Denna uppsats är skriven inom det nationalekonomiska fältet kulturekonomi och behandlar faktorer som påverkar antalet museibesökare och konsekvenserna av införandet av fri entré. År 2005 genomfördes en reform som medförde att ett flertal statliga museer införde fri entré (vissa museer redan våren 2004). Eftersom inträdesavgifter är en faktor som styrande lyfter fram som en viktig förklarande faktor till antalet och sammansättningen av museibesökare har frientréreformen och dess samhällsekonomiska konsekvenser en central roll i uppsatsen. Utifrån ett datamaterial från Kulturrådet och Statistiska Centralbyrån genomförs två multipla linjära regressioner, en per år samt en över tiden. I dessa regressioner testas olika förklarande variabler som kan tänkas ha en påverkan på antalet museibesökare.

Bakgrund: Skolfrånvaro är ett komplext problem som fått större uppmärksamhet på senare tid. Det kan betraktas som ett folkhälsoproblem då det såväl ur ett individ- som samhällsperspektiv är en riskfaktor för framtida utanförskap. En ofullständig skolgång försvårar ett aktivt deltagande i arbets- och samhällsliv vilket i sin tur ökar risken för ohälsa ur många aspekter.Syfte:Syftet med denna studie var att studera risk- och skyddsfaktorer för oroväckande skolfrånvaro och att ur ett systemteoretiskt och salutogent perspektiv analysera vad som beskrivs som framgångsfaktorer för ökad närvaro.Metod: Litteraturstudie där data utgörs av resultat från sex utvalda artiklar. Analysen av data med en kvalitativ innehållsanalys av dessa artiklar..Resultat: Fyra huvudkategorier med underkategorier växte fram och ett övergripande tema bildades. De fyra huvudkategorierna var multipla riskfaktorer för skolfrånvaro, konsekvenser av skolfrånvaro, åtgärder för att minska frånvaro och förmodade vinster av detta.

Problem Dagens företag står inför framtida utmaningar, som förändrad konsumtion, strängare miljörestriktioner och hårdare krav på förlängd produktlivscykel för att nå en mer hållbar utveckling. Produktservicesystem (PSS) utgör en potentiell lösning för dessa utmaningar. Uthyrning har kommit att bli en självklar del inom vissa branscher emedan andra branscher fortfarande bygger på traditionell konsumtion. Textil- och modebranschen är en bransch där ägande fortfarande är den rådande formen. Vår undersökning grundar sig i att undersöka möjligheterna för ett PSS inom denna bransch.

På grund av ojämställdheten mellan kvinnor och män på den svenska arbetsmarknaden undersöks i föreliggande studie vem som blir chef baserat på skillnader i mängd socialt kapital. Syftet är att undersöka om det existerar ett samband mellan nätverksstorlek, kontaktintensitet i nätverkslänkar samt andelen kontakter som är män och socioekonomisk position. Syftet är även att undersöka om sambandet skiljer sig åt mellan kvinnor och män. Studiens hypoteser bygger på teorier om strukturella processer och homofili samt styrkan i svaga länkar. Studiens material består av kvantitativa data hämtat från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010.

Bakgrund och problem: Konsultbranschen kännetecknas av en hög omsättning av aktörer. En anledning till att det ständigt alstras nya mindre aktörer till branschen är att den kan vara lukrativ med låga inträdesbarriärer. Men varför försvinner många aktörer lika fort som de kommer upp? Är det en brist på strategi och styrverktyg som ligger till grund för problemet? Kan det bero på svårigheten för småföretag att skapa sig en solid varumärkeslegitimitet, och finns det en möjligt att med hjälp av styrverktyg stärka företagets varumärkeslegitimitet? Fallföretaget som använts i den här studien är ett litet konsultföretag som vill stärka varumärkeslegitimiteten med hjälp av differentieringsstrategi på marknaden.Syfte: Syftet med den här studien är att med hjälp av en egenarbetad utvärderingsmodell utvärdera olika långsiktiga styrverktyg inriktade mot små konsult- och tjänsteföretags. Genom att utvärdera för- och nackdelar för tre utvalda styrverktyg och sedan applicera de på ett litet konsultföretag är förhoppningen att studien kan leda fram till rekommendationer gällande styrverktygens nytta och möjlighet till anpassning.Metod: I metodavsnittet förklaras vilka metodiska val som har använts i studien.

