Kraven på att lärarna dokumenterar elevernas lärandeprocess i de olika ämnena har ökat i takt med att den formativa bedömningen getts större utrymme i debatten om vad undervisningen egentligen bör handla om. I den här studien redogörs för orsakerna bakom den komplexitet som finns beträffande dokumentation av det som eleverna presenterar muntligt i moderna språk. Min undersökning visar att lärare ofta saknar tydliga rutiner för dokumentation av elevernas utveckling av den muntliga färdigheten. Faktorer som påverkar är exempelvis lärarnas syn på behovet av dokumentation och huruvida eleverna bör bedöma och utvärdera sig själva, synen på dokumentation som hämmande faktor i vissa situationer, elevgruppernas storlek, tillgång till inspelningsredskap och andra resurser samt hur lärarna har valt att konkretisera målen och betygskriterierna i kursplanen. Studien visar att det inte är en självklarhet att den formativa bedömningen där dokumentation av elevernas lärandeprocess är ett viktigt verktyg har en given plats i språkundervisningens muntliga del.

Utvecklingsarbetet undersöker huruvida olika kommunikationsövningar kan öka gymnasieelevers muntliga produktion under engelsklektioner eller inte. Arbetet pågick under ca. åtta veckor och utfördes i en klass på 26 elever på en gymnasieskola i Norrbotten. Kommunikationsövningarna var åtta till antalet och varierade beträffande gruppstorlek och innehåll, bla. genomfördes en minivariant av "Storyline".

Syftet med denna litteraturstudie är att utifrån forskning redogöra för lärares och elevers muntliga kommunikation i matematikundervisningen och hur denna kommunikation kan vara till stöd för elevers matematiklärande i grundskolans tidigare år. I läroplanen, Lgr11, lyfts matematik fram som ett kommunikativt ämne där elever ska få möjlighet att utveckla sina matematikkunskaper genom att samtala och kommunicera matematik. Examensarbetet är en forskningskonsumtion som grundas på en systematisk litteraturstudie. Metoden utgörs främst av databassökning i Unisearch och ERIC. Resultatet visar att förekomsten av muntlig kommunikation i matematikundervisningen varierar mellan klassrum och att kommunikationens kvalitet är avgörande för dess effekt.

Studiens syfte har varit att granska hur engelsklärare på gymnasiet definierar inkludering samt hur pedagoger bidrar till en utveckling av elevens muntliga färdigheter genom inkludering. Undersökningens frågeställningar sökte belysa hur engelsklärare på gymnasiet konkret arbetar med inkludering gällande muntliga färdigheter och vilka faktorer som främst bidrar till en utveckling av dessa. Vidare har empirin framtagits genom kvalitativa djupintervjuer av 5 engelsklärare i årskurs 1 (engelska 5) på olika fristående gymnasieskolor i Skåne. Resultatet visar att respondenterna oberoende av skola har en tämligen gemensam uppfattning om hur inkludering definieras, nämligen att alla elever ska inkluderas oavsett behov, förutsättningar och kunskapsnivå. Vidare har samtliga lärare stort fokus på elevens individuella utveckling och hävdar att det är pedagogens uppgift att urskilja vilka behov som finns och att finna adekvata strategier för respektive behov och elev.

Detta arbete grundar sig pa? tanken om att kontrapunktsstudier i rena?ssansstil skulle kunna levandego?ras genom historiskt grundade improvisationso?vningar. Ett studium av musikhistorisk litteratur tillsammans med analyser och praktisk o?vning har resulterat i ett pedagogiskt och konstna?rligt material, som kan anva?ndas fo?r att o?versiktligt visa de historiska fo?rha?llandena kring improviserad musik, men som ocksa? kan fungera som ett verktyg fo?r instudering och konstna?rligt framfo?rande. .

Syftet med denna studie var att unders?ka hur domstolar resonerade kring psykologiska faktorer i kvinnors muntliga utsagor och kring deras psykiska h?lsa efter upprepad utsatthet f?r v?ld. Skriftliga domar sammanst?llda av juristdomare (N = 23) unders?ktes med tematisk analys. M?len omfattade minst en ?talspunkt f?r grov kvinnofridskr?nkning.

Detta arbete är en undersökning kring begreppet muntligt berättande där jag har utgått från min frågeställning som är: Hur kan jag använda mig av det muntliga berättandet som ett pedagogiskt verktyg? Forskning kring begreppet muntligt berättande som ett pedagogiskt verktyg har jag gjort genom olika litteratur, Internetsidor samt genom tre kvalitativa intervjuer med respondenter som bor i en svart kåkstad i Sydafrika.Det resultat som jag har kommit fram till är att det muntliga berättandet är ett bra verktyg att använda sig av i undervisningen. Genom det muntiga berättandet kan man skapa en mer meningsfull skolgång för elever där vardagliga händelser och fakta blandas för att skapa ett sammanhängande budskap..

Syftet med detta arbete är att belysa den muntliga kommunikationen i klassrummet med särskild observans på tystlåtna elever. Jag har undersökt vilka kommunikationsstrategier en lärare har för att synliggöra tystlåtna elever, samt hur tystlåtna elever uppfattar den muntliga kommunikationen i klassrummet. För att uppnå mitt syfte har jag genomfört litteraturstudier, klassrumsobservationer och fem kvalitativa intervjuer med en lärare och fyra elever. Resultatet av undersökningen visar att läraren utför ett långsiktigt strategiskt arbete med klassen, hon arbetar medvetet med de pratglada eleverna, med saknar en utarbetad strategi för att förhindra att de tystlåtna eleverna åsidosätts. De tystlåtna 10-åriga eleverna är inte själva medvetna om att de uppfattas som tystlåtna..

