Sök:

Sökresultat:

444 Uppsatser om Muntliga övningar - Sida 29 av 30

Anbud + Accept = Avtal : - En lÀmplig modell för ingÄende av förhandlingsavtal?

Syftet med föreliggande uppsats Àr att utreda huruvida avtalslagens (AvtL) anbud-accept modell Àr tillÀmplig vid avtalsslut genom förhandlingar. Denna modell som stadgas i lagens 1 § föreskriver att ett avtal kommer till stÄnd genom att ett anbud besvaras med en överensstÀmmande accept. Detta Àr ett uttryck för den gemensamma partsviljan som Àr utgÄngspunkten för avtalsbundenhet i den svenska avtalsrÀtten. Vid förhandlingar bollas olika förslag fram och tillbaka mellan parterna och dessa förhandlingsbud anses ej som juridiskt bindande. Att försöka passa in detta förfaringssÀtt i modellens termer av anbud och accept blir dÀrför inte helt lÀtt vilket medför svÄrigheter med att avgöra en tidpunkt för avtalsbundenhetens intrÀde.

Utveckling av koncept förförbÀttrade rörkopplingar

SammanfattningSyftet med detta projekt var att undersöka vilka krafter och yttre förhÄllanden som verkar pÄ en rörkoppling som ligger nergrÀvd i marken, samt vilka förbÀttringar som kan göras gÀllande vikten och hÄllfastheten pÄ dagens kopplingar. MÄlet har varit att förbÀttra den befintliga rörkopplingen ?MULTI/JOINTŸ 3007 Wide Range Coupling? frÄn företaget Georg Fischer Piping Systems.Med hjÀlp av en litteraturstudie, berÀkningar och muntliga kÀllor undersöktes vad det Àr för villkor en rörkoppling mÄste klara av. UtifrÄn detta arbetades en kravspecifikation fram, som sedan lÄg till grund för analysen av kopplingarna. En CAD-modell av rörkopplingen skapades som sedan analyserades i ANSYS dÀr det undersöktes hur bra den uppfyllde de uppsatta hÄllfasthetskraven.DÄ det visade sig att spÀnningarna som uppstod i kopplingen hamnade precis under strÀckgrÀnsen för materialet togs beslutet att ta fram tre förslag pÄ hur rörkopplingen kunde förbÀttras för att minska spÀnningarna.Det första konceptet har förstÀrkningar pÄ öronen eftersom det var i just de regionerna som de högsta spÀnningarna uppkom.

Multimediaprogrammet Kid Pix som sjÀlvgÄende arbetsredskap : aktionsforskning om lÀrandeformer och resultat vid datorn

Jag har en utifrĂ„n mitt intresseomrĂ„de informationsteknik, gjort en studie av barn nĂ€r de arbetar i och anvĂ€nder multimediaprogrammet Kid Pix i Ă„rskurs 1. Syftet med denna undersökning Ă€r att skapa kunskap om hur elever i 7-8 Ă„rs Ă„lder anvĂ€nder ett enkelt multimediaprogram. Jag har med detta ocksĂ„ förhoppningar att konsekvenserna blir förbĂ€ttrad undervisning, rĂ€tt programval och ökad motivation hos eleverna nĂ€r det gĂ€ller datoranvĂ€ndandet.NĂ„gra av mina största frĂ„gestĂ€llningar har varit att se hur kan barn i 7-8 Ă„rs Ă„lder arbeta sjĂ€lvgĂ„ende efter en given arbetsgĂ„ng nĂ€r det gĂ€ller det enkla multimediaprogrammet Kid Pix? Fungerar det att göra sjĂ€lvinstruerande uppgiftskort som eleverna fĂ„r lĂ€sa och följa? Hur fungerar arbetet vid datorn? Hur Ă€r elevernas samarbetsförmĂ„ga? Är det nĂ„gon skillnad pĂ„ pojkar och flickors sĂ€tt att lösa uppgifterna? Till sist frĂ„gar jag mig ocksĂ„ hur förĂ€ldrarna till eleverna har upplevt att eleverna motiverats kring arbetet med Kid Pix?Jag har gjort en kvalitativ studie av eleverna i klassrumsmiljön. Jag Ă€r en del av undersökningen och dĂ€rmed blir min forskning en aktionsforskning som belyser elevernas handlande och upplevelse i olika situationer.

