I denna studie används en kvantitativ metod i form av enkätstudie som är till för att ta reda på karaktärsämneslärares och kärnämneslärares undervisningsmetoder. Studien har genomförts på gymnasieskolan där författarna arbetar. För att få ut mer av enkätmetoden så ges de responderade möjlighet till att kommentera kring sina tankar på varje fråga. Syftet med studien var att ta reda på eventuella skillnader och likheter mellan karaktärsämneslärarna och kärnämneslärarna på skolan. I litteraturgenomgången redovisas centrala begrepp, tidigare forskning, förhållanden som styr inlärningen och olika undervisningsmetoder.

En bra sammanhållning i en klass bidrar ofta till bättre lärande och en tryggare arbetsmiljö för både individen och gruppen. Syftet med mitt examensarbete var att ta reda på om sammanhållningen och gruppkänslan kan förbättras i en klass med hjälp av olika typer av samarbetsövningar. Studien genomfördes i en första klass i Skellefteå kommun. Studien inleddes med enkätfrågor för att få reda på hur sammanhållningen var i klassen innan övningsserien initierades. Efter serien med övningar så gjordes samma enkät en gång till och en muntlig utvärdering i dialogform genomfördes med barnen.

En bra sammanhållning i en klass bidrar ofta till bättre lärande och en tryggare arbetsmiljö för både individen och gruppen. Syftet med mitt examensarbete var att ta reda på om sammanhållningen och gruppkänslan kan förbättras i en klass med hjälp av olika typer av samarbetsövningar. Studien genomfördes i en första klass i Skellefteå kommun. Studien inleddes med enkätfrågor för att få reda på hur sammanhållningen var i klassen innan övningsserien initierades. Efter serien med övningar så gjordes samma enkät en gång till och en muntlig utvärdering i dialogform genomfördes med barnen.

Målet med denna rapport var att ta reda på vilka för- och nackdelar som finns med ett utvecklat DNA-register samt vilka konsekvenser det kan tänkas få och därmed ta reda på hur det nya lagförslaget motiveras. Den nuvarande lagstiftningen gör det inte möjligt att registrera alla typer av brott i DNA-registret, därför är ett nytt lagförslag aktuellt. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod genom en litteraturstudie, där vi har hämtat material från den promemoria som Ann-Marie Begler överlämnade till justitiedepartementet. Vi har även använt oss av muntliga- och skriftliga källor samt Internet. Fördelarna med det nya lagförslaget är att brottsuppklarningsprocenten skulle öka eftersom fler personer kan läggas in i registret och genom detta kan man jämföra biologiska spår som hittas på brottsplatser med DNA-profiler i DNA-registret.

Detta projekt går ut på att skapa en stabil och användbar mobilapplikation utvecklad i programspråket Java. Syftet är att underlätta åtkomsten och kommunikationen mellan Studentportalen och studenterna. Slutprodukten är Mittuniversitetets inofficiella applikation, kallad Mittuniversitetets Android-app. som begränsas i första hand till enheter med operativsystemet Android. Genom undersökningar, gjorda via både Mittuniversitetets studentportal i form av en enkät och fysiskt på Mittuniversitetet campus Sundsvall i form av muntliga intervjuer, utreds vilka områden studenterna helst vill ha i applikationen och det är utefter dessa som applikationen utformas.

Vi har i denna rapport jämfört produktionsmetoder vid byggande av gång- och cykeltunnel under järnväg. de metoder vi har jämfört är lansering och platsgjutning. Projektet som vi har studerat är byggandet av en gong- och cykeltunnel under järnväg vid Mjölby station. Vid detta projekt lanseras halva tunneln in och halva platsgjuts. Det vi har jämfört är dels de geotekniska aspekterna, där vi främst har tittat på vikten av förundersökningar, jordegenskapens inverkan, spontning och grundvattnets inverkan.

Syftet till föreliggande studie var att beskriva distriktssköterskors/sjuksköterskors reflektioner kring kommunikation och informationsöverföringsprocessen mellan hemsjukvården och annan vårdgivare. Författarna till föreliggande studie fick fram att brister i kommunikationen såväl muntliga som skriftliga mellan distriktssköterskorna/sjuksköterskorna i hemsjukvården och annan vårdgivare förekom. Det medförde till extra arbete för distriktssköterskorna/sjuksköterskorna samt dålig kontroll av arbetssituationen och svårigheter att utföra deras arbetsuppgifter. Distriktssköterskornas/sjuksköterskornas beskrev en påtaglig känsla av maktlöshet i sin arbetssituation. Kanters teori handlar om det grundläggande behovet av att få egenmakt i sin organisation för att kunna utföra optimal omvårdnad.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att beskriva kommunala chefers uppfattningar om vilka faktorer som främjar systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). SAM är lagstadgat i Arbetsmiljölagen och är ett viktigt redskap för att skapa en god arbetsmiljö, ökad effektivitet och minskade kostnader. Stödet till chefer och organisationer i deras arbete med SAM är en viktig uppgift för företagssköterskor i företagshälsovården. Antonovskys (1987/1991) teori, känsla av sammanhang (KASAM) och i huvudsak det salutogena, hälsofrämjande synsättet ligger till grund för studien.Studien har en kvalitativt beskrivande design. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med sex enhetschefer från två svenska kommuner.