Efter att ha läst Riesbecks avhandling, Interaktion och problemlösning ? Att kommunicera om och med matematik, fann vi av intresse att undersöka lärarens betydelse för en meningsfull muntlig matematisk kommunikation som ger eleverna en matematisk förståelse. Utifrån klassrumsobservationer och lärarintervjuer i skolår 2 och 3 ville vi ta reda på hur kommunikationen ser ut i klassrummet och även hur läraren förhåller sig till denna. Vårt resultat visar att läraren har en avgörande roll för den muntliga kommunikationen, vilket också de intervjuade lärarna är medvetna om. Däremot kom vi fram till att det lärarna framhöll som viktigt i kommunikationen, praktiserade de inte alltid i undervisningen då de dominerade kommunikationen..

Detta arbete är en undersökning kring begreppet muntligt berättande där jag har utgått från min frågeställning som är: Hur kan jag använda mig av det muntliga berättandet som ett pedagogiskt verktyg? Forskning kring begreppet muntligt berättande som ett pedagogiskt verktyg har jag gjort genom olika litteratur, Internetsidor samt genom tre kvalitativa intervjuer med respondenter som bor i en svart kåkstad i Sydafrika.Det resultat som jag har kommit fram till är att det muntliga berättandet är ett bra verktyg att använda sig av i undervisningen. Genom det muntiga berättandet kan man skapa en mer meningsfull skolgång för elever där vardagliga händelser och fakta blandas för att skapa ett sammanhängande budskap..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka några lärares syn på arbetet med elevers muntliga framställning, eftersom jag saknar studier som undersöker de tidiga årskursernas muntliga arbete. Den empiriska delen bygger på semistrukturerade intervjuer med fem lärare verksamma i årskurs 1-3. De intervjuade lärarna har en yrkeserfarenhet mellan fem och fyrtio år och de arbetar på tre olika mellansvenska skolor.Studiens resultat visar att det finns en medvetenhet och en vilja hos de intervjuade lärarna att arbeta med muntlig framställning i klassrummet, men om det ska bli meningsfullt krävs att gruppens klimat är tillåtande och att eleverna upplever en trygghet i situationen. Mycket av lärarnas arbete den första tiden går åt till att skapa dessa förutsättningar, och de arbetar på olika sätt med detta. Den största svårigheten med det muntliga arbetet i klassrummet är att momentet kräver en engagerad publik, vilket leder till att några lärare anser att det var svårt att planera in detta i undervisningen.

Denna studie avser att undersöka elevers och lärares syn på olika examinationsformer. Ämnet har valts för att se vilken provform som dominerar i de undersökta skolorna, och om lärare är medvetna om vad elever föredrar för prov och också rättar sig därefter. Syftet är också att diskutera de för- och nackdelar som finns med examinationsformerna och om lärarna upplever det problematiskt att göra rättvisa bedömningar med hjälp av de olika proven. För att undersöka detta genomförs en frågeformulärundersökning med elever och intervjuer med lärare. I studien deltar 76 gymnasieelever och sex gymnasielärare som svarar på frågor om deras attityder till olika examinationsformer.   Resultatet visar att enligt både lärare och elever är skriftliga prov den vanligaste examinationsformen, men lärarna har som ambition att variera provformerna så mycket som möjligt. Alla elever föredrar olika sorters prov och många vill inte ha samma prov hela tiden utan helst en variation av dem.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka några lärares syn på arbetet med elevers muntliga framställning, eftersom jag saknar studier som undersöker de tidiga årskursernas muntliga arbete. Den empiriska delen bygger på semistrukturerade intervjuer med fem lärare verksamma i årskurs 1-3. De intervjuade lärarna har en yrkeserfarenhet mellan fem och fyrtio år och de arbetar på tre olika mellansvenska skolor.Studiens resultat visar att det finns en medvetenhet och en vilja hos de intervjuade lärarna att arbeta med muntlig framställning i klassrummet, men om det ska bli meningsfullt krävs att gruppens klimat är tillåtande och att eleverna upplever en trygghet i situationen. Mycket av lärarnas arbete den första tiden går åt till att skapa dessa förutsättningar, och de arbetar på olika sätt med detta. Den största svårigheten med det muntliga arbetet i klassrummet är att momentet kräver en engagerad publik, vilket leder till att några lärare anser att det var svårt att planera in detta i undervisningen.

I denna uppsats kommer muntliga och skriftliga berättelser av andraspråkselever på Komvux att analyseras med hjälp av performansanalys. Syftet med studien är att se på utvecklingen av bestämdhet inom nominalfrasen och i fall det sker i enlighet med processbarhetsteorin. Det kommer även att ske en analys mellan den muntliga och skriftliga produktionen för att åskådliggöra eventuella skillnader i utvecklingen av bestämdhet.Resultatet visar att det finns belägg för processbarhetsteorin och att detta kan tillämpas på nominalfraserna och dess bestämdhet. Resultatet visar dock inga generella skillnader mellan utvecklingen av bestämdhet när det kommer till skillnaden mellan muntlig och skriftlig framställning. Däremot kan man uttala sig om individuella skillnader hos informanterna..

Syftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger främjar barns muntliga språkutveckling. Avsikten är också att ta reda på hur pedagogerna ser på sin egen roll i barns muntliga språkutveckling. Studiens teoretiska utgångspunkter är det sociokulturella perspektivet samt Vygotskijs tankar om ?den närmaste utvecklingszonen? där barnen blir utmanade i sin utveckling med hjälp av en vuxen. I litteraturdelen tar vi upp barns språkutveckling, pedagogens roll i barns språkutveckling, metoder som främjar barnens språkutveckling samt styrdokumenten.