Denna rapport redogör för en undersökning som genomförts i syfte att utreda hur utbildningssituationerna på Volvo Kompentenscenter i Skövde (VKS) kan individanpassas.Teorier om inlärningsstil, kognitiv stil och multipla intelligenser har studerats. Anhängare av dessa teorier söker beskriva individuella skillnader och har som mål att kunna ge svar på hur man kan anpassa undervisning efter enskilda individer.Deltagare i undersökningen var kursdeltagare på olika utbildningar på VKS samt lärare anställda på VKS.Målet med den genomförda undersökningen var att få svar på frågorna om vilka faktorer i utbildningssituationerna som kan individanpassas och vilka faktorer som är lämpliga att individanpassa, och dessutom hur detta kan göras.För att undersöka detta har en fallstudie genomförts med metoderna observation och brainstorming.Slutsatserna är att de faktorer som bedöms lämpliga att individanpassa är kursinnehåll, arbetssätt, innehållspresentation och utbildningsmaterial Förslag på hur detta kan göras har också givits..

Studiens syfte var att undersöka hur socialsekreterare tolkar begreppet uppehållsrätt när EU-medborgare ansöker om försörjningsstöd. Intersektionellt perspektiv användes för att belysa maktförhållanden mellan socialsekreterare som representatner för svenska myndigheter och klienter med utländsk härkomst. I studien användes domar från svenska förvaltningsrätter som analyserades med kvalitativ diskursanalys. Resultat kategoriserades in i kategorier som rörde socialsekreteres tolkningar av uppehållsrätten, omständigheter avgörande för bedömning av uppehållsrätten och socialsekreterares tolkningar av EU-medborgares rätt till försörjningsstöd. Data om EU-medborgares medborgarskap och kön samlades in för att undersöka deras eventuella påverkan på utfall av ansökan om försörjningsstöd. Analys av resultat visade signifikant inkonsekvens i såväl socialsekreterares tolkningar av uppehållsrätten som i tillämpning av relevanta lagar. EU-medborgares rättigheter till försörjningsstöd nekades på grund av att EU-medborgare bedömdes vara "ekonomiskt icke aktiva personer" eller inte ansågs ha "en verklig möjlighet till att få anställning".

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka hur lärare och elever på gymnasiet resonerar kring lyrikanvändning på gymnasiet. Två lärare och fyra elever har intervjuats, och resultatet av författarens tolkningar av intervjusvaren är att en framgångsrik lyrikundervisning bygger på lärarens engagemang och på varierande undervisningsmetoder. Lärarnas olika tolkningar av styrdokumenten medför också att de väljer att fokusera på olika saker i sin undervisning. Det förefaller emellertid inte vara så att eleverna anser att de kan ha någon speciell nytta av lyrikundervisningen i framtiden..

Syftet med arbetet är att undersöka hur matematiklärarstudenter ska introducera problemlösning för sina elever och vad som påverkar studenternas tolkningar av problem. Jag har även undersökt vilka kompetenser studenterna anser att en matematiklärare behöver ha för att genomföra en framgångsrik undervisning i matematik genom problemlösning. I undersökningen diskuterar tre grupper med matematiklärarstudenter hur de ska introducera ett problem för eleverna och vilka komprtenser de anser att en matematiklärare behöver ha för att undervisa i matematik genom problemlösning. Resultaten visar att studenterna har olika strategier för att introducera problemlösning för eleverna och att studenternas tolkningar av problemet påverkar introduktionen. Studenterna gör olika tolkningar av problemet beroende av i vilken kontext de tolkar problemet.

Arbetet behandlar Howard Gardners teorier om de sju intelligenserna, tillämpningar av dessa i matematikundervisning, kopplingar till läroplanen samt en undersökning om dessa används i praktiken. De pedagoger som beskriver praktisk tillämpning av Gardners teorier menar att det till stor del handlar om ett nytt förhållningssätt till undervisning. En förutsättning att anpassa undervisningen till dessa teorier är att den fysiska miljön möjliggör gruppindelning. Läroplanen ger stöd för arbetssätt som kan kopplas till Gardners teorier. Det går att läsa att undervisningen ska anpassas till elevernas förutsättningar och behov.