Denna uppsats är baserad på mitt intresse för Sociala medier och dess multipla funktion i dagens samhälle. Kommunikation, information och reklam sprids snabbt i de digitala kanalerna och används idag inte bara för privat bruk utan utgör även en ansenlig grund för marknadskommunikation. Kanalerna är därför idag en billig väg att driva marknadsföring via, både för privatpersoner och företag. Jag har i denna uppsats valt att titta närmare på hur man via en av dessa sociala medie-kanaler kan driva en framgångsrik personlig marknadsföring. Studien är avgränsad till att undersöka ett Instagramkonto, nämligen yoga_girl som idag är ett av Sveriges största Instagramkonton med 1,4 miljoner följare.

Idag fo?rso?ker ma?nga regioner att konstruera kluster da? det finns en stark tilltro till att klusterbildning ska lo?sa regionala tillva?xtproblem. Det har dock riktats kritik mot klusterinitiativ da? det tas fo?r givet att interaktion mellan akto?rer leder till innovationssystem och att kluster tycks ha blivit ett sja?lva?ndama?l. Pa? liknande sa?tt som kluster ses som ett verktyg fo?r regional tillva?xt kopplas kultur allt oftare samman med regional utveckling.Region Gotland etablerar inom kort Filmkluster Fa?ro?sund 2014-2016, vilket utgo?r studieobjektet i denna fallstudie.

Ekonomiskt bistånd är ett ständigt aktuellt ämne när det kommer till kommunernas socialtjänst. Under många år har en stadig ökning av både kostnader för ekonomiskt bistånd samt längd på bidragsperioden skett i Sveriges kommuner. Och trots med en av världens mest välutvecklade välfärder, har kommunerna inte kommit underfund med den fattigdom som existerar i deras vardag. Denna studie syftar till att undersöka vad som kan ligga bakom denna ökning av ekonomiskt bistånd. Genom en metod som baseras på statistisk analys har ambitionen varit att finna bakgrundsfaktorer med tillräckligt starkt samband som kan förklara kostnaderna i utbetalt ekonomiskt bistånd i de svenska kommunernas socialtjänst.

Syftet var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter och inställningar till FYSS samt förskrivning av FaR vid hälsocentraler med hög respektive låg förskrivning. Sjutton distriktssköterskor deltog från två topplistplacerade hälsocentraler och en icke topplistplacerade hälsocentral i ett län, i Mellansverige. Datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Analysen gav två kategorierOrganisation och Individ för de topplistade hälsocentralerna respektive den icke topplistade hälsocentralen samt sex underkategorier vardera. Kategorin Organisation inom de topplistade hälsocentralerna innehöll underkategorierna ledningsstöd, utbildning samt uppföljning och ekonomi.

Att det finns löneskillnader mellan kvinnor och män är ett välutforskat faktum. Vi vet också att skillnaderna var större förr och att vi har gått mot en positiv utveckling med mer jämställda löner.Studiens syfte är att mer ingående undersöka hur lönerna skiljer sig åt mellan kvinnor och män inom olika yrkesklasser. Frågorna vi ställer oss är om könslönegapet ser olika ut inom olika yrkesklasser och om förhållandet mellan lön och individ- och jobbegenskaper såsom utbildningslängd, år i förvärvsarbete, senioritet på arbetsplatsen, sektor, utbildningskrav, upplärningstid, antal underställda och antal minderåriga barn i hushållet, ser olika ut inom dessa klasser.För att ge undersökningen en bred bakgrund kommer vi att redogöra för humankapitalteorin, teorin om kompenserande löneskillnader och ett antal diskrimineringsteorier. Vidare ska vi även titta på tidigare forskning kring ämnet löneskillnader.Vi har valt att använda oss av multipel regressionsanalys då detta möjliggör att se till många oberoende variabler och samtidigt se den separata effekten för varje enskild variabel. Vi har i vår analys gjort tre separata multipla regressioner.

