Syftet med detta arbete var att undersöka hur gymnasieelever upplever undervisningen i muntlig framställning. 9 elever ur en samhällsvetenskaplig klass årskurs 1 på gymnasiet deltog i undersökningen. För att undersöka deras upplevelse genomfördes intervjuer, en per elev. De tre frågorna som varit centrala genom hela arbetet är: Hur upplever eleverna att de får möjlighet att arbeta upp sin muntliga förmåga? Hur upplever de att lärarna ser till deras enskilda behov och ger dem stöd? Är eleverna nöjda eller skulle de vilja ha det på något annat sätt? Resultatet visar att de flesta av eleverna upplever att de får möjlighet att arbeta upp sin muntliga förmåga, de upplever inte att det ses till deras enskilda behov i någon vidare bemärkelse och ungefär hälften är nöjda med den talträning de får i skolan..

I det här arbetet har jag studerat hur lärare i svenska för invandrare (sfi) arbetar med sina elever med bilder och kommunikation. Syftet med undersökningen har varit att bidra med kunskap om sfi-lärares val av bilder för att få igång Muntlig kommunikation i studieväg 1. Jag har genomfört en enkätundersökning på nätet med 105 deltagande lärare.Resultatet av undersökningen visar att mer än hälften av lärarna använder bilder varje dag. Bildmaterialet lärarna använder sig av är igenkännbara färgfotografier som föreställer olika händelser. Lärarna använder sig av många olika typer av bilder och materialet är utformat på ett varierat sätt.

Muntlig bedömning är, från och med höstterminen 2011, något som alla matematiklärare inom gymnasieskolan kommer att få genomföra då en muntlig del läggs som obligatorisk för alla elever inom årskurs 1. Syftet med den här studien är därför att konstruera kriterier som lärare kan använda som hjälp vid muntlig bedömning. Fokus kommer att ligga på elevers representationsformer och transformationer däremellan utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Elevgrupper filmades då de löste en problemlösningsuppgift och analyserades utifrån ett begreppsligt ramverk. Resultatet visar att elevers transformationer mellan representationer visar både missuppfattningar och förståelse beroende på hur dessa transformationer ter sig.

I denna studie undersöks hur bedömning av muntlig performans sker i en befintlig verksamhet av svenska för invandrare (sfi), och på vilket sätt processbarhetsteorin kan ha relevans för bedömning av andraspråksinlärares muntliga performans. Studien baseras på ett pedagogiskt samtal med fyra verksamma sfi-lärare och en jämförelse av muntlig performans mellan två godkända och två ej godkända andraspråksinlärare på sfi:s kurs D utifrån processbarhetsteorin. Studien visar att lärarna inte använder något grammatiskt bedömningsverktyg utan istället förlitar sig på intuitiv bedömning av hur inlärarna förmedlar ett visst budskap. Jämförelsen utifrån PT visar att de godkända andraspråksinlärarna har nått högre nivå av processbarhet, vilket visar på större grammatisk kompetens av de godkända inlärarna, i jämförelse med de ej godkända inlärarna.I studien argumenteras för att processbarhetsteorin, i kombination med andra verktyg, är användbara både som bedömnings- och didaktiskt verktyg vid muntlig performans..

Studiens syfte var att jämföra läromedelsinnehåll med avseende på muntlig språkfärdighet utifrån kursplanstexten för engelska årskurs 7-9 i LGR 11. Studiens material utgjordes av två läromedel från ett språkreseföretag samt tre läromedel i engelska för grundskolans senare år, vilka används i den nuvarande undervisningen respektive verksamhet bedriver.Studien vilade på en kvantitativ analys där innehållet i alla läromedel kvantifierades och analyserades. Studien utgjordes också av en kvalitativ analys där det textuella innehållet i läromedlen analyserades. Både de kvantitativa samt kvalitativa resultaten sattes sedan i relation till delar av det centrala innehållet, med fokus på de delar vilka behandlar muntlig språkfärdighet, samt en kategoriseringstabell framtagen genom studiens datainsamling.Resultaten visar att uppgifterna i respektive läromedel uppfyller flertalet av de framtagna kategorierna, vilka är knutna till muntlig språkfärdighet, men att antalet muntliga uppgifter i respektive läromedel är oproportionerligt små sett till läromedlens totala antal uppgifter. Slutsatsen blir således att alla läromedel, oavsett syfte och verksamhet i vilka de verkar, ger eleverna möjlighet att utveckla sina muntliga språkfärdigheter utifrån kursplanens krav.

