The purpose of this thesis is to analyze how museums, seen as heterotopic places where time and space act simultaneously, can, with the help of museum educators and guides, integrate the foreign citizens in Sweden. The analysis is done with the help of three institutions: The Vasa Museum, the Royal Armory and The Great Synagogue in Stockholm.The author of the thesis argues that recruiting trained personnel with foreign roots by museums would help significantly in the creation of a sense of collective identity and belonging among those citizens who are just adapting to the country. Through the use of Swedish, in conjunction with their mother tongue, as well as analogies, an important contribution can be attained in their integration.In this work, concepts such as the accent, are treated in a categorical manner, as the author, with the assistance of other researchers, concluded that the accent should not influence the perception of the intellectual and work capability of a professional museum educator/guide.History represents another key element in this thesis, as it discusses the way to find a new narrative form to channel history and refer to it, thus sharing historical roots with these new immigrants in Sweden..

Syftet med undersökningen var att analysera och problematisera samarbeten mellan skola och museum i historieundervisningen. I undersökningen användes kvalitativa intervjuer för att undersöka tre museipedagogers och tre lärares tankar och erfarenheter av samarbeten mellan skola och museum i historieundervisningen. Undersökningen visar att ett samarbete mellan skola och museum i historieundervisningen är något som upplevs som positivt och önskvärt, och att lärare och museipedagoger upplever en rad olika vinster med ett sådant samarbete. I undersökningen har dock även en rad hinder för en givande samverkan mellan skola och mu-seum identifierats. Dessa hinder är främst av organisatorisk art, men även fördomar och olika syn på kunskap kan utgöra hinder.

Denna uppsats berör barnets lärande i skilda museala miljöer, sett ur museipedagogens perspektiv. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad museiansvariga och museipedagoger anser deras verksamhet kan erbjuda i form av lärande och lek. Samt analysera kontextens och lekens betydelse för lärande i de olika museala miljöerna.Tidsresan/rollspelet, som får stort utrymme i min uppsats, är uppbyggd och består av lek och upplevelse. Uppsatsens problemformulering är tematiskt utformad eftersom de är skilda företeelser och tendenser jag önskar vaska fram ur empirin, inte specifika frågor. I min strävan att uppfylla syftet har jag utgått ifrån en kvalitativ forskningsstrategi.För genererande av empirisk data har jag genomfört intervjuer med företrädare för skilda museala verksamheter samt gjort observationer av skolklasser på Vikingatiders upplevelseanläggning.Studiens resultat visar att leken har stor betydelse i de olika museala verksamheterna men den är inte uttalad.

Syftet var att undersöka användningen av information- och kommunikationsteknologi (IKT) på två svenska museer och dess betydelse för museipedagogernas yrkesutövning. Utifrån detta skapades tre frågeställningar som berörde huruvida museerna har en strategi för användningen av IKT, om museipedagogerna anser att IKT fungerar som ett stöd och i så fall på vilket vis samt hur deras kompetensutveckling i att använda IKT ter sig. Datainsamlingsmetoden var semistrukterad intervju och resultatet analyserades via en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att museipedagogerna ser flera fördelar med IKT framförallt när det gäller att tillgängliggöra och förmedla utställningarnas innehåll och budskap på ett lustfyllt och mer engagerande sätt för att möjliggöra fördjupad kunskap hos besökarna. Vidare framkom att museerna saknar tydliga strategier för användningen av IKT vilket kan kopplas till museipedagogernas önskan om fördjupad kompetens i att använda IKT i allmänhet och de möjligheter som olika typer av IKT-verktyg erbjuder i synnerhet.

This thesis is based on an exhibition at the county museum Upplandsmuseet in Uppsala, Sweden. During an internship at this museum I got a chance to produce an exhibition, with some guidance from the museum staff. This exhibition was created with the purpose of teaching about agriculture in the late 19th century and also about the magnificent workmanship of Alrik Klingberg, who have carved these wooden objects for over 50 years. Each one of the objects possesses a story and a memory. The memories that Alrik Klingberg has incorporated into the objects are mainly from his childhood at a croft in northern Uppland.

This essay is a case study based on two sources of empirical data, qualitative interviews and responses from a questionnaire, which examines upper secondary school students? attitudes to history teaching in a museum context. The students? answers are further analyzed in relation to the concept of historical consciousness. Thus, history teaching in the museum, from a student perspective, and the students? capacity of expressing a historical consciousness in their answers, constitute the core of this essay.

Studiens syfte var att utifrån ett designteoretiskt multimodalt perspektiv belysa relationen mellan å ena sidan, den kommunikativa praktiken under en skolvisning av en museiutställning och å andra sidan elevers möjligheter till deltagande och lärande. I studien användes multimodal metod för konstruktion av data; deltagande observation med fotografi, självrapportering med bilder och fokusgruppintervju. 20 elever ur en åk 5 klass deltog i studien. I resultat och studiens slutsatser framkom det att den museipedagogiska visningen av utställningen gestaltades som en multimodal konfiguration där eleverna var deltagare i produktionen av utställningen. De bildrepresentationer som elever skapade var alla olika och unika i både form och innehåll (mening).

