själva har planerat och genomfört fem samlingar. I vår undersökning har vi kommit fram till att barn är positiva till musiksamlingen.

Musik har i alla tider och kulturer varit ett naturligt inslag i människans vardag. Historiskt sett har musiken ansetts ha läkande kraft och använts i helande och botande syfte. Idag har musiken hamnat i skymundan i den specialiserade och tekniskt avancerade vården. Inom omvårdnaden betonas vikten av rätt miljö kring patienten för att befrämja hälsa. Ljud påverkar patienten och musik kan bidra till en bättre miljö runt patienten.

Med denna uppsats vill jag undersöka vad som motiverar människor att samla på musik, i en tid när musik i såpass stor utsträckning finns tillgänglig för obegränsat lyssnande på internet. Min tes är alltså att det är någonting annat än tillgänglighet som driver människor att samla på musik idag. I min studie har jag tagit hjälp av sju stycken informanter som mer eller mindre aktivt samlar på musik i fysiska format. De är mellan åldrarna 23-46, fem män och två kvinnor. Informanterna har själva anmält intresse när de hört om min studie, eller blivit tillfrågade av mig eftersom jag på förhand vetat om att de samlar på musik.

I min uppsats har jag valt att undersöka hur och i vilket syfte pedagoger använder sig av musik i förskolan. Undersökningen baserar sig på litteratur och kvalitativa intervjuer. Fyra förskolelärare har intervjuats och resultatet visar att samtliga förskolelärare använder sig av musik med syfte att stimulera barnens språkliga, motoriska och sociala utveckling. Trots detta tycks musiken inte användas tillräckligt i förskolan. Det finns få situationer, där barnen självaspontant får skapa och experimentera med musik.