Background: ?Transitional care? is a new form of care in the Child and Adolescent Mental Health Services (CAMHS) in Sweden. The level of care, between outpatient and inpatient, has been developed to meet children/adolescents and their families in a different way than in the traditional outpatient and inpatient treatment. The contact offered can be intense with frequent contact and also with more time set aside for every occasion. The nurse, who is one of the categories of personnel involved in the multidisciplinary team works largely in other contexts than in the therapy room at the clinic or on the ward.

The purpose of this study was to describe and analyses educators? experiences of reflective conversations in their teams and part of teams in relation to their work with pupils in need of special support. Ten educators representing ten different teams have been interviewed since all had experiences of working in teams and working with pupils in need of special support. Focus has been on the educators? experiences of the organisation, the effects of the reflections and the need to develop the reflective conversations in their teams and part of teams.

The purpose of this degree project is to give an overview of the planning system of four Swedish forest companies. The involved companies are ATA TIMBER, SYDVED, BERGS SKOG and VIDA SKOG. The study is based on information from a literature study and by interviews with personals from the four companies. Each company is described to get a better insight of the companies work and what potential they have. The description of the planning process comes after that. The companies are described separate from each other and will be compared later in this essay.

The health care sector is one of the most information-intensive institutions in Sweden. Big investments in information technology have been made to ensure efficiency and quality within organisations in health care. This has led to high requirements in documentation and resulted in an increase in administration which gradually more often is done by nurses and doctors. A major problem is that it is difficult to gain access to the information recorded in all the different systems, which is their objective. This causes double documentation instead of being a support in follow-up performance.

Sjuksköterskor kommer i kontakt med många människor i livets slut, patienter och även dess anhöriga. För människor som snart inte har någon tid kvar, finns många behov att tillgodose och här har sjuksköterskor en viktig roll. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda människor i livets slut. Elva vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i sex kategorier: att ha känslomässigt engagemang, att göra allt för att ge välbefinnande åt patienten, att undvika emotionell stress, att känna tidsbrist, att arbeta i team, att bli berikad av sina erfarenheter.

The first aim of this study is to describe how the public employment service (PES) producesoccupational descriptions. The second aim is to analyse the conditions for that production.Method: The empiric material consists of seven qualitative interviews with employed at PES,operational plan for the team working with descriptions on occupations and observation notes.The overall theme in the study is Foucaults perspective on power. The conditions forproduction of occupational descriptions are understood in the light of the governmentality perspectiveand the concept of employability. Bourdieu´s concept habitus, symbolic violence and capital are usedto articulate the officials? values and experiences.Eight officials at PES produce the occupational descriptions.

Som sjuksköterska inom hälso- och sjukvården är mötet med palliativa patienter vanligt.Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors möjligheter samt svårigheter i mötet med palliativa patienter i hemsjukvård, på hospice samt på sjukhus.En litteraturstudie genomfördes där författarna granskade tretton kvalitativa och två kvantitativa vetenskapliga artiklar som hämtades från databaserna CINAHL och PubMed.Resultatet i studien visade att sjuksköterskorna oavsett om de arbetade inom den palliativa vården på sjukhus, i hemmet eller på hospice, så stod de inför olika svårigheter och möjligheter i sitt möte med patienter.Sjuksköterskorna ansåg att de viktigaste delarna var att kunna skapa goda relationer till patienter och anhöriga och att dessutom kunna ha en god kommunikation. Det framkom också att sjuksköterskorna upplevde svårigheter då de stod inför svåra etiska frågor. Sjuksköterskorna kände att de i sitt arbete kunde uppleva en maktlöshet på grund av tidsbrist och ekonomi, samt att det fanns en risk att i arbetet bli utbränd. Arbetet underlättades av att arbeta i team och få stöd från arbetskamrater. Det var även viktigt att sjuksköterskorna tog hand om sin egen hälsa.Sjuksköterskorna upplevde att den palliativa vården styrkte dem i sin yrkesroll och det gav både yrkesmässiga och personliga erfarenheter..

I studien har jag tittat närmare på medlemmarnas i gaylaget Malmö Devilants tidigare idrottserfarenheter och idrottsbakgrund samt undersökt hur de konstruerar sitt lag vad gäller norm och manlighet. För att uppnå detta gjordes intervjuer med sex av medlemmarna som fick svara på frågor utifrån tre teman: idrottsbakgrund, vardagen i föreningen samt idrottens roll i deras liv. Genom att använda de teoretiska begreppen genus och heteronormativitet har jag därefter analyserat och synat svaren. Utifrån intervjuerna kunde utläsas att alla har olika upplevelser av idrotten och att alla har någon form av tidigare idrottsbakgrund. Medlemmarna ser också sitt lag som en plats där det heteronormativa inte är den rådande normen, där de kan träffa likasinnade individer med likartade erfarenheter och på så sätt vara en i mängden. Genom att utöva en aktivitet som idrott bryter medlemmarna mot den stereotypa bilden av hur en homosexuell man är och de upprätthåller då inte den uppdelning och gräns som är betydande för heteronormativiteten.