Timeshare i allmÀnhet : OskÀligt i synnerhet

Det finns en stor grupp mÀnniskor i Sverige som lider i det tysta för att de har blivit utsatta för ett av Europas största bedrÀgerier. Deras sparkapital har gÄtt upp i rök och deras ekonomi har raserats pÄ grund av en enkel skraplott. Historien börjar med att paret, för det Àr ett par, Äker pÄ semester till Spanien, Portugal eller Grekland. NÀr de gÄr pÄ stranden kommer det fram en ung mÀnniska som pratar svenska eller skandinaviska och frÄgar om de vill vara med i en enkÀt om semestervanor. Solen skiner och vattnet Àr sÄ dÀr hÀrligt blÄtt, livet leker och det Àr klart att de vill svara pÄ nÄgra korta frÄgor.

Förlaga ? javisst! : En undersökning om hur förlagor kan anvÀndas i bildundervisningen idag

AbstraktDen hÀr undersökningen har sin utgÄngspunkt i en observation under en bildlektion. BildlÀraren kopierade en bild ur mÄlarboken ?MÄla med mÀstarna? och anvÀnde den som förlaga som skulle fÀrglÀggas. Lektionens syfte upplevde jag som otydligt och valet av gamla mÀstare som förebild var provocerande. Mot denna bakgrund började jag undersöka förlagornas relevans för bildundervisningen idag.

Skogen berÀttar : kulturhistoriska spÄr vid ödegÄrden Olofstorp

Olofstorp ligger i ett skogsomrĂ„de mellan BorĂ„s och Ulricehamn (figur 1). Olofstorp Ă€r en ödegĂ„rd som idag Ă€gs av Stiftelsen Petersson-Grebbe och Sveaskog. De har tillsammans med SkogssĂ€llskapet och Grovare-FĂ€nneslunda Hembygdsförening startat ett skogshistoriskt projekt som heter Olofstorp ? ett jordearv. Projektet började formas nĂ€r projektledaren Örjan Hill höll i en kurs som utmynnade i en bok om FĂ€nneslundas historia.

Den utopiska samhÀllsvisionens utveckling, frÄn anarki till totalitÀr regim : Litteratur i urval om utopiernas metamorfos, frÄn utopi till dystopi

AbstractUtopin betecknar det ideala landet dÀr rÀttvisa rÄder. Det klasslösa samhÀllet Àr uppbyggt pÄ sjÀlvhushÄllning och maximen bygger pÄ frihet, jÀmlikhet och broderskap, en grundtanke föregripande den franska revolutionen.                      1516 skrev St Thomas More sitt klassiska verk Utopia och myntade ett Àmnesöverskridande uttryck samt skapade en litterÀr genre. More tÀnkte aldrig realisera sin utopi, författandets syfte var samhÀllskritiskt med tonvikt pÄ hur ett samhÀlle skulle kunna vara, inte hur det skulle bli. Men den utopiska traditionen föddes inte med More, redan under antiken florerade muntliga och skriftliga visioner om ett bÀttre samhÀlle.Ofta framstÀlls de litterÀra utopierna som elyseiska idealstater dÀr ekonomin inte Àr en styrande drivkraft och rÀttvisa mellan invÄnarna Àr viktig. HÀr lyser dystopins totalitÀra regimer med sin frÄnvaro dÄ samhÀllsvisionerna Àr komponerade enligt humanismens anda.