Utifrån vår egen tolkning av värdegrunden som abstrakt är syftet med följande undersökning att få en uppfattning om hur några yrkesverksamma lärare som arbetar i grundskolans tidigare år tolkar värdegrunden i Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, 1994 (Lpo 94). Vi vill ta reda på om deras tolkningar är gemensamma eller individuella. Med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer har vi kommit fram till att lärarnas tolkningar av begreppet värdegrund, de grundläggande värdena i värdegrunden samt formuleringen som behandlar ?den kristna etiken och den västerländska humanismen? överlag är gemensamma dock med ett fåtal undantag..

Utifrån vår egen tolkning av värdegrunden som abstrakt är syftet med följande undersökning att få en uppfattning om hur några yrkesverksamma lärare som arbetar i grundskolans tidigare år tolkar värdegrunden i Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, 1994 (Lpo 94). Vi vill ta reda på om deras tolkningar är gemensamma eller individuella. Med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer har vi kommit fram till att lärarnas tolkningar av begreppet värdegrund, de grundläggande värdena i värdegrunden samt formuleringen som behandlar ?den kristna etiken och den västerländska humanismen? överlag är gemensamma dock med ett fåtal undantag..

I detta examensarbete har det undersökts vilken teknik för trådlös kommunikation som passar bäst att användas då en ljudsignal ska strömmas trådlöst till multipla mottagare. De tekniker som jämfördes var Wi-Fi och Bluetooth. Andra tekniker för trådlös kommunikation, ZigBee, ANT+ och NFC, valdes bort för att deras maximala datahastighet eller räckvidd inte var tillräcklig. 3G och 4G valdes bort för att det krävs en licens för att få använda dessa. Som mottagare skulle i första hand Android- och iOS-mobiltelefoner användas.

IT-utvecklingen i skolan har gått framåt mycket under det sena 90-talet. Detta har medfört att man på senare tid fört upp till diskussion att vi nu behöver föra in ytterligare en kompetens bland lärare och elever, nämligen IT-kompetens. Vi såg det därmed som intressant att undersöka vad rektorer på olika skolor anser att IT-kompetens är för något, för att jämföra detta med vad de nationella måldo-kument, övriga politiska dokument och olika IT-projekt menar att IT-kompetens är.Uppsatsen är av en kvalitativ karaktär och består dels av en litteraturstudie och dels en undersökning i form av åtta stycken intervjuer.Vår referensram bygger på politiska dokument och nationella måldokument som skriver något kring IT-kompetens i skolan. Vi har även tittat på två stora IT-projekt inom skolan, nämligen ITiS (IT i Skolan) och KK (Kunskaps- och Kompetensutveckling), för att se vad dessa skriver om IT-kompetens i skolan.IT-kompetens är ett begrepp som har diskuterats mycket på sistone. I intervjuerna framkom det att rektorerna, sinsemellan, inte alltid hade samma tolkningar gällandes vad begreppet innebar.

Sammanfattning Fel i programvara (buggar) kostar ofantliga summor varje år. I detta arbete presenteras en metod där programexekveringsmiljön utan vare sig programmerarens eller användarens inblandning utförligt kan rapportera och dölja effekterna av en avsevärd andel buggar. Genom att kompilatorn eller tolken tillåter att en och samma procedur implementeras hur många gånger som helst införs ett helt automatiskt stöd för N-Version Programming (NVP) omedelbart i programspråket. Tekniken gör programvaran feltolerant och blir ett komplement till kostsam och ofta bristfällig testning. En tolk utvecklades för ett programspråk som tillåter multipla definitioner av procedurer.