Polisens ställs dagligen inför olika mötessituationer med kriminella. I ett möte sker ett ömsesidigt samspel mellan parterna, vilket gör att kriminellas bemötande på något sätt måste ha en inverkan på polisen. Men på vilka sätt påverkar egentligen dessa möten dem? Denna uppsats ämnar skapa en djupare förståelse av hur mötet med kriminella påverkar polisen samt vilken betydelse mötet har för polisens syn på sin yrkesidentitet. Vi eftersträvar även att belysa vilken betydelse kollegorna har för polisens syn på yrkesidentiteten.

Syftet med föreliggande studie är att utifrån fotbollsdomares redogörelser beskriva interaktionen som sker inom ett domarteam. Urvalet bestod av tre fotbollsdomare och fem assisterande fotbollsdomare i två stycken Division 2-serier, herrar i Sverige, 2010. Det har sedan tidigare saknats teoretisk kunskap om fotbollsdomarnas interaktion. Denna studie vill därför uppmärksamma allmänheten om ett möjligt svar angående hur den verkar inom ett domarteam. Studiens datainsamling genomfördes via en kvalitativ forskningsmetod med hjälp av tre fokusgruppsintervjuer.

This report deals with the theory and empirical evidence of how knowledge generated within a project is to be captured and shared with other projects and the surrounding organization, after the end of a project. A number of authors have highlighted knowledge management within a company as a key component in building a unique competitive advantage and knowledge should therefore be considered a very important resource within companies. The difficulties of ensuring that knowledge generated within a project can benefit other projects are many. The nature of the project form has been highlighted as one of the biggest problems, due to the fact that budget and time requirements often restrict the propensity to work with knowledge transfer. Other difficulties that this report highlights are in particular the lack of a knowledge sharing culture within the organizations, as well as human cognitive and psychological limitations and lack of tools design for knowledge transfer.

Kommunikation är en stor del av sjukvården och det utväxlas varje dag tusentals budskap. Detta medför stora risker för säkerheten och vikten av att sjuksköterskan och läkaren har en bra kommunikation är tydlig. Att reflektera över sin egen del i kommunikationen och se till att rätt information överförs på ett bra och effektivt sätt är en del i sjuksköterskans profession. Syftet med studien var att belysa faktorer som underlättar och försvårar kommunikationen mellan sjuksköterskor och läkare. Det gjordes en kvalitativ litteraturstudie som innebar en granskning av åtta vetenskapliga artiklar med en kvalitativ innehållsanalys.

2011 Praktik med examensarbete i idrottspedagogik inom Idrottsvetenskapliga programmet, 15 hpSofia Pettersson (2011). Miljön kring Dalarnas damfotbollsspelare ? Vad påverkar deras möjligheter till utveckling? (The environment surrounding female football players in Dalarna, Sweden ? What factors affect their opportunities to develop?) Bachelor Essay in Swedish. Umeå: Umeå university, Department of EducationThe following study investigated the environment in which female football players in the district of Dalarna in Sweden operate. The aim was to identify the elements that affect the players? ability to develop according to their own potential, values and differences.

Distributed system development is a common occurrence in today?s technological and global world. Because the consequences of its geographically distributed nature it creates barriers between people that affects their communication and collaboration efforts in the distributed context. Despite a lot of technological breakthroughs over the last decades and the occurrence of video-conference applications and other tools for communication and collaboration, cultural and geographical issues have so far not yet been completely resolved. In this study I have made a literature study over distributed system development to form a set of central factors that affects the distributed development process.

Bakgrund: I en operationssal arbetar ett multiprofessionellt team. För att effektivt kunna bedöma och utvärdera kvaliteten på det intraoperativa teamarbetet, samt stärka patientsäkerheten, är det av stor betydelse att få en djupare förståelse för operationssjuksköterskors upplevelser kring begreppet teamarbete. Syfte: Syftet med studien var att belysa operationssjuksköterskors uppfattningar om det intraoperativa teamarbetet. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 14 operationssjuksköterskor från två sjukhus i mellersta Norrland. Insamlad data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.