The subject of this study is gender norms in the preschool and children who oppose those norms. The aim is to investigate how the discourses are linked with the way in which preschool teachers and teaching assistants talk about children?s gender identity. This study is founded in feminist post-structuralist discourse analysis, which was a basis for the interpretation of the results. My research questions are:? How do educators express themselves concerning gender norms?? What do educators need to work with a gender critical agenda?? How do the educators describe their work concerning gender, gender norms and children who oppose those norms?? For educators who have experience with children who do not identify with the gender they was given at birth, how do educators describe their own treatment of said children, and how would they describe the treatment from the other members of the teaching team?The study consists of qualitative interviews with five educators who were asked questions relevant to: norms, gender, gender criticism and how they work with those topics.I found both positive and negative aspects of gender work in preschool.

Att arbeta som distriktssköterska innebär ett brett arbetsfält och att träffa många patientkategorier och deras anhöriga. Det kräver att distriktssköterskan kan arbeta i team eftersom hon samverkar med många olika professioner, men också att kunna vara arbetsledare när så krävs. Erfarenheter visar att distriktssköterskor känner sig stressade på grund av hög arbetsbelastning. Vårt syfte med studien är därför att beskriva källor till stress hos distriktssköterskor som arbetar i hemsjukvård. Studien har genomförts som en intervjustudie.

The background to this study is an interest for teacher?s thoughts about choices and teachingmethods and motives for these choices. A question is about the meaning of professional experience and the importance of choices in teachingmethods according to the teachers. The purpose of the study is thru a qualitative study examine teacher?s thoughts and statements about choices of teachingmethods to shed a light on different teachingmethods in early years in school.

The aim of this literature study was to give a clear picture of what gastric dilatation-volvulus is, and how the acute- and postoperative treatment and care is managed. The general aim is to support and help the veterinary technicians in their clinical work. Gastric dilatation volvulus is always an emergency. The primarily goal when these dogs are hospitalized is to establish an adequate cardiovascular function. This is done by immediate intravenous fluid therapy followed by decompression of the dilated stomach.

I denna rapport behandlas en strategi för systemutveckling som kallas för evolutionär prototyping. Evolutionär prototyping innebär att utveckla system i inkrementella bitar där system får växa till ett driftsystem för vidare evolution. Det finns också andra former av prototyping som explorativ, experimentell och kooperativ prototyping där prototyperna kastas bort och ett nytt system konstrueras. Många metodologier finns för att stödja processen att utveckla informationssystem. På grund av tillgången till CASE-verktyg och fjärde generationens utvecklingsverktyg har evolutionär prototyping blivit allt mer populärt i praktiken.

Bakgrund: Kommunikation är en grundläggande förutsättning för patientsäkerheten inom vårdorganisationen. Tidigare forskning inom området handlar till stor del om kommunikation mellan sjuksköterska och patient eller sjuksköterska och läkare. Forskning som studerar kommunikation mellan sjuksköterska och omvårdnadspersonal finns i betydligt mindre omfattning.Syfte: Att ur omvårdnadspersonalens perspektiv kartlägga kommunikationen med sjuksköterskor inom korttidsboende samt beskriva erfarenheter av kommunikation mellan sjuksköterskor och omvårdnadspersonal i omvårdnaden av patienter som vistas på korttidsboende.Metod: EnkätstudieResultat: Resultatet visar att omvårdnadspersonalen har både bra och mindre bra erfarenheter av kommunikation med sjuksköterskor. Enligt omvårdnadspersonalen är kommunikationen betydelsefull för att patienterna ska få en god vård, men även eftersom olika yrkesgrupper arbetar i team. Rutiner för kommunikation finns och omvårdnadspersonalens erfarenhet är att dessa fungerar bra.

Införandet av en mobil intensivvårdsgrupp (MIG) har visat sig ha goda resultat utomlands med minskade andningsstopp och mortalitet inom pediatrisk vård. Vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Solna, Sverige (ALB) finns långt framskridna planer på att starta en MIG-verksamhet. Syftet med denna studie var att beskriva pediatriska patienter som faller in under potentiella MIG-kriterier innan inläggning på barnintensivvårdsavdelningen/barnintermediäravdelningen (BIVA/BIMA) på ALB. Studien gjordes retrospektivt genom journalgranskning av inskrivna pediatriska patienter på BIVA/BIMA under 2009. Totalt inkluderades 148 pediatriska patienter i åldern 0-18 år i studien.