IT-utvecklingen i skolan har gått framåt mycket under det sena 90-talet. Detta har medfört att man på senare tid fört upp till diskussion att vi nu behöver föra in ytterligare en kompetens bland lärare och elever, nämligen IT-kompetens. Vi såg det därmed som intressant att undersöka vad rektorer på olika skolor anser att IT-kompetens är för något, för att jämföra detta med vad de nationella måldo-kument, övriga politiska dokument och olika IT-projekt menar att IT-kompetens är.Uppsatsen är av en kvalitativ karaktär och består dels av en litteraturstudie och dels en undersökning i form av åtta stycken intervjuer.Vår referensram bygger på politiska dokument och nationella måldokument som skriver något kring IT-kompetens i skolan. Vi har även tittat på två stora IT-projekt inom skolan, nämligen ITiS (IT i Skolan) och KK (Kunskaps- och Kompetensutveckling), för att se vad dessa skriver om IT-kompetens i skolan.IT-kompetens är ett begrepp som har diskuterats mycket på sistone. I intervjuerna framkom det att rektorerna, sinsemellan, inte alltid hade samma tolkningar gällandes vad begreppet innebar.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att undersöka relationen mellan multipla intelligenser och skolans friluftslivsundervisning. Frågeställningarna har varit:Vilka intelligenser utvecklas inom skolans friluftslivsundervisning, enligt lärare och elever?Genom vilka moment i friluftslivsundervisningen utvecklas intelligenserna?MetodDatainsamlingen har skett genom ostrukturerade, djupgående intervjuer. Två lärare och två tredjeårselever på gymnasiet har enskilt intervjuats om hur friluftsliv har bedrivits i skolundervisningen. Intervjuerna har analyserats med ett schema, byggt på Howard Gardners teori om de multipla intelligenserna men utformats att tillämpas på friluftsliv.ResultatResultaten visar att paddling stimulerar interpersonell, kroppslig, visuell-spatial och logisk-matematisk intelligens.

Syftet med uppsatsen är att med hjälp av statistiska tester utvärdera om den egyptiska börsen uppvisar tecken på svag effektivitet. Om vi finner en veckodagseffekt i regressionsanalysen och därmed kan påvisa att CASE inte är svagt effektiv, avser vi att testa om marknadsrisken kan förklara veckodagseffekten. Uppsatsen syftar också till att diskutera orsakerna och konsekvenserna till effektiviteten på Egyptens börs. Vi vill därigenom bidra med relevant information till investerare världen över som överväger att investera på den egyptiska börsen. Resultaten från den multipla regressionsanalysen, varianstestet och runstestet pekar på att Egyptens börs inte är svagt effektiv.

Enligt vissa kontroversiella forskare, som kallar sig kognitiva etologer, så kan antropomorfism användas i forskningssyfte inom djurkognition. Syftet med den här rapporten är att analysera antropomorfism och dess grundläggande beståndsdelar, samt utföra en undersökning för att ta reda på vilka faktorer som påverkar människors tolkningar av djurs beteende. Tre personer fick kommentera några videosekvenser, innehållande djur. De skulle låtas att de var ett av djuren och efter varje videosekvens blev de utfrågade om hur de hade resonerat under "agerandet". Den kvalitativa analysen av materialet visade att flera faktorer tillsammans inverkade på deltagarnas tolkningar och att överdriven antropomorfism kan undvikas till viss del, beroende på individuella faktorer..

Studien syftar till att undersöka hur börsutvecklingen ser ut för svenska riskkapitalbackade företag i jämförelse med icke backade företag i samband med en börsintroduktion och närmare om det finns det några skillnader i underprissättning samt aktieprestation på kort respektive lång sikt.Studien är en totalundersökning av svenska börsintroduktioner på OMX och NGM under tidsperioden 2001-2007 där databasen består av 51 observationer. Undersökningen innefattar test av medelvärden mellan de två grupperna, enkla regressioner med riskkapital som oberoende variabel, indexjusterade regressioner samt multipla regressioner där sju stycken kontrollvariabler inkluderas. Resultaten visar att skillnaderna i medelvärde för underprissättning mellan de två grupperna är signifikanta. I de multipla regressionerna är dock riskkapitalbolagens inverkan på underprissättning och prestationer på kort respektive lång sikt inte statistiskt säkerställda, men indikerar att riskkapitalbackade företag presterar sämre än icke backade företag..