Syftet med vårt examensarbete var att få en uppfattning om hur och på vilket sätt läraren tolkar och presenterar styrdokumenten för eleverna utifrån ett bedömnings- och betygssättningsperspektiv. Vår fokus låg på matematik kurs A på gymnasiet. Undersökningen baserades på sex kvalitativa intervjuer med lärare och 102 kvantitativa enkätundersökningar på elever. Vårt resultat visade bland annat att skriftliga prov var det vanligaste bedömningsunderlaget samt att lärare överlag tyckte det var svårt att bedöma elevernas muntliga prestationer. En utav våra slutsatser var att det fanns lärare som inte gav eleverna möjlighet till att uppfylla alla kursmål då dessa inte arbetade med varierade examinationsformer i tillräcklig utsträckning..

Denna studie genomförs på det multinationella företaget DeLaval. Studien bygger på en kvalitativ metod och har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med högsta personalchef samt med fem chefer på företaget. Syftet är att undersöka sättet på vilket en utvärdering av medarbetarnas beteende fungerar som styrmedel. De frågor vi genom studien besvarar är dels varför DeLavals högsta personalchef implementerade den bedömningsmall som under medarbetarsamtalen används för att bedöma de anställdas beteende och dels hur man vill använda bedömningsmallen som styrmedel. Utöver detta undersöks hur denna styrning upplevs av ett antal chefer på företaget.

Människan tillbringar en stor del av sitt liv på arbetsplatsen och grunden för ett bra arbetsmiljöarbete är att de anställda inte ska drabbas av skador eller ohälsa på grund av sitt arbete. För att arbetsplatser ska vara bra behövs det att medarbetaren är delaktig och har inflytande över sin arbetssituation, där graden av delaktighet har stor betydelse för att minska stressen och stärka arbetsglädjen. Syftet med denna uppsats är att undersöka om, och i så fall hur medarbetaren upplever delaktighet och inflytande över sin arbetssituation samt om det finns något som främjar eller hindrar medarbetarens upplevelse. För att samla in data till denna uppsats genomfördes intervjuer med tio medarbetare och två enhetschefer, vid tekniska förvaltningen inom Luleå kommun. Den teoretiska ram som användes för att analysera är Robert Karasek och Töres Theorells krav och kontrollmodell som innefattar just begreppen arbetskrav och kontroll i och över arbetet.

Syftet med denna studie var att beskriva hur och varför lärare kontrollerar om elever, i de tidigare åren 1-6, har förstått de grundläggande begreppen i matematiska moment. Vi har byggt studien på litteratur i ämnet samt kvalitativa intervjuer med tre lärare i Luleå kommun som arbetar med matematik i de tidigare åren. Litteratur som behandlar detta område visade att metoderna för att kontrollera kunskap är många. Intervjuerna visade att lärarna använder sig av kunskapskontroller men att metoderna varierar lärarna sinsemellan. De utför dessa för att se om eleverna har de baskunskaper som krävs inom matematiken.

Syftet med denna studie var att belysa en gymnasieskolas stöd i ämnet svenska för talrädda elever, och detta gjordes genom intervjuer med fyra stycken lärare på gymnasienivå. Intresset grundade sig först och främst i det faktum att social fobi är ett vanligt problem bland ungdomar i Sverige och att det är i ungdomen som fobi för sociala sammanhang utvecklas. En del av social fobi är talrädsla, och gentemot vad läroplanen i svenska för gymnasieskolan säger om det muntliga språkets betydelse för människan och dennes utveckling, problematiserades den talrädda elevens förutsättningar för lärande och utveckling. Perspektiven som studien har utgått ifrån handlar inte om problematiken kring social fobi, utan om det demokratiska perspektivet och det faktum att gymnasieskolan vilar på en demokratisk grund, där alla elever bör få möjlighet att utveckla sin talförmåga och förmågan att våga göra sin röst hörd. Det sociokulturella perspektivet ligger också till grund för studien, där det muntliga språket, kommunikation, spelar en betydande roll för människans lärande och kunskapsutveckling, och i förståelse för sig själv och sin omvärld.

Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur olika forskare ser till den fysiska miljöns betydelse för barns utveckling och lärande, samt hur några förskolepedagoger ser på densamma. För att lära mig mer om mitt tilltänkta ämne inledde jag examensarbetet med att fördjupa mig i litteratur om miljöer i förskolan. Jag tog också stöd i Läroplanen för förskolan (Lpfö98), för att därefter genomföra muntliga, kvalitativa intervjuer med fyra förskolepedagoger på fyra olika förskolor. Jag insåg under tidens gång att det inte går att tala om den fysiska miljöns betydelse och påverkan, utan att inkludera lekens betydelse för barns utveckling och subjektskapande. Detta som en följd av att barn lär och utvecklas genom lek och där inkluderas oundvikligen miljön..

AbstraktSyftet med undersökningen var att ta reda på hur, och i vilka situationer pedagogerna synliggör talbegreppet för barn i förskolorna och vilka aspekter av begreppet som synliggörs för barnen. Empirin har samlades in med hjälp av intervjuer, både muntliga och skriftliga, som senare kompletterades med observationer av pedagogens arbete. Intervjuerna gjordes på två förskolor i samma kommun. Sex pedagoger deltog i undersökningen. Resultatet visar att pedagogerna arbetar aktivt med att synliggöra talbegreppet för barnen i förskolan och lyfter fram olika aspekter, som ett-till-ett principen, stabila ordningsprincipen, kardinaltalsprincipen, abstraktionsprincipen och principen om irrelevant ordning för att fördjupa deras begreppsbildning.

Det här examensarbetet undersöker hur fyra svensklärare verksamma inom grundskolan och gymnasiet använder film som didaktiskt verktyg i syfte att normproblematisera och utveckla elevers språk. Metoden som används är semistrukturerad intervju. Resultatet visar att svensklärarna låter sina elever diskutera och reflektera kring vad filmer förmedlar genom både muntliga och skriftliga uppgifter samt övningar av olika slag. De är av åsikten att arbete med film är språkutvecklande och att man kan diskutera många olika aspekter utifrån film. Slutsatsen vi drar är att svensklärare med hjälp av film kan skapa meningsfulla sammanhang som gynnar elevernas utveckling vad gäller språk och medvetenhet kring normer..

Detta arbete undersöker det muntliga interimspråket hos två f.d. illitterata L2-inlärare av svenska. Informanternas språksystem analyseras utifrån Klein och Perdues teori om basvarietet som slår fast att kortutbildade inlärare som tillägnar sig ett L2 informellt utvecklar ett språksystem som präglas av förenklade strukturer och ett begränsat ordförråd, men som fungerar väl i kommunikativa syften. Arbetet syftar till att pröva om teorin är tillämpbar även på f.d. illitterata inlärare som deltagit i formell undervisning och uppnått kursmålen för SFI 1A.

Avsikten med detta examensarbete är att identifiera, beskriva och förstå företeelser och processer som är en del av den muntliga matematiska kommunikationen mellan lärare och elev i klassrummet. För att uppnå detta har observationer som metod använts och dessa har gjorts i årskurs två och fem. Undersökningen gjordes utifrån två undervisningstyper, helklassundervisning och bänkundervisning. Resultatet visar att vid dessa undervisningstyper är kommunikationen till stor del av lotsande och sluten karaktär. Det vill säga att läraren leder eleven mot svaret genom mer och mer avgränsande frågor respektive att läraren använder frågor som det finns ett, och endast ett rätt svar till.