Kreditgivningsprocessen - En studie av Swedbank och Svenska Handelsbanken

Bakgrund: Sedan Är 2008 har vÀrlden befunnit sig i ekonomisk kris. Denna kris har drabbat sÄvÀl svenska som utlÀndska banker runt om i vÀrlden, men i olika grad. Bankerna och deras arbete anses ha haft stor del i den rÄdande finanskrisen, vilket skapar frÄgor om hur de regleringar som finns fungerar och pÄverkar bankerna i den meningen de Àr avsedda att pÄverka bankerna och hur bankens arbete med kreditrisker ser ut.Problemformulering: BÄde Swedbank och Svenska Handelsbanken har drabbats av finanskrisen men Swedbank pekas ut som den största förloraren av dessa tvÄ banker. Ser man till respektive banks prestation pÄ den svenska marknaden Àr det dock Swedbank som visar de bÀttre siffrorna vad gÀller kreditförlust i relation till bankens utlÄning och har gjort sÄ sedan 2008. Vi fann det intressant att jÀmföra hur dessa tvÄ banker arbetar med sin kreditgivningsprocess, sÀrskilt dÄ fördelning av kreditförluster skiljer sig Ät och dÄ bÄda bankerna anser sig hÄlla en lÄg riskprofil.

MÀns och kvinnors tal : En fallstudie om muntlig aktivitet i ett klassrum pÄ Komvux

?Talets gÄva har alla fÄtt. En del anvÀnder den effektivt, andra inte? (Gröning 1987:4). Varför Àr det sÄ att alla inte anvÀnder det effektivt? I tidigare forskning pratar man om tvÄtredjedelsregeln i ett klassrum; lÀraren har tvÄ tredjedelar av talutrymmet i klassen och av den tredjedel som eleverna har Àr det pojkarna som har tvÄ tredjedelar (Einarsson & Hultman 1984:82).

AndrasprÄkselever och matematik - sprÄksvÄrigheter Àr bara halva sanningen : En studie i Äk 6-9

Ett större antal andrasprÄkelever i den svenska skolan stÀller nya krav pÄ undervisningen och pÄ lÀrarna. SvÄrigheter uppstÄr nÀr elever ska lÀra ett nytt sprÄk samtidigt som de ska inhÀmta kunskaper pÄ det nya sprÄket. Inom matematiken ger de matematiska textuppgifterna eleverna en extra utmaning dÀr ett enda missat ord kan omintetgöra hela förstÄelsen. Det matematiska sprÄket har sin egen speciella utformning och avviker ifrÄn vardagligt sprÄk. Det kan dÀrför vara ord i textuppgifterna som Àr nya och frÀmmande för elever som inte har kommit sÄ lÄngt i sin svenska sprÄkutveckling.

Taluppfattning : NÄgra elevers kunskaper och förklaringar om positionssystemet i Äk 4

Syfte med denna studie Àr att beskriva nÄgra elevers kunskap och förklaringar om positionssystemet i tvÄ olika skolor i Är 4. Det var ocksÄ intressant att jÀmföra skolornas likheter och olikheter av skolform, arbetssÀtt, klassrumsklimat och kommunikation. PÄ den begrÀnsade tid som studien hade till sitt förfogande passade det att göra observationer, uppgifter och intervjuer utifrÄn Ätta utvalda elever frÄn de tvÄ skolorna. Studiens syfte och problemformulering pÄverkade ocksÄ valet av metoder. Resultaten visar att anvÀndningen av metodtrianguleringen gav studien större omfattning och dÀrmed ökade ocksÄ tillförlitligheten.