De senaste åren har det författats ett flertal rapporter som visar att svenska elevers kunskaper i matematik sjunker.  Som en följd av det har klassrummet varit i blickfånget för att studera kommunikationen mellan pedagoger och elever under matematiklektioner. Syftet med föreliggande studie var att ge ytterligare en pusselbit till den bilden, genom att beskriva hur kommunikationen gestaltas under två lektioner. Den epistemologiska synen grundar sig i det sociokulturella perspektivet och studien genomfördes med inspiration av en socialkonstruktionistisk inriktning. Empiri har samlats in genom videoinspelade observationer och för att ge ytterligare tyngd i studien, intervjuades även de två klasslärarna. Urvalet av klasserna skedde genom ett kombinerat strategiskt- och bekvämlighetsurval.  Resultatet visar att den muntliga kommunikationen kan gestaltas på olika sätt och att det är lärarna i egenskap av pedagogiska ledare som styr hur den utformas.

I samhället är kommunikativ kompetens en förutsättning för att kunna vara med och påverka och delta i den demokratiska processen. En kommunikativ kompetens förutsätter en förmåga att kunna uttrycka sig muntligt och skriftligt och denna studie fokuserar på den muntliga framställningen kopplad till skolan. Med GY11 kommer muntlig framställning att få mer utrymme på schemat än tidigare och syftet med denna studie är att genom kvantitativ enkätundersökning och fördjupade kvalitativa intervjuer få en bild av elevers syn på muntlig framställning. Vad har eleverna för associationer och känslor till muntlig framställning? Hur mycket spelar elevernas självkänsla och självförtroende in vid muntlig framställning? Hur ser de på sin egen förmåga som talare? Denna studie fokuserar på elevernas egna tankar, känslor och syn på muntlig framställning.Syftet är att utmana uppfattningen av elevers motvilja till muntlig framställning och se förbi tidigare diskussioner som ofta handlar om talängslan.

Syftet med vårt arbete är att ta reda på hur elever upplever muntlig framställning inom ämnet svenska. Dessutom vill vi få lärares syn på hur de arbetar med detta. Vi har intervjuat åtta elever, hälften pojkar och hälften flickor, samt två lärare i år 5. I undersökningen har vi använt oss av en kvalitativ och semistrukturerad intervju.I kursplanen i svenska står det att eleverna ska ? utveckla en språklig säkerhet i tal och skrift och kan, vill och vågar uttrycka sig i många olika sammanhang samt genom skrivandet och talet erövra medel för tänkande, lärande, kontakt och påverkan?.

Syftet med denna studie är att, utifrån lärare som ingår i Matematiklyftet, beskriva och analysera lärares erfarenheter av Muntlig kommunikation som en del av matematik-undervisning, matematiklärande och matematikbedömning, samt hur detta kan förstås. Studien utgår från en kvalitativ ansats och bygger på halvstrukturerade intervjuer med 12 lärare som är behöriga i samt undervisar i matematik i årskurserna 1-9 i grundskolan. Intervjuerna har bearbetats och analyserats ur ett sociokulturellt perspektiv med den didaktiska triangeln som analysverktyg. Studien synliggör en enighet rörande den muntliga kommunikationens betydelse för att främja elevers matematiklärande. Utifrån studiens lärarröster framträder lärarens ämneskunskap och didaktiska val rörande allt från lärandemål, elevgrupperingar och aktiviteter till genomförande och bedömning som viktiga faktorer för elevens möjligheter att utveckla sin matematiska kompetens.