Stress uppstår när det sker en obalans mellan vad som krävs av individen och de resurser som hon har tillgång till. Arbetsrelaterad stress är något som allt oftare förekommer bland lärare idag. Denna stress kan bland annat vara orsakad av ökat ansvar samt tillgänglighet för eleverna. Socialt stöd från omgivningen är en viktig faktor för att reducera stress. Denna studie syftar till att undersöka betydelsen av socialt stöd och skolrelaterad kontext (stökig och ostökig) för kvinnliga och manliga lärares upplevda stress.

Bakgrund: Skolfrånvaro är ett komplext problem som fått större uppmärksamhet på senare tid. Det kan betraktas som ett folkhälsoproblem då det såväl ur ett individ- som samhällsperspektiv är en riskfaktor för framtida utanförskap. En ofullständig skolgång försvårar ett aktivt deltagande i arbets- och samhällsliv vilket i sin tur ökar risken för ohälsa ur många aspekter.Syfte:Syftet med denna studie var att studera risk- och skyddsfaktorer för oroväckande skolfrånvaro och att ur ett systemteoretiskt och salutogent perspektiv analysera vad som beskrivs som framgångsfaktorer för ökad närvaro.Metod: Litteraturstudie där data utgörs av resultat från sex utvalda artiklar. Analysen av data med en kvalitativ innehållsanalys av dessa artiklar..Resultat: Fyra huvudkategorier med underkategorier växte fram och ett övergripande tema bildades. De fyra huvudkategorierna var multipla riskfaktorer för skolfrånvaro, konsekvenser av skolfrånvaro, åtgärder för att minska frånvaro och förmodade vinster av detta.

Bakgrund och problem: Konsultbranschen kännetecknas av en hög omsättning av aktörer. En anledning till att det ständigt alstras nya mindre aktörer till branschen är att den kan vara lukrativ med låga inträdesbarriärer. Men varför försvinner många aktörer lika fort som de kommer upp? Är det en brist på strategi och styrverktyg som ligger till grund för problemet? Kan det bero på svårigheten för småföretag att skapa sig en solid varumärkeslegitimitet, och finns det en möjligt att med hjälp av styrverktyg stärka företagets varumärkeslegitimitet? Fallföretaget som använts i den här studien är ett litet konsultföretag som vill stärka varumärkeslegitimiteten med hjälp av differentieringsstrategi på marknaden.Syfte: Syftet med den här studien är att med hjälp av en egenarbetad utvärderingsmodell utvärdera olika långsiktiga styrverktyg inriktade mot små konsult- och tjänsteföretags. Genom att utvärdera för- och nackdelar för tre utvalda styrverktyg och sedan applicera de på ett litet konsultföretag är förhoppningen att studien kan leda fram till rekommendationer gällande styrverktygens nytta och möjlighet till anpassning.Metod: I metodavsnittet förklaras vilka metodiska val som har använts i studien.

Ekonomiskt bistånd är ett ständigt aktuellt ämne när det kommer till kommunernas socialtjänst. Under många år har en stadig ökning av både kostnader för ekonomiskt bistånd samt längd på bidragsperioden skett i Sveriges kommuner. Och trots med en av världens mest välutvecklade välfärder, har kommunerna inte kommit underfund med den fattigdom som existerar i deras vardag. Denna studie syftar till att undersöka vad som kan ligga bakom denna ökning av ekonomiskt bistånd. Genom en metod som baseras på statistisk analys har ambitionen varit att finna bakgrundsfaktorer med tillräckligt starkt samband som kan förklara kostnaderna i utbetalt ekonomiskt bistånd i de svenska kommunernas socialtjänst.

Barnmisshandel är ett globalt folkhälsoproblem som resulterar i stora hälsokonsekvenser.Flera studier har visat att barnmisshandel kan leda till psykisk ohälsa hos de som utsatts,såsom depression och ångest. Det är dock få studier som har undersökt sambandet mellanbarnmisshandel och psykosomatiska symtom hos skolelever. Syftet med studien var attundersöka förekomsten av utsatthet (fysisk barnmisshandel och/eller barn som bevittnat våld)och psykosomatiska symtom bland elever i årskurs nio. Syftet var också att undersökasambandet mellan utsatthet och psykosomatiska symtom.Studien var en tvärsnittsstudie och gjordes utifrån redan insamlad data från den nationellakartläggningen om barnmisshandel 2011. Studiepopulationen bestod av 3207 elever i niondeklass och svarsfrekvensen var 84 procent.