Studiens syfte var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att ge stöd till anhöriga till patienter inom palliativ hemsjukvård.Designen var deskriptiv med en kvalitativ ansats. Informanterna var strategiskt utvalda och bestod av fem sjuksköterskor som arbetade i ett palliativt hemsjukvårdsteam i Upplands län. Bandinspelade personliga intervjuer analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.Sjuksköterskorna upplevde att deras arbete kändes meningsfullt och utvecklande. Att arbeta i team var en mycket positiv aspekt. De svårigheter som framkom handlade om att anpassa sig efter olika situationer.

The purpose of this paper is to examine information sharing in a hospital organization that is undergoing reorganization. The aiming is to make all employees at all levels actively involved in business development in order to create a smooth and, from a patient?s perspective, adequate emergency care. The paper suggests that the theory of social capital can explain the complexity of what motivate and what promote individuals to share information. The method used in the paper is the case study, focusing on detecting, interpreting and gaining insight on how information shares in an emergency department.

Syftet med uppsatsen är att behandla vilka explicita och implicita strategier första linjens chefer har för att åstadkomma lärande i vårdarbetet. Uppsatsen har en kvalitativ ansats. Tidigare forskning visar att lärande i arbetet är en framgångsfaktor för de flesta organisationer. Forskning och utveckling gör att behovet av lärande ökar. Den varierande utbildningsbakgrund som personalen har gör att cheferna måste komplettera, utveckla och underhålla personalens kunskap vilket tar mycket tid. Ökat lärande gör personalen mer anställningsbar.

Previous reaserch has indicated that the almoners position in the somatic hospital hierarchy is poor. The purpose of this study was to investigate the position of the almoner in the hospital hierarch today, together with what this position is based upon.The questions at issue were:- Has the almoners position in the hospital hierarchy changed, or is it still poor?- In what way can the almoners position in the hospital hierarchy be explained?In order to get answers to our questions at issue, we interviewed totally 13 persons from the three chosen professional categories, i e four almoners, five doctors and four nurses. Two of the doctors worked at care centres and the other doctors worked in hospitals within the Region Skåne. The interview material was analysed from the concepts of Pierre Bourdieus; field and symbolic capital and by means of ideas from the closing theory.

Syftet med studien är att förstå vad det finns för uppfattningar kring psykisk ohälsa i två olika elevhälsoteam samt hur dessa samverkar och ser på ansvaret som skola för att arbeta med och förebygga psykisk ohälsa. Studien är av kvalitativ karaktär och insamlandet av empiri har skett genom individuella intervjuer med medlemmar i två elevhälsoteam. Empirin har analyserats med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet har visat på att oklarheter finns i arbetet kring psykisk ohälsa och hur svårt det är att veta hur långt skolans ansvar sträcker sig. Det har framkommit delade åsikter om synen på psykisk ohälsa och hur samverkan ska fungera vilket visar att elevhälsoteamen har olika uppfattningar om hur de ska samverka och arbeta med psykisk ohälsa.

The objective of this thesis was to examine and analyse how various directors within old-age care, the resident-coordinator, nursing-staff, and the dementia-team apprehend the organisation of dementia nursing homes in the municipality. Our questions were the following:How important is it that the care-receivers are examined and diagnosed?Do the respondents experience difficulties with non-differentiated dementia nursing homes?Which are the advantages and disadvantages for care receivers/patients and nursing-staff if dementia care homes are differentiated according to the care-receivers dementia diagnosis and phase of illness?Are there alternative solutions to the way the municipality organise the residence for carereceivers today that might improve the situation for care-receivers/patients and nursing-staff?How does cooperation or the lack of it mint the conditions for care in dementia nursing homes?Which goals does the municipality have for the organisation of dementia care?Our approach was a qualitative method consisting of interviews to answer the objective of this thesis and our questions. Our findings are supported by a sociological analysis of organisations. Our findings show that there is a conflict of interest between the principle of permanent residence which imply that the care-receiver should not have to move against her or his will and between the use of differentiated dementia nursing homes.

Larsson, M & Marsch, M. Intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av akut omhändertagande. En fenomenologisk studie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle.

Syftet med studien var att beskriva sjukgymnasters möte med och erfarenheter av att behandla patienter i vuxen ålder med diagnosen fetma. Studien genomfördes genom intervjuer av åtta sjukgymnaster i Norrbottens län. Intervjutexterna analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre kategorier. Sjukgymnasternas erfarenheter av möten med patienter som har fetma, sjukgymnasters erfarenheter av samverkan med andra yrkesgrupper och sjukgymnasters erfarenheter av behandling av patienter med fetma. Resultatet visade att det var sällan som sjukgymnasterna fick en remiss med diagnosen fetma men att de trots det hade erfarenhet av att möta patienter med fetma i samband med att patienterna sökte sjukgymnast för besvär i rörelse och stödjeorganen.