Sökresultat:
953 Uppsatser om Multipel linjär regression - Sida 60 av 64
Bedömning av spermiemotilitet i fÀrsk, kyld samt selekterad hingstsperma med Qualisperm :
This EEF-project is a part of a larger project at SLU, Division of Reproduction,
Dept of Clinical Science, with the intention of developing and evaluating new
methods for the assessment of stallion semen quality. Over the last 10 years there
has been an increase in the use of artificial insemination with cooled semen in
Swedish horse breeding. At the same time, foaling rates have decreased. This has
lead to a need for new and better methods of assessing the quality of stallion
semen. This EEF-project was based on an objective method to calculate motility,
with QualispermTM, in fresh and cooled stallion semen, and after selection.
Today sperm motility evaluation is mainly done subjectively by visual assessment
with a light microscope, and the correlation between these motility results and
fertility have varied.
De svenska storbankernas aktiekurser och de baltiska ekonomiernas aktiemarknader - Finns det nÄgot samband mellan Ären 2000-2009?
De svenska bankernas osÀkra exponering mot Baltikum har varit en stor debatt i svensk media under en lÄng period. Den hÀr uppsatsen syftar till att undersöka sambandet mellan de tre baltiska ekonomiernas aktiemarknader och de fyra svenska storbankerna. Vi har valt att lÀgga stor fokus pÄ storbankernas kreditriskexponering, eftersom den har haft stor fokus pÄ sig i media. För att förbÀttra trovÀrdigheten för uppsatsen har vi valt att undersöka ett generalindex för hela Baltikum och jÀmföra det med den svenska aktiemarknaden. Vi gör det i syfte att kontrollera att sambandet mellan de tvÄ marknaderna inte Àr för stark, eftersom de övriga sambanden vi hittar mellan storbankerna och de baltiska indexen dÄ kan vara ett resultat av en större samvariation.
NÀr pengar kostar pengar : En studie om sambandet mellan fritt kassaflöde och revisionsarvode
Idag pĂ„gĂ„r en debatt mellan företagens olika intressenter angĂ„ende aktiemarknadens resursutnyttjande, speciellt rörande utdelningspolitiken i de svenska börsbolagen. Ă
tskilliga Àgare vill se ökade utdelningar och menar att kapitalmarknaden bÀttre Àn företaget kan investera pengarna i lönsamma projekt. Ledningen Ä sin sida motsÀtter sig detta och hÀvdar vikten av en god likviditet inför framtida investeringar. MotsÀttningarna blir dessutom Àn större dÄ företaget har stora fria kassaflöden. Vid ett stort fritt kassaflöde har ledningen incitament till att investera i projekt med negativa nettonuvÀrden.
Livskvalitet hos individer med multipla extremitetsskador : en tvÀrsnittsstudie
Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med denna studie var att undersöka hur individer med multipla extremitetsskador som hade genomgÄtt utredning eller rehabilitering inom EX-Centers verksamhet upplevde sin livskvalitet. FrÄgestÀllningarna handlade om att jÀmföra gruppen med svenska populationsbaserade referensvÀrden och att undersöka om det fanns skillnader i livskvalitet mellan individer med medfödda eller förvÀrvade extremitetsskador och mellan kvinnor och mÀn. Att undersöka om det fanns samband mellan SF-36 delomrÄde Fysisk funktion och smÀrta i relation till övriga delomrÄden och övergripande domÀner samt samband mellan SF-36 sjÀlvskattning i relation till kön, Älder, typ av skada, ortstorlek, sysselsÀttningsgrad eller civilstÄnd. Metod: 105 individer bjöds in till denna kvantitativa tvÀrsnittsstudie var av 62 (59 %) individer deltog i studien (33 kvinnor och 29 mÀn, förvÀrvade (n=19) respektive medfödda (n=43) extremitetsskador). LivskvalitetformulÀret Short Form 36 (SF-36) och frÄgeformulÀr om demografisk data anvÀndes.
Vad pÄverkar marknadsvÀrdet pÄ en skogsfastighet? : en statistisk analys av markvÀrdet
Skogen har sedan Ärtusenden tillbaka nyttjats av mÀnniskan för sitt leverne. Allteftersom möjligheten att Àga egen skog och att skogens ekonomiska betydelse har ökat har vÀrderingen av skog förÀndrats. AvkastningsberÀkning har lÀnge legat till grund för vÀrdering av skog, men idag rÀcker inte detta för att uppskatta marknadsvÀrdet pÄ skogsfastigheter. Det Àr tydligt att det Àr fler bakomliggande faktorer Àn den skogliga avkastningen som spelar roll för prisbildningen.
Huvudsyftet med denna studie var att öka kunskapen om prisbildningen pÄ skogsfastigheter samt att undersöka och eventuellt utveckla vÀrderingsgrunder.