Syftet med det här arbetet var att presentera några faktorer som hindrar eleverna i år nio från att uppfylla sin önskan om att lära sig kommunicera på franska och därmed att uppfylla kursplanens mål angående muntlig kommunikation. För att kunna ge exempel på sådana faktorer har jag studerat litteratur och tidigare forskning samt genomfört fyra kvalitativa intervjuer med elever i år nio. Undersökningarna visade att kommunikativ kompetens är ett komplext begrepp. Det medför att anledningarna till att eleverna inte kommunicerar varierar. De faktorer jag har presenterat som hindrar eleverna från att kommunicera är: otillräcklig mängd av och svårighetsgrad på input, avsaknad av kunskaper om vad kommunikativ språkförmåga innebär bland elever samt att eleverna inte känner språklig eller social trygghet i undervisningssituationen..

Föreliggande examensarbete var ett uppdrag från ett universitetssjukhus i södra Sverige. Syftet var att belysa vilka fördelar och nackdelar som sjuksköterskor upplever med skriftlig respektive muntlig rapport. Sex sjuksköterskor vid en kirurgisk somatisk avdelning intervjuades. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades manifest genom innehållsanalys. Ur detta identifierades subkategorier till fördelar respektive nackdelar med muntlig och skriftlig skiftesrapport.

Syftet med vår studie är att studera hur den muntliga kommunikationen mellan förskollärare respektive fritidspedagoger och barn samt barn emellan ser ut ur ett genusperspektiv.Vi har genomfört vår studie på två förskolor och en skola/fritidshem. Vi har utgått från tre olika situationer: fri lek, samling och måltid.För att besvara vårt syfte har vi använt oss av kvalitativ forskningsmetod där vi har observerat hur barn och lärare i de olika situationerna kommunicerar. Vi har också intervjuat fyra lärare, två förskollärare och två fritidspedagoger om hur de tänker om jämställdhet och traditionella könsmönster utifrån Lpfö 98 och Lpo 94.I resultatet av våra observationer har vi sett att barn behandlas olika på grund av kön, pojkar tillåts ta mer plats, flickor håller ordning och är mer osynliga som enskilda individer än pojkarna. Flickors samtal är mer ordrika, medan pojkars är mer kortfattade och därför får pojkar fler följdfrågor.Intervjuerna visar att förskollärarna och fritidspedagogerna har olika tankar kring jämställdhet och att de har kommit olika långt i sitt genus- och jämställdhetstänkande..

This paper sets out to examine to what extent French grammar teaching contributes to the students? practical, oral skills. Are the students familiar with the grammatical system without knowing how to apply it orally in practice? The paper contains a theoretical background and an empirical survey. One quantitative and one qualitative method have been applied in the survey.

Syftet med denna studie är att ta reda på om det bedrivs någon medveten träning i muntlig framställning i ämnet svenska på gymnasiet. Vilken attityd och inställning har lärarna till muntlig framställning och retorik och i vilken omfattning ingår det i de olika kurserna? Vidare studeras i vilken mån lärarna upplever att eleverna behöver stöd och hjälp i sin utveckling till offentliga talare.Undersökningen består av enkät och intervjuer. Resultaten visar att flera lärare bedriver ett engagerat och medvetet arbete med systematatisk talträning. Arbetet med detta omfattar i de flesta fall 30% eller mer av kurstiden.

Syftet med vårt arbete är att finna likheter och skillnader, mellan en muntlig och en skriftlig dialog med fokus på användandet av naturvetenskapliga resonemang. Vi har observerat två grupper om fyra elever i varje, när de försöker lösa en naturvetenskaplig uppgift. I den ena gruppen har eleverna suttit framför varsin dator och fört en skriftlig dialog via ett nätbaserad diskussionsforum. I den andra gruppen har eleverna fört en ?vanlig? muntlig dialog, vilken videofilmats.