I dagens samhälle är påtagliga skillnader i hälsa mellan olika sociala klasser ett välkänt faktum. Eftersom arbetet har en central plats i individens liv, är arbetsvillkoren som är direkt kopplade till klass, viktiga för skillnader i hälsa mellan olika yrkesgrupper. Utöver dessa kan en rad andra faktorer som påverkar sambandet mellan klass och hälsa nämnas. Frågan som uppstår och kommer att behandlas i denna undersökning, med hjälp av en regressionsanalys, är hur mycket av sambandet mellan klass och hälsa som kan förklaras med hjälp av yrkesrelaterade faktorer, såsom krav, kontroll och stöd. Vidare är vi intresserade av den relativt outforskade variabeln sjuknärvaro, och om den kan ge någon implikation på vårt samband.

Bakgrund: Den heliga fastemånaden Ramadan innebär stora omställningar i cirka en och en halv miljard muslimers liv. Detta har, med bakgrund i den effektiva marknadshypotesen, föranlett flera olika undersökningar av eventuellt återkommande prisavvikelser i samband med Ramadan, en så kallad Ramadaneffekt. Tidigare studier visar dock på något motstridiga resultat vilket gör att vidare forskning inom området är motiverad. De till viss del förändrade livsvillkor som Ramadan innebär har i tidigare studier använts som förklaringsvariabler, något som dock kan ifrågasättas och undersökas vidare med utgångspunkt i Behavioral finance.Syfte: Denna studie ämnar undersöka om det existerar någon Ramadaneffekt på 17 olika muslimska aktiemarknader samt att kritiskt granska tidigare studier inom området och förklaringsvärdet i fastans fysiska och psykiska påverkan vid en eventuell Ramadaneffekt.Genomförande: Studien är av både kvalitativ och kvantitativ karaktär med huvudsaklig tyngdpunkt i statistiska analyser av studiens datamaterial. Regressionsanalys med dummyvariabler utgör den statistiska metoden och resultatet analyseras genom att applicera Behavioral finance till dokumentstudien för att försöka förklara de statistiska resultaten.Slutsats: Studien finner att endast den pakistanska aktiemarknaden uppvisar en signifikant prisavvikelse under Ramadan.

Tidigare forskning har påvisat en föränderlig arbetsmarknad som kännetecknas av allt mer flexibla organisations-och anställningsformer och individbaserade arbetsvillkor. Tidsbegränsat anställda återfinns inom de mest otrygga anställningarna, med sämre arbetsförhållanden och villkor i jämförelse med tillsvidareanställda. Arbetsegenskaperna skiljer sig åt på så sätt att den ekonomiska kompensationen är lägre inom visstidsanställningar, inflytandet i arbetssituationen är mer begränsad och anställningstryggheten sämre. Dessutom är arbetsmarknaden väldigt könssegregerad vilket medför att flexibiliteten i kombination med ett ökat antal tidsbegränsade anställningar har fått olika konsekvenser på män respektive kvinnor. Kön fyller sålunda en viktig funktion i detta sammanhang då kvinnor är överrepresenterade inom de mest otrygga anställningsformerna visstidsanställningar.

Det har på senare tid växt fram en rad olika entreprenörskapsutbildningar i det svenska utbildningsväsendet och det verkar som att satsningarna på den här typen av utbildningar kommer att fortsätta att öka. Detta relativt nya sociala fenomen i det svenska utbildningsväsendet innebär att många elever och lärare i dagsläget har genomgått någon formav entreprenörskapsutbildning. Frågan som jag vill kasta ljus på i den här studien är: Hur utvecklas elevers företagsamma förhållningssätt genom entreprenörskapsutbildning?Till min hjälp har jag använt mig av en kvalitativ metod där jag har intervjuat elever och lärare som genomgått entreprenörskapsutbildningen Ung Företagsamhet. Jag har fördjupat mig i tre av dessa elever och en av lärarna.

Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida bistånd leder till ökad kosmopolitisk rättvisa. Begreppet kosmopolitisk rättvisa är i första hand hämtat från Kok-Chor Tans bok Justice Without Borders. Kosmopolitisk rättvisa används för att kunna operationalisera rättvisa på ett kvantifierbart sätt, vilket ökar möjligheten att mäta huruvida rättvisan i de undersökta fallen har ökat, minskat eller varit konstant.För att besvara frågan undersöker jag sambandet mellan bistånd och rättvisevariabler, med hjälp av ett statistiskt datamaterial och regressionsanalys. Jag använder tvärsnittsdata som kommer från UNDPs organisation Human Development Report, vilken listar världens länder utifrån om de har High, Medium eller Low Human Development, varav statistik om länderna i de två sistnämnda kategorierna används i uppsatsen. Jag använder mig av olika variabler, exempelvis Nettotalet för barn som börjar skolan "primary" uttryckt i procent, Platser i parlamentet som innehas av kvinnor och Offentliga utgifter för utbildning som procent av BNP, för att undersöka huruvida det finns en positiv korrelation mellan dessa och bistånd.Jag använder mig även av en fåfallsstudie där jag undersöker det svenska biståndets effekt på kosmopolitisk rättvisa i Indien och Sri Lanka, för att jämföra och dra slutsatser om hur biståndet har påverkat utvecklingen av rättvisan.

Mycket forskning har bedrivits om könslöneskillnader på arbetsmarknaden, så väl i Sverige som internationellt. Att kvinnor generellt sett har lägre lön än män är ett välkänt faktum och det har framförts en rad teorier till orsaken. Det har dock inte genomförts lika många studier rörande löneförmåner och detta har heller inte studerats på ett nordiskt material under senare år. Resultat ifrån nordisk forskning som genomfördes på data från år 1989 tyder på att könslönegapet riskerar att underskattas om löneförmåner inte inkluderas i lönemätningen. Dock indikerar forskningsresultat från USA snarare att könslöneskillnader överskattas om löneförmåner ej inkluderas i analysen.

Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka skillnader i utbildningsförväntningar bland utrikesfödda och infödda svenskar femtonåringar i Sverige. Tidigare studier har visat att utrikesfödda elever har sämre skolprestation än infödda svenskar, men högre ambitioner att satsa vidare på högskola eller universitet än infödda svenskar. Dessutom vill jag studera hur och på vilket sätt femtonåringars utbildningsförväntningar påverkas av föräldrarnas utbildningsnivå och testresultaten i matematik och läsning. En aktuell fråga som har varit av stort intresse i svensk forskning de senaste åren är könsperspektiv och könsrollerna. Detta tar jag upp i uppsatsen genom att studera om det finns skillnader mellan femtonåringars invandrarstatus i effekten av kön på femtonåringars utbildningsförväntningar.Jag har använt mig både av svensk och internationell tidigare forskningsteori samt av ett befintligt datamaterial från Pisa år 2003.

I denna uppsats undersöks hur könslönegapet påverkas av kvinnors och mäns olika val av utbildningsinriktningar. Det finns ett starkt och mycket väl belagt samband mellan utbildningslängd och lön. Att kvinnor sedan 1980-talet har gått om män i genomsnittligt antal utbildningsår i många industrialiserade länder innebär dock att utbildningens längd inte är tillräcklig som förklaring för könslöneskillnader beroende på utbildning.I uppsatsen utreder jag dels om könsdifferentierade utbildningsval är en bidragande orsak till könslönegapet i Sverige idag, dels huruvida kvinnodominerade utbildningsinriktningars betydelse för lön medieras av att dessa i högre grad leder till arbete inom offentlig sektor, till tidsbegränsade anställningar och till deltidsarbete. Undersökningen baserar sig på riksrepresentativ data från Levnadsnivåundersökningen 2010 och genomförs med hjälp av linjär regressionsanalys. I analysen av utbildningsinriktningens påverkan konstanthålls för traditionella mått på humankapital.Resultaten visar att könsdifferentierade utbildningsval är en bidragande orsak till de löneskillnader som finns mellan kvinnor och män i Sverige idag men att utbildningsval kan förklara en relativt begränsad del av det totala könslönegapet.

Syftet med den här kvantitativa studien är att undersöka sambandet mellan socialt kapital och självbilden att befinna sig i det högre skiktet av samhället. Socialt kapital kan ses som resurser som finns inbäddade i samhällsrelationer och som därmed kan användas för att påverka livssituationen. I den här uppsatsen har socialt kapital definieras i termer av institutionell tillit, social tillit och socialt nätverk. Den teoretiska utgångspunkten är att ökad tillit till sina medmänniskor och tillit till institutioner som exempelvis rättsväsendet och riksdagen är relaterat med personer som har en självbild i det högre skiktet av samhället. Även att socialt nätverk har ett positivt samband med att befinna sig i det högre skiktet av samhället.