AKTIV FĂRVALTNING : En undersökning av fonders riskjusterade avkastning, persistens i fonders prestationer och sambandet mellan graden av aktiv förvaltning och fondernas överavkastning
I dagens premiepensionssystem finns det tvÄ typer av aktiefonder, dels indexfonder och dels aktivt förvaltade fonder. Denna studie undersöker om aktivt förvaltade Sverigefonder och tillvÀxtmarknadsfonder lyckas uppnÄ en högre riskjusterad avkastning Àn valt jÀmförelseindex, om de aktivt förvaltade fonderna uppvisar persistens i sina prestationer och om det föreligger ett samband mellan graden av aktiv förvaltning och fondernas riskjusterade avkastning. Studien undersöker 38 Sverigefonder och 43 tillvÀxtmarknadsfonder under Ären 2007-2013. Som mÄtt pÄ den riskjusterade avkastningen anvÀnds i denna studie Jensens alpha, Sharpe-kvot och Treynor-kvot. För att undersöka persistensen har tvÄ olika varianter av contingency tables anvÀnts för att mÀta persistensen bÄde pÄ kort och lÄng sikt.
Studenters syn pÄ sin ledarskapsförmÄga och viljan att bli chef : En kvantitativ studie om skillnader och samband mellan ekonom och PA-studenter.
Traditionellt har HR-arbetet frÀmst varit fokuserat pÄ administrativa uppgifter och inte ansetts vara tillrÀckligt effektivt och vÀrdeskapande. För att HR-arbetet ska bli mer strategiskt behöver funktionen organiseras sÄ att den tillgodoser dessa behov (Boglind et al, 2013). Vi menar att HR-funktionens relation till ledare och linjechefer Àr avgörande för hur framgÄngsrikt deras arbete blir. Syftet med detta arbete Àr dÀrför att undersöka hur chefer uppfattar HR-funktionens förÀndrade roll och vilken typ av stöd de förvÀntar sig av den. Vi vill ocksÄ undersöka om uppfattningen av HR-funktionen skiljer sig Ät beroende pÄ hur den Àr organiserad.
LVM-behandlares upplevelser av Motiverande samtal
Begreppet sponsring har förÀndrats över tid frÄn det som tidigare mer betraktades somvÀlgörenhet. Utvecklingen inom omrÄdet har medfört att sponsring idag kan ses som ett viktigt marknadsföringsinstrument dÀr företagen har en vÀl bearbetad plan för hur verktyget ska anvÀndas. Kravet pÄ motprestationer har ökat och idag uppfattas begreppet mer som ett affÀrsmÀssigt samarbete.Syftet med studien Àr att, utifrÄn en kvalitativ undersökning, undersöka hur företag i UmeÄ med omnejd behandlar omrÄdet sponsring. NÀrmare bestÀmt hur sponsring som verktyg pÄverkar varumÀrkeskapitalet samt om mindre och större företag uppvisar nÄgra skillnader i deras sÀtt att arbeta med sponsring. VÄr förhoppning Àr att studiens resultat ska generera vÀrdefull information inom omrÄdet samt bidra med underlag till framtida studier.
Genusperspektivet i den sociologiska grundkursutbildningen : ? en jÀmförelse av tre svenska universitet
De Àldre i den svenska befolkningen blir allt fler och allt Àldre. Forskning kring Àldres hÀlsa och de faktorer som tros pÄverkar denna blir dÀrför allt viktigare. En av de faktorer som tros pÄverka hÀlsan positivt, Àven i Àldre Äldrar, Àr sociala relationer. En djupare förstÄelse kring sambandet mellan olika typer av sociala relationer och olika aspekter av hÀlsa skulle göra det möjligt att lÀttare identifiera de grupper som riskerar att drabbas negativt hÀlsomÀssigt till följd av den sociala situationen, vilket i sin tur kommer att möjliggöra effektivare hÀlsofrÀmjande och sjukdomsförebyggande insatser. Syftet med den hÀr studien Àr att studera hur sambandet mellan olika typer av sociala relationer och utvalda aspekter av hÀlsa ser ut hos de allra Àldsta i den svenska befolkningen.
Indikatorer för trafiksÀkert beteende - en trafiksÀkerhetsanalys med exempel frÄn E22 Mörrum-à ryd
Hastigheter, spridning i hastighet och fördelningar av tidluckor Ă€r i dag kanske de vanligast förekommande indikatorerna som anvĂ€nds vid analys av trafikanters körbeteende. En teori Ă€r dock att tagna var för sig sĂ„ ger dessa indikatorer endast en begrĂ€nsad information. För att erhĂ„lla en mer komplett bild av trafiksĂ€kerhetslĂ€get bör dĂ€rför hastigheter och tidluckor pĂ„ individnivĂ„ kombineras. DĂ€rför har en sĂ€kerhetsindikator som benĂ€mns Distance to Collision, DTC, tagits fram som baseras pĂ„ berĂ€kningar utifrĂ„n hastighet, tidlucka, friktion och reaktionstid. En trafiksĂ€kerhetsanalys har genomförts för strĂ€ckan Mörrum-Ă
ryd i Blekinge dÀr denna indikator, utöver hastighet och tidluckor, anvÀnts att indikera trafikfarligt beteende.
