Bakgrund: Antal personer som fÄr diagnosen cancer ökar varje Är. Palliativ vÄrd innebÀr vÄrd, lindring och stöd i det skede dÄ sjukdomen inte lÀngre gÄr att bota. Cancer Àr en av de sjukdomar som kan leda till palliativ vÄrd. Syfte: Syftet med studien var att undersöka personens upplevelser av sjuksköterskans omvÄrdnad inom palliativ vÄrd. Metod: Metoden som anvÀndes var litteraturstudie.

Patienter i behov av palliativ omvÄrdnad finns pÄ mÄnga vÄrdenheter och mÄlet med modern palliativ vÄrd Àr att frÀmja livskvalitet. I vÄrden har personalens bemötande stor betydelse för patienters vÀlmÄende. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av det goda mötet i palliativ omvÄrdnad. Arton vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Detta resulterade i tre kategorier: att fÄ omsorg utan att behöva frÄga, att bli sedd som mÀnniska inger hopp, att lita pÄ personalens kunskaper.

Introduction: Pain is a subjective experience. People subjected to pain often experience a reducedquality of life. Chronic pain is pain that has been going on for at least threemonths.Problem area: People with chronic pain are subjected to unnecessary suffering and disability. Therefore it is crucial that the nursing staff takes their situation seriously.Purpose: The purpose of the study was to describe the patient's? experiences and apprehensionof living with chronic non-malignant pain, and how this affected their everydaylife.Method: Systematic analysis of 23 depicting articles.

Forskning har visat att intensivvÄrdspatienter upplever en mÀngd problem efter sin vÄrdtid pÄ intensivvÄrdsavdelningen. Dessa problem, som ökad stress, sömnsvÄrigheter, delirium och post traumatiskt stressyndrom kan ge en försÀmrad livskvalitet efter vÄrdtiden. Syftet Àr att utifrÄn aktuella forskningsresultat beskriva olika sÀtt för uppföljning av intensivvÄrdspatienter för att utforma en handlingsplan för uppföljning som syftar till att om möjligt minska lidandet för intensivvÄrdspatienterna efter utskrivning frÄn IVA. Författarna fann ett flertal olika sÀtt att bedriva uppföljning efter vÄrd pÄ intensivvÄrdsavdelning som till exempel att föra dagbok, mottagning, telefonuppföljning och inrÀttande av tjÀnst som sambandssjuksköterska samt uppföljningsenhet. De olika uppföljningsenheterna var uppbyggda och fungerade pÄ olika sÀtt.

Bakgrund: MedelÄldern ökar i dagens samhÀlle, det uppskattas att cirka 17 % av Sveriges befolkning Àr 65 Är och Àldre. BerÀkningar visar att Är 2030 kommer antalet mÀnniskor över 80 Är vara cirka 750 000. Med en sÄdan utveckling stÀlls det högre krav pÄ vad samhÀllet har att erbjuda sina Àldre. HÀr har olika frivilligorganisationer börjat spela en viktig roll för Àldreomsorgen. Syfte: Syftet var att belysa personalens upplevelser av och uppfattning om vilken inverkan frivilligorganisationers besök har pÄ den Àldre och verksamheten i Àldreomsorgens sÀrskilda boenden i Karlskrona kommun.

The purpose of this literature study was to describe how patients experience their quality of life while undergoing a pacemaker implantation. Searches were carried out in the databases Academic Search Elite, Ebsco Host, Pub Med, Pub Med Central, Science Direct and manually. Keywords used were quality of life, treatment outcomes, emotions, pacing and life. This resulted in nineteen peer rewieved articles that were selected for the study results. The results showed that patients undergoing a pacemaker implantation experienced an improvement in their physical health with increased functional status, more energy and strength.

Vid allvarlig sjukdom och vid livets slutskede blir den andliga/existentiella dimensionen ofta pÄtaglig. Det ingÄr i sjuksköterskans omvÄrdnadsansvar att minska lidande och ge möjlighet till en vÀrdig död. Detta ansvar kan uppfyllas genom att uppmÀrksamma, bedöma och ÄtgÀrda patientens andliga/existentiella behov. Syftet var att belysa den andliga/existentiella dimensionen i relationen mellan patient och sjuksköterska inom palliativ omvÄrdnad. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar som överensstÀmde med syfte och frÄgestÀllningar.

Palliativ vÄrd strÀvar efter att förebygga och lindra lidande för patienten som Àr drabbad av livshotande sjukdom. Det handlar om att lindra den fysiska smÀrtan men i lika stor utstrÀckning den psykiska. Genom att vÄrdaren initierar och utvecklar en vÄrdande relation med patienten kan hon hjÀlpa denne att nÄ bÀsta möjliga livskvalitet under den tid som finns kvar. Detta Àr mÄnga gÄnger en svÄr uppgift. Denna studies syfte var att beskriva hur den vÄrdande relationen framtrÀder i vÄrdandet av patienter i den palliativa vÄrden.

