The global biodiversity loss is mainly due to human activities such as an intensification of forestry. Boreal forest ecosystems in Fennoscandia are characterized by disturbances such as forest fires, storms and floods. However, industrial forestry practices suppress forest fires and change the landscape, leading to a loss of habitats and associated species. Particularly lichen species with slow adaptation abilities and a strong substrate specificity face an extinction debt in boreal forests since their substrates are long-lived but no longer created. In this study the species-substrate relationship of two red-listed forest-fire dependent lichen species Carbon-icola anthracophila and C.

Denna uppsats undersöker om högstadieelevers utsatthet för mobbning är en konsekvens av att de avviker från de normativa kategoriska tillhörigheterna, vilka definieras av den kulturellt idealiserade formen av maskulinitet respektive femininitet inom skolkontexten. Som teoretisk utgångspunkt används Messerschmidts structured action theory, som går ut på att individens handlingar och beteenden påverkas av och reproducerar den rådande sociala strukturen. I denna uppsats förstås den sociala strukturen som den ojämlika maktfördelningen mellan elever i skolkontexten, utifrån kön, klass och etnisk bakgrund. I vårt västerländska samhälle är det den vita heterosexuella medelklassmannen som besitter den största makten, och kallas för hegemonisk maskulinitet. Flickor kan nå upp till en normativ femininet som definieras utifrån liknande statusmarkörer.

Syfte och frågeställningarDenna studie syftar till att undersöka det oberoende sambandet mellan självskattad motion respektive estimerad syreupptagningsförmåga och upplevelsen av att ha krafter kvar när man kommer hem efter en arbetsdag. Studiens frågeställningar var: Hur stor andel av befolkningen kan antas ha krafter kvar när de kommer hem efter arbetsdagen? Är självskattad motion och kondition oberoende påverkansfaktorer på upplevelsen av krafter kvar efter arbetsdagen? Vilken av dessa mått kan i så fall bäst predicera denna upplevelse? Kan konditionstester i samband med hälostester uteslutas då vi önskar predicera upplevelsen av krafter kvar efter arbetsdagen?  MetodData har tillhandahållits från Previa AB. Materialet innefattar resultat från 2482 hälsotester som inkluderar en enkätanalys avseende hälsofrämjande faktorer samt ett submaximalt cykeltest (Åstrand). I en linjär regression har vi analyserat konditionstalet samt samtliga enkätsvars oberoende påverkan på enkätfrågan ?Jag upplever krafter kvar efter en arbetsdag? som beroende variabel.

Röntgenfluorescensdetektor, X-ray fluorescens (XRF), är ett fältinstrument som bland annat kan används för att detektera metaller i förorenad jord. I miljötekniska markundersökningar görs ofta fältanalyser till exempel med en XRF. Den är ett hjälpmedel för att bedöma hur en förorening breder ut sig och ungefärliga koncentrationer av föroreningen i marken. I det här arbetet har två stycken röntgenfluorescensdetektorer jämförts. Modellerna på de undersökta instrumenten är Niton XLt 792 och DELTA Premium.

Dagens dominerande föryngringsmetod i Sverige är plantering som utgör 75 procent, därefter kommer naturlig föryngring som utgör 18 procent. Anledningen till att plantering är den dominerande föryngringsmetoden är att ofta används förädlat material vid tillverkning av plantor vilket ökar tillväxten och överlevnaden samt minskar omloppstiden. Föryngringsperioden är kortare hos plantering jämfört med naturlig föryngring. Röjning är en beståndsvårdande utglesning som ska gynna stammar med bra egenskaper. Faktorer som kan påverkas med röjning är trädslagsblandning, tillväxt och kvalitet.

This report was written as a final thesis within the Department of forest economics at the Swedish University of Agricultural Sciences as a completion of the M.SC Forestry programme. The aim of this study was to create a model that, with respect to given stock levels, temperature, fuel usage and fuel price, would identify the optimal levels for purchase of bio fuels, optimal levels of incineration of bio fuels and the sum of the present values of all costs. The model would be applicable for a larger district heating plant. Data regarding temperature were received from SMHI. Information considering fuel prices was taken from the Swedish Forest Agency and the facts about fuel usage were collected from a large district heating plant, located in the southwest of Sweden. For the temperature, a sinus curve was adapted to describe the temperature over a year.