"De Àr ju inga oskrivna blad heller". SO-lÀrares berÀttelser om arbetet med elever i Är 7-9 som riskerar att inte nÄ mÄlen

Syfte: Syftet med studien Àr att utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv undersöka SO-lÀrares berÀttelser om arbetet med elever i Är 7-9 som riskerar att inte nÄ mÄlen i SO. Syftet preciseras i frÄgestÀllningarna; Hur berÀttar SO-lÀrare om undervisningen av elever som riskerar att inte nÄ mÄlen i SO? Hur resonerar SO-lÀrare kring det faktum att elever presterar olika inom SO-Àmnet? Hur framstÀller SO-lÀrare frÀmjande och hÀmmande faktorer för lÀrande? Hur berÀttar SO-lÀrare om samarbete med andra aktörer inom skolan? Teori: Tolkningsansatsen för studien Àr inspirerad av det sociokulturella perspektivet. LÀrande inom det sociokulturella perspektivet sker i interaktion mellan individer och mellan individ och den sociokulturella miljön. I sociokulturella miljöer ingÄr Àven materiella resurser i form av fysiska redskap och verktyg sÄ kallade artefakter.

Högstatus inom presentationsteknik : ekot av alfahannes vrÄl

BÄde mÀnniskor och djur har i alla tider och alla kulturer sett vissa individer i sin omgivning som ledare. De har kÀnt sig manade att lyssna pÄ dem, följa dem och tro pÄ dem. Jag har intresserat mig för vad det Àr som föranleder detta beteende, eftersom det Àr min fasta övertygelse att det styr vÄrt samspel med andra individer Àn idag, överallt och stÀndigt. I sökandet efter en biologisk förklaring, dÀr vissa egenskaper och kroppsliga attribut sannolikt spelar betydligt större roll Àn andra, har jag utgÄtt ifrÄn begreppet hög social status (Àv. högstatus).

Brandskydd av vÀggar i volymbyggda trÀhus

Före Ă„r 1994 fick inte trĂ€hus byggas högre Ă€n tvĂ„ vĂ„ningar pĂ„ grund av de stora brĂ€nder som skett dĂ€r nĂ€stan hela stĂ€der brunnit ner. År 1994 kom en lagĂ€ndring som tillĂ€t byggnation av trĂ€hus högre Ă€n tvĂ„ vĂ„ningar om vissa funktionsbaserade brandskyddskrav uppfylls enligt Boverkets konstruktionsregler (1994). Idag byggs volymbyggda trĂ€hus som Ă€r fyra vĂ„ningar och i enstaka fall fem vĂ„ningar höga. Vid ökningen frĂ„n fyra till fem vĂ„ningar Ă€ndras brandkraven pĂ„ den bĂ€rande konstruktionen frĂ„n att klara bĂ€rförmĂ„gan i 60 minuter till att klara bĂ€rförmĂ„gan i 90 minuter för vĂ€ggar. Volymbyggda trĂ€hus Ă€r trĂ€hus dĂ€r moduler byggs i fabrik och monteras till fĂ€rdiga volymer innan de körs ut och monteras pĂ„ byggplatsen. Detta ger ett effektivt byggande med optimala byggförhĂ„llanden.

Om en berÀttarlÄda i Robertsfors kommun. : En kvalitativ utvÀrdering av en berÀttarlÄdas syfte och potential i Ärskurs 1 sprÄkundervisning

FrÄn och med november 2013 finns det en beÀttarlÄda i Robertsfors kommuns skolbibliotek som lÀrare i Ärskurs 1 har möjlighet att lÄna och anvÀnda i undervisningen. I den hÀr uppsatsen undersöks berÀttarlÄdans syfte, förvÀntade effekter pÄ elevernas skolprestationer och om det finns utrymme för vidareutveckling av berÀttarlÄdans innehÄll och anvÀndningsomrÄde. Vidare diskuteras berÀttarlÄdans potential som lÀnk mellan de tvÄ yrkesgrupperna lÀrare och bibliotekarier. Detta eftersom det Àr ett objekt som skapats av en bibliotekspedagog med lÀrare och elever som avsedda anvÀndare. Elevernas inflytande pÄ lÄdans utformning har en nÄgot margniell men lika viktig del i utvÀrderingen.

<- FöregÄende sida 29 NÀsta sida ->