ABSTRACT The persons whom the authorized nurse encounters in hospital wards and nursing homes are in great extent elderly persons. According to Wasserman (2000), about 30 to 40 percent among these, show signs of depression. To be aware of the signs of depression, and how an authorized nurse can support the patient is therefore of great value. The introduction to this study describes the symptoms of depression and how depression in elders is expressed. It also describes treatment possibilities and nursing aspects of concern.

I Sverige har vi ett arkitekturpolitiskt dokument vid namn ?Framtidsformer?. I ?Framtidsformer? lyfts att arkitektur Àr viktigt och att arkitektur Àr politiskt. (Regeringskansliet, 1997 [online]) Detta kandidatarbete syftar till att undersöka och vidareutveckla detta pÄstÄende, det vill sÀga pÄstÄendet att arkitektur Àr viktigt och att arkitektur Àr politiskt. Parallellt med att detta kandidatarbete skrevs pÄgick en utredning, initierad av regeringen, av dokumentet ?Framtidsformer?. Kulturministern, Lena Adelsohn Liljeroth, hÀnvisar till att regeringen inlett ett arbete för att förnya arkitekturpolitiken (Adelsohn Liljeroth, mars 2014 [online]).

Demens Àr nÄgot som blir allt vanligare i vÄrt samhÀlle och detta leder till att kunskapen om sjukdomen mÄste öka. I min undersökning har jag lagt fokus pÄ vÄrdpersonal som arbetar med personer som lider av demenssjukdom. Detta beror pÄ att de Àr en grupp som besitter stor kunskap om hur mÀnniskor med demenssjukdomar fungerar i vardagen. De frÄgor jag kommer att utgÄ frÄn Àr hur vÄrdpersonalen upplever det att arbeta med individer som lider av nÄgon form av demenssjukdom samt vad VÄrdpersonalen anser viktigt att tÀnka pÄ i mötet med den som Àr demenssjuk. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor, har jag gjort sex kvalitativa intervjuer med vÄrdpersonal som arbetar bÄde direkt och indirekt med demenssjuka individer. Genom att studera tidigare forskning, har jag dragit slutsatsen att vÄrdpersonalen upplever bÄde glÀdje och tillfredsstÀllelse i att hjÀlpa en utsatt grupp i samhÀllet.

Bakgrund Sjuksköterskor har som skyldighet att frÀmja patienters sjÀlvbestÀmmande. Det Àr viktigt att lyfta fram patienters syn pÄ sjÀlvbestÀmmande för att skapa medvetenhet hos sjuksköterskan. En ökad medvetenhet skapar möjlighet till god omvÄrdnad i och med en ökad förstÄelse för patientens önskemÄl. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av sjÀlvbestÀmmande dÄ de vÄrdas palliativt. Metoden Àr en litteraturstudie dÀr 9 vetenskapliga artiklar analyserades och ligger till grund för resultatet.

Fysisk inaktivitet Àr en riskfaktor och bidragande orsak till sjukdom och ohÀlsa. Det Àr ett folkhÀlsoproblem som kostar samhÀllet stora pengar varje Är. Fysisk aktivitet pÄ recept Àr en relativt ny företeelse och ett led i att försöka arbeta förebyggande och hÀlsofrÀmjande. Sambandet mellan upplevelsen av hÀlsa och fysisk aktivitet pÄ recept behöver klarlÀggas tydligare. Syftet med arbetet Àr att beskriva patientens upplevelse av fysisk aktivitet pÄ recept och hur det pÄverkar patientens hÀlsa.

Bakgrund; MÄnga patienter inom palliativ vÄrd lider av svÄr smÀrta. Ofta ger den farmakologiska behandlingen inte tillrÀklig smÀrtlindring vilket har lett till ett ökat intresse för komplementÀra smÀrtlindringsmetoder inom palliativ vÄrd. Syfte; Att beskriva effekten av komplementÀra smÀrtlindringsmetoder inom palliativ vÄrd. Metod; Studien genomfördes som en litteraturöversikt och baseras pÄ tretton kvantitativa artiklar. Resultat; Massage, akupunktur och musikterapi har studerats dÄ dessa behandlingar Àr godkÀnda i Sverige.

Shivering Àr ett fenomen som uppstÄr hos patienterna postoperativt. Det innebÀr att patienten har okontrollerbara muskelskÀlvningar som gör att patienten darrar, skÀlver eller huttrar i mer Àn 15 sekunder. Shivering pÄverkar kroppen negativt, men Àr ocksÄ obehagligt och ett onödigt lidande för patienten. I takt med den tekniska utvecklingen utarbetas nya operationstekniker och idag utförs flera operationer med laparoskopisk teknik. Pilotstudiens syfte var att undersöka före-komsten av postoperativ shivering hos patienter som opererats med laparoskopisk teknik.