I denna studie används en kvantitativ metod i form av enkätstudie som är till för att ta reda på karaktärsämneslärares och kärnämneslärares undervisningsmetoder. Studien har genomförts på gymnasieskolan där författarna arbetar. För att få ut mer av enkätmetoden så ges de responderade möjlighet till att kommentera kring sina tankar på varje fråga. Syftet med studien var att ta reda på eventuella skillnader och likheter mellan karaktärsämneslärarna och kärnämneslärarna på skolan. I litteraturgenomgången redovisas centrala begrepp, tidigare forskning, förhållanden som styr inlärningen och olika undervisningsmetoder.

This study focuses on oral communication in the classroom involving discussion and dialogue amongst pupils, but also between teacher and pupil. The overall aim is to study the choices regarding the group composition and working methods that might occur in four individual teachers? lessons plans with the intention of increasing the pupils? knowledge through oral communication. The main focus is to explore what the teachers think of the choices they make and how they believe these changes affect the pupils. It is also focused on how the teachers perceive their pupils? learning is improved by oral communication and how they incorporate all pupils, especially the pupils who rarely participate in classroom activity.The methods used are qualitative studies using interviews and observations.

Syftet med denna kvalitativa studie har varit att undersöka hur två elevgrupper från gymnasiets IV program har uppfattat sin arbetsplatsförlagda utbildning (APU) samt det studiestöd som har erbjudits dem under sin skolgång. Metod som använts är djupintervju på den elevgruppen som gick sista gymnasieåret och telefonintervju på den elevgrupp som slutat gymnasiet året innan. Bägge undersökningsgrupperna var mycket nöjda med genomförandet och upplägget med APUn men många elever hade hoppats på att få någon slags anställning efter genomförandet, särskilt de elever som redan hade slutat gymnasiet. Många fick inte denna möjligheten och står därmed till Arbetsförmedlingens förfogande idag. Undersökningsgrupperna hade svårt att peka ut vad som var studiestöd för dem eftersom de under hela sin gymnasietid har varit omgärdad av stöd. Nästan alla uppskattade ändå möjligheten att få mer tid på sig att genomföra sina kurser och en av grupperna både fick och uppskattade möjligheten att få hjälp av assistent i klassrummet. Några i den äldre gruppen uttryckte missnöje över att det var stökigt i klassrummet, även de som hade orsakat det.

Att få prostatacancer och genomgå en radikal prostatektomi är en omvälvande upplevelse. Det finns en möjlighet till bot men också en risk för komplikationer i form av urininkontinens och erektil dysfunktion. Patienterna tacklar situationen på olika sätt och använder sig av olika copingstrategier. Syftet med denna uppsats var att belysa hur den radikalt prostatektomerade patienten upplever sinsituation, vilka behov han har av information samt vilka copingstrategier han använder sig av. Syftetvar också att belysa sjuksköterskans roll i patientkontakten med prostatektomerade patienter.

I denna studie används en kvantitativ metod i form av enkätstudie som är till för att ta reda på karaktärsämneslärares och kärnämneslärares undervisningsmetoder. Studien har genomförts på gymnasieskolan där författarna arbetar. För att få ut mer av enkätmetoden så ges de responderade möjlighet till att kommentera kring sina tankar på varje fråga. Syftet med studien var att ta reda på eventuella skillnader och likheter mellan karaktärsämneslärarna och kärnämneslärarna på skolan. I litteraturgenomgången redovisas centrala begrepp, tidigare forskning, förhållanden som styr inlärningen och olika undervisningsmetoder.

TIA är en kraftig varningssignal för att drabbas av en allvarligare hjärt-kärlhändelse, bland annat stroke. Hjärt-kärlsjukdomar är beroende av levnadsvanor, där låg nivå av fysisk aktivitet är en viktig faktor. Bland de viktigaste behandlingsmetoderna mot hjärt-kärlsjukdomar, både primär - och sekundärpreventivt, är förändring av levnadsvanor. Rådgivning om fysisk aktivitet bör bestå av individanpassade muntliga råd i kombination med skriftlig information och uppföljning. Sjukgymnaster som träffar TIA-patienter har möjlighet att informera patienterna om fysisk aktivitet men det är inte känt i vilken omfattning detta sker.

I mitt examensarbete har jag valt att studera den verbala kommunikationen i år 4: a med fokus på språkundervisning (svenska och engelska) med hjälp av ett etnografiskt inspirerat arbetssätt och en kvalitativ forskningsmetod. Mitt syfte är att studera innebörden i lärarnas ställda frågor under ett mindre antal tillfällen i språkundervisningen. Mina frågeställningar är: Vilka avsikter går att utläsa ur lärarnas frågor? Visar dessa avsikter några likheter eller skillnader? I enlighet med de likheter och exempel på avsikter som jag har observerat har jag kategoriserat de frågor som lärarna ställde som följer: - Frågor i avsikt att kontrollera (elevernas ämneskunskaper, att planering och organisation fungerar, vad eleverna uppmärksammar, att ordningen i klassrummet upprätthålls) - Frågor i orienteringssyfte - Frågor i avsikt att handleda - Frågor i avsikt att lotsa - Frågor med avsikt att skapa kontakt - Frågor med avsikt att få hjälp De frågor som verkade ha som avsikt att kontrollera olika aspekter av elevernas kunskaper utgjorde majoriteten av alla frågor. Det föreföll som om kontroll fortfarande var av stor vikt för lärarna i studien.