Att lyckas med stÀndiga förbÀttringar: en checklista för teamledare
Idag befinner sig de flesta företag i en situation med ökad internationalisering som har gett industrin drivkrafter till att stÀndigt strÀva efter att bli bÀttre. Företag och organisationer mÄste alltsÄ försöka hitta nya sÀtt att anvÀnda sina tillgÄngar mer effektivt. För att hitta dessa sÀtt krÀvs att företag anvÀnder sig av medarbetarnas kreativitet. Den överlÀgset största delen av de anstÀllda Àr de utan ledarbefattning, vilkas kreativa förmÄga sÀllan tas vara pÄ. Det Àr en stor outnyttjad resurs hos mÄnga företag.
Att lyckas med stÀndiga förbÀttringar: en checklista för teamledare
Idag befinner sig de flesta företag i en situation med ökad
internationalisering som har gett industrin drivkrafter till att stÀndigt
strÀva efter att bli bÀttre. Företag och organisationer mÄste alltsÄ
försöka hitta nya sÀtt att anvÀnda sina tillgÄngar mer effektivt. För att
hitta dessa sÀtt krÀvs att företag anvÀnder sig av medarbetarnas
kreativitet. Den överlÀgset största delen av de anstÀllda Àr de utan
ledarbefattning, vilkas kreativa förmÄga sÀllan tas vara pÄ. Det Àr en stor
outnyttjad resurs hos mÄnga företag.
Sociala relationer och Àldres hÀlsa. : - Ett komplicerat förhÄllande
De Àldre i den svenska befolkningen blir allt fler och allt Àldre. Forskning kring Àldres hÀlsa och de faktorer som tros pÄverkar denna blir dÀrför allt viktigare. En av de faktorer som tros pÄverka hÀlsan positivt, Àven i Àldre Äldrar, Àr sociala relationer. En djupare förstÄelse kring sambandet mellan olika typer av sociala relationer och olika aspekter av hÀlsa skulle göra det möjligt att lÀttare identifiera de grupper som riskerar att drabbas negativt hÀlsomÀssigt till följd av den sociala situationen, vilket i sin tur kommer att möjliggöra effektivare hÀlsofrÀmjande och sjukdomsförebyggande insatser. Syftet med den hÀr studien Àr att studera hur sambandet mellan olika typer av sociala relationer och utvalda aspekter av hÀlsa ser ut hos de allra Àldsta i den svenska befolkningen.
Stockholmsbörsens reaktion vid annonsering av nyemissioner : - en jÀmförelse mellan öppna och riktade emissioner
Ett av de viktigaste beslut som en företagsledning stÄr inför Àr hur de ska gÄ tillvÀga för att finansiera företagets framtida investeringar. En mycket vanlig finansieringsvÀg Àr genom nyemissioner, vilket innebÀr att man ökar aktiekapitalet och antalet aktier i ett bolag genom att erbjuda aktieÀgarna eller andra investerare att mot betalning teckna aktier i bolaget. Kapitalanskaffningen genom nyemissioner pÄ börsen har ökat i takt med att intresset för aktiemarknaden ökat. Det har gjorts mÄnga undersökningar av framstÄende forskare som testat den priseffekt som uppstÄr vid nyemissioner. Majoriteten av dessa undersökningar visar pÄ att annonseringar av nyemissioner har negativ effekt pÄ aktiekurserna.Det problem vi undersökt lyder pÄ följande sÀtt:Sker en kursreaktion hos aktier noterade pÄ OM, Stockholmsbörsen, vid annonsering av nyemissioner och i sÄ fall i vilken riktning? Gör det nÄgon skillnad om nyemissionen Àr öppen eller riktad?Syftet med denna studie har varit att undersöka om förÀndringarna Àr signifikanta samt undersöka om det finns nÄgot samband mellan ett företags risk (beta) och avkastningen pÄ annonseringsdagen.Avsikten med studien har varit att beskriva och förklara resultaten.
Analys av drÀktighets- och fölningsresultat inom svensk varmblodig ridhÀst och svensk varmblodig travhÀst Ären 2000-2006
The purpose of this thesis was to analyze conception and foaling results of Swedish warmblood and Standardbred trotters using breeding statistics during the years 2000-2006. Key issues in this thesis were: Have the conception and foaling results of stallions changed during the period 2000-2006? What is the effect of the use of various breeding methods? Is testicle size correlated with conception and foaling results? How important are age, breed and level of inbreeding of the stallion for conception and foaling results?
Breeding statistics were available for 537 Swedish Warmblood stallions and 305 Standardbred trotter stallions. To be included in the analyses, a stallion must have mated at least ten mares in total over the period 2000-2006. This criterion was met by 313 Swedish Warmblood stallions and 272 Standardbred trotter stallions.