Syftet med denna studie har varit att besvara frågan hur ett medarbetarsamtal upplevs av den anställde. Att ställa frågan ?är det värt det? innebär att se om den anställde upplever att medarbetarsamtalet är en givande kommunikationsform eller om den anställde känner det som ett otillfredsställande samtal.Uppgifterna och svaren är inhämtade genom individuella intervjuer genomförda med deltagare i ett arbetslag inom den privata vårdsektorn.Studien har en kvalitativ ansats och baseras på semistrukturerade intervjuer.Studien har visat att medarbetarsamtalet inte upplevs som tillfredställande när det gäller kommunikationen med och till överordnad. Det har framkommit att anställda föredrar kommunikation inom hela arbetsgruppen via öppnare samtal mellan samtliga anställda. Vad studien också visar är att de anställda upplever sin chef och kontakten med chefen på olika sätt beroende på situation och kontext.Vi har utgått ifrån teorier kring institutionaliserade samtal, emotionellt arbete och tvång samt sociala band för att behandla och analysera informanternas upplevelse av medarbetarsamtalet.Den anställdes emotionella arbete påverkas av rollen den anställda upplever som passande för yrket samt att relationen till chefen påverkas av status och ställning. .

Detta examensarbete grundar sig på en undersökning gjord med elever i en 4- 6:a med 18 elever i Luleå kommun under vårterminen 2003. Syftet med arbetet var att undersöka om eleverna efter min undervisning använde sig av huvudräkningsmetoden tiotalsövergång, då de löste de centrala uppgifterna i undersökningen. Under mina litteraturstudier har jag funnit att arbetet går att förankra till såväl styrdokument som tidigare forskning. Metoden jag har använt är ett inledande test följt av ett skriftligt intervjuunderlag och muntliga intervjuer med fyra elever, på liknande sätt avslutade jag undersökningen. Däremellan fick undersökningsgruppen kontinuerlig undervisning i tiotalsövergångsmetoden.

Genom detta arbete ville jag ta reda på varför lärare ger läxor, och hur dessa läxor följs upp. Syftet var sedan att se hur lärarnas uppföljning av läxor stämmer överens med elevernas syn på vad läxor är. För att finna svar på syftet genomfördes kvalitativa intervjuer bland sex lärare som undervisar i de samhällsorienterade ämnena i årskurs sex till nio samt 17 elever ur dessa årskurser. I resultatet går det att urskönja att läxorna övervägande följs upp genom antingen muntliga eller skriftliga förhör. Genom intervjuerna framkom det att både lärare och elever anser att läxor relativt konsekvent följs upp under lektioner, något som båda grupperna menar är viktigt för att eleverna ska kunna befästa kunskaper..

Studien undersöker Gryningeskolans förskola för att utifrån verksamhetens förutsättningar och behov framföra rekommendationer för införande av en lärplattform i verksamheten. Kontemporära lärplattformar på marknaden presenteras och redogörs för utifrån olika systemleverantörer, vilka funktioner de har och vilka utbildningar de erbjuder till användare. Studien bygger på en kvalitativt inriktad forskning och datainsamlingen sker genom muntliga intervjuer av skolledare vid Gryningeskolans förskola som presenterar verksamheten samt dess behov och förväntningar vid ett införande av lärplattform. Utifrån teori om lärplattformar och insamlad empiri vid Gryningeskolans förskola görs en analys utifrån faktorer i en framtagen analysmodell som mynnar ut i ett val av lärplattform. Resultaten av studien innebär att InfoMentor Förskola är den lärplattform som rekommenderas och lämpar sig mest väl för Gryningeskolans förskola..

En stor del av befolkningen tillbringar den största delen av sin tid på arbetet. Detta gör arbetsplatsen till en viktig arena att arbeta med för att ökat välbefinnande bland fler människor. Delaktighet och inflytande är faktorer som har stor betydelse för individens välmående, som kan främjas genom ett bra ledarskap och en bra psykosocial arbetssituation. Ett idag vanligt försök till att skapa delaktighet och inflytande på arbetsplatsen är att använda sig av årliga medarbetarsamtal. Beroende på hur det väljer att användas kan det leda till ett viktigt lärande för såväl individ som organisation, men används instrumentet slarvigt riskerar samtalet att förlora sin mening för samtliga inblandade.