Få faktorer, förutom fodret, påverkar hönsen så mycket som ljus. För djurens välmående och produktion och för lantbrukarens totalekonomi spelar valet av både ljuskälla och intensitet stor roll. Eftersom lagstiftarna vill få in dagsljus i allt större utsträckning till fjäderfä är det lämpligt att studera hur bra höns trivs i ljus som påminner om dagsljuset och om detta ljus har negativa effekter. Studien gjordes med tre olika ljuskällor och med olika ljusintensitet. De olika ljuskällorna var glödljus (GL), lysrör med varmvitt sken (VV) och lysrör med dagsljusspektra (DL). Avsikten var att se hur mycket djurens aktivitet ökade med ökad ljusintensitet och om det var skillnader mellan de undersökta ljuskällorna.

Varje företag behöver ta ställning till val av kapitalstruktur där olika finansieringsmöjligheter finns att tillgå. Det förekommer flertalet faktorer som kan påverka företagets skuldsättningsgrad vilket kan skilja sig åt mellan olika länder. Valet av kapitalstruktur har sedan länge varit ett omdebatterat ämne där resultaten förändras över tid och är beroende av vald metod samt urval. Denna studie kommer att studera de företagsekonomiska faktorerna lönsamhet, tillväxt, företagsstorlek och tillgångsstruktur vilka är de mest frekvent använda variablerna för att studera förhållandet till ett företags belåningsgrad. Kapitalstruktur kan förklaras utifrån flera teorier som delvis motsäger varandra vilket leder till att vi kommer utgå från teorin av Modigliani och Miller, pecking order-teorin, trade-off teorin samt agentteorin för att förklara variablernas effekt på skuldsättningsgraden.

Rotröta i träd medför stora årliga skador och därmed kostnader för det svenska skogsbru­ket. Siffror som brukar nämnas i sammanhanget är 500-1000 Mkr/år. Exempel på orsaker till dessa kostnader är nedklassning av virke, tillväxtförluster, ungskogsdöd, tidigarelagda avverkningar och ökade stormfällningar. Syftet med denna studie var att analysera förekomsten av rotröta hos gran, tall och björk fördelat på ett antal ståndorts-, bestånds- och trädvariabler. Resultaten redovisades för hela landet och uppdelat på regioner.

Denna studie behandlar nedskrivning av goodwill i svenska börsnoterade företag, och beaktar fyra möjliga förklaringar till detta. Relevant regelverk för den finansiella rapporteringen är IFRS. Genom en kvantitativ metod och ett deduktivt angreppssätt uppmärksammar vi problematiken kring att forskningen genererat olika förklaringar till att en nedskrivning äger rum. Studien omfattar 1260 observationer i form av räkenskapsår, som sträcker sig mellan åren 2006 till 2013. Vårt empiriska material är inhämtat via databaser och omfattar finansiell information för vart och ett av företagen, fördelat på de olika åren. Nedskrivningskostnaden för goodwill är manuellt insamlat från de företag där goodwill som tillgångspost minskat från år t-1 till år t. Från vårt teoretiska ramverk deduceras hypoteser som tillhandahåller eventuella orsaker till varför en nedskrivning kan ha ägt rum.

The objective of this work was to compare the environmentally gentle soil scarification technique Huminmix (with possibilities to do track-grinding/HMMspår, long-scraping/HMMlångfläck and mounding/HMMhög) with conventional disc trencher, concerning seedling establishment and growth of direct seeded and planted Scots pine seedlings. Inventories were made during June and July 2005, in 34 seeded and 6 planted stands from 2000 ? 2004 (1- 5 years old) of lichen- and myrtillus/vaccinum-type in Holmen Skog AB´s district Norsjö in Västerbotten. The Huminmix-technique had been used for HMMspår in the seeded stands and for HMMhög in the planted stands (HMMlångfläck has been used from the year 2006 for direct seeding). The studied stands had been seeded with the same amount of seeds according to stand data.

The use of renewable resources is rapidly increasing in Sweden, especially the use of fuel pellets. Through pelletizing the energy content per volume unit is greatly increased and the pellets are more homogeneous with regard to moisture content, particle size and density compared to unrefined fuels like forest residues and chips. For further development of the Swedish pellet industry, the use of different assortments from lodgepole pine (Pinus contorta Dougl. var. latifolia) is of particular interest, mainly because of its high volume production.