Denna fallstudie sätter fokus på hur pedagoger i skolans värld och kulturensvärld upplever samarbetet dem emellan. Den empiriska undersökningenbestår av intervjuer genomförda med pedagoger från de båda grupperna. Vadgäller skolan har vi riktat in oss på pedagoger som arbetar med de äldstabarnen i förskolan, och upp till mellanstadiet. Museipedagogerna arbetar iverksamheter med inriktning mot lokalhistoria och konst.Vid intervjuerna framkom att samarbetet ser väldigt olika ut och att det ofta ärupp till pedagogerna själva i vilken grad de samarbetar och drar nytta avvarandra.Museipedagogiken har gått från att till största delen handla om förmedlandeav kunskap till att alltmer fokusera individernas deltagande. Ett deltagandedär upplevelsen och det aktiva handlandet sätts i fokus.

This thesis aims to explore the use of costumed interpreters at museums. Firstly the thesis examines how extensivethe use of historical costumes is in Sweden, along with some international comparisons. Later on the differentways that the clothes are used is examined, and the costume as a resource for learning is discussed. In the lastpart of the thesis the ?function? of the costume is examined.

Studien belyser hur bemötandeaspekten av tillgänglighetsarbete för elever med funktionshinder kan se ut i samarbetet mellan museum och skola. Jag har intresserat mig för hur man som institution ser på den psykosociala miljön och vilka insatser man gör på museet i den pedagogiska verksamheten för att nå ökad tillgänglighet och bättre bemötande. Det mellanmänskliga mötet är av stor betydelse för hur en person med ett funktionshinder bemöts visar de studier jag tittat på. Samhällets lagar och förordningar visar sig ha en vägledande betydelse som påverkar på individens förutfattade meningar och attityd och som i sin tur påverkar bemötandet av personer med funktionshinder. Skolan och museets förutsättningar för att samarbete i lärande syfte har vidgats genom Skapande Skola projektet liksom museerna anpassar sin verksamhet uppmuntrar skolan att använda museet som lärmiljö.

Detta arbete handlar om ett elevperspektiv på lärande och motivation gällande ett besök på temat ?Luft och flyg? på Flygvapenmuseum i Linköping. Deltagarna i denna studie består av grundskolelever i årskurs ett och två. Undersökningens genomförande består av två delar. I den första delen har eleverna före besöket skriftligt fått svara på en fråga.

Uppsatsen undersöker samarbetet mellan Malmö Museer och en skolklass som besökt museets verksamhet Ask och Embla Klubben. Inledningsvis presenteras en statlig satsning, en kartläggning av kulturutbudet för barn, för att fördjupa kunskapen i området. Problemet som finns för ett utökat samarbete mellan kulturinstitutioner och skolan ligger i de respektive institutionernas kännedom om varandras verksamheter. I teoridelen följer en kortare beskrivning av vad kultur och estetik kan innebära dels som begrepp men även som företeelser i skolundervisningen. Stiftelsen Framtidens kultur har lagt fram en intressant modell genom vilken kulturpedagoger från andra institutioner än skolan skulle kunna arbeta i skolan där det inte finns tillräckligt med behöriga lärare och på så sätt vara en användbar resurs för kultur i skolan.

Syftet med vår uppsats är att vi vill undersöka hur samarbetet mellan skola och museum fungerar. Som blivande lärare vill vi få mer kunskap om hur vi använder oss av museet som arena i vår undervisning på ett bra sätt. Vi frågar oss hur skola och museum samarbetar? Hur samarbetet leder till elevers historiemedvetande och vilka de eventuella hindren i samarbetet är? Vi presenterar och diskuterar tidigare forskning inom området. Några viktiga forskare som vi lyfter fram är Berit Ljung, Monica Cassel och Eilean Hooper-Greenhill.

Att jag valde att skriva ett arbete om lärande på museum och dess relevans grundar sig i mitt eget intresse för museum som jag alltid haft. Jag har alltid uppskattat ett museibesök och alltid känt att det varit givande. Därför ville jag med detta arbete ta reda på, med hjälp av Gamla Uppsala museum, hur de arbetar mot förskolan och vad som ses som relevant för dessa barn. Jag vill ta reda på hur de arbetar och vad de har för syfte bakom det lärande det vill förmedla till barnen. För att ta reda på detta samlade jag på mig tidigare forskning om detta ämne och läste in mig på vad Museipedagogik innebär.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken betydelse upplevelsen har för minnet. Studien behandlar tre problemformuleringar: (1) Vad minns eleverna några månader efter sitt besök på Sörmlands museum? (2) Varför minns eleverna just de sakerna? Här studeras de två aspekterna: Av vilka anledningar anser eleverna själva att de har dessa minnen? Vad säger utomhuspedagogisk forskning om upplevelsernas betydelse för lärandet? (3) Hur väl stämmer elevernas minnen överens med de syften som Sörmlands museums har med sin verksamhet?Studien baseras på en enkätundersökning där sammanlagt 205 elever i årskurs 4 och 5 har deltagit i ett studiebesök på Sörmlands museum under våren 2004. Efter fyra till åtta månader ombeds eleverna utveckla två frågeställningar / påståenden: (1) Detta minns jag? (2) Jag minns det för att?Resultatet visar att eleverna har rika minnen från besöket samt att de allra flesta eleverna upplevde besöket som positivt.