Bakgrund: I en strävan att uppnå en mer jämförbar redovisning införde IASB nya internationella redovisningsregler. IASB anser att en viktig förutsättning för att kunna jämföra redovisningen är att tillämpningen sker på samma sätt och enligt samma principer. Tidigare undersökningar har visat att företag är dåliga på att följa olika redovisningsstandarder och att det kan ifrågasättas om företagen tillämpar reglerna på samma sätt.Syfte: Syftet med föreliggande uppsats är:1. Att undersöka i vilken grad företag listade på Stockholmsbörsen och Amsterdambörsen följer riktlinjerna i IAS 36 P. 134 samt vilka faktorer som påverkar varför en del företag följer riktlinjerna mer än andra företag.2.

Den här uppsatsen tar sin utgångspunkt i den svenska befolkningens tilltagande ohälsa de senaste åren. Syftet är att undersöka om, och i så fall hur, morbiditet är relaterat till konjunkturläget och på så vis försöka utröna om åtminstone en del av den försämrade hälsan kan tänkas förklaras av det rådande ekonomiska läget med både högkonjunktur och bra tillväxttakt. Den hälsovariabel som främst används är ?Allmänt dåligt hälsotillstånd? och utgör en del av SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden. Perioden som undersöks är 1980-2004.

Abstract [sv]Titel: Revisorns självförtroende vid förhandlingNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi.Författare: Henrik Alvin Rydén.Handledare: Jan Svanberg.Datum: 2015-05Syfte: Syftet med den här studien är att beskriva vilka faktorer av transformellt ledarskap, identifikation och förhandlingsbeteende som kan ha ett samband med revisorns upplevda self-efficacy i en förhandlingskontext.Metod: Uppsatsen har ett deduktivt förhållande till teori och utvecklar flera hypoteser som sedan testas. Datainsamlingen sker med hjälp av en enkätundersökning. Urvalet består av 3 300 revisorer i Sverige, auktoriserade och godkända. Analysen av insamlad data sker med hjälp av datorprogrammet SPSS och statistiska metoder som Principalkomponentanalys (PCA), korrelationsanalys och multipel linjär regression.Resultat och slutsats: Distributivt förhandlingsbeteende har ett delvis negativt samband med self-efficacy. Resultaten är dock inte entydiga och ger inte tillräckligt stöd för att motivera ett accepterande av hypotesen.

Under år 2009 var en fjärdedel av alla unga arbetslösa. Från år 1983 till 2009 har arbetslösheten ökat från 8 till 25 procent. Även under år 2010 var en fjärdedel av de unga i Sverige utan arbete. Syftet med denna uppsats är att undersöka bestämningsvariablerna för ungdomsarbetslösheten i Sverige. Till hjälp har variablerna bruttonationalprodukt, lediga jobb på arbetsmarknaden, minimilön, vakanser och arbetslöshetsnivå i absoluta och relativa tal valts för sin relevans.

Tidigare studier av Fama & French (2001) och DeAngelo, DeAngelo & Stulz (2006) kring vad som påverkar aktieutdelningar har väckt intresset att undersöka om liknande faktorer går att använda för att förklara aktieutdelningar på den svenska aktiemarknaden. Syftet med studien är att kvantitativt undersöka om variabler för mognad (RE/TE), lönsamhet (ROA), försäljningstillväxt (SGR) och storlek (Size) med grund ifrån bl.a. Fama et al. (2001) samt DeAngelo et al. (2006) har signifikans för förklarandet av företags benägenhet att ge aktieutdelning på OMX- Stockholm.Teorier vilka undersökningen stödjer på inkluderar irrelevansteorin, livscykelteorin, agency problem och pecking order.

Sverige, och övriga Europa, står inför en demografisk omvandling som inte bör, eller kan, ignoreras. Den åldrande befolkningen, det senare inträdet på arbetsmarknaden och den minskade fertilititeten gör det högst aktuellt att hitta ett sätt att få den arbetande delen av befolkningen att stanna längre på arbetsmarknaden. Denna studie undersöker sambandet mellan arbetsmiljö och pensionsbeslut genom att titta på den självskattade pensionsavgången. Tvärsnittsdata från Arbetsmiljöverkets arbetsmiljöundersökningar från åren 2005, 2007, 2009 och 2011 används för att undersöka detta samband. En binär logistisk regressionsanalys utförs där frågan ?Tror du dig kunna arbeta fram till ordinarie pensionsålder i ditt nuvarande yrke?? utgör den beroende variabeln.