För att kunna skapa intressanta och engagerande berättelser i spel behövs förståelse för hur spels unika egenskaper påverkar berättande. Ett spelnarrativa kan delas upp i det inbäddade narrativet, som består av till exempel texter och dialog, samt det emergenta narrativet, som uppstår ur spelets gameplay. När dessa två delar inte stämmer överens uppstår ludonarrativ dissonans. I detta arbete undersöks hur ludonarrativ dissonans påverkar narrativ transport, det vill säga inlevelse i en berättelse. Två versioner av ett berättelsedrivet spel skapades med olika mekanikerna för att uppnå låg respektive hög ludonarrativ dissonans.

Denna studie är genomförd i Argentina, ?fotbollens land?. Den handlar om en grupp människor som möts en till två gånger per år i vad man kallar Maradonakyrkan för att helga Diego Armando Maradona. Studien genomfördes i form av fältstudier på plats i Argentina med metoder som intervjuer och deltagande observationer. Maradonakyrkan är ett så pass nytt fenomen att inga akademiska texter funnits att tillgå.

Redan tidigt uppstod etiska och trosma?ssiga dilemman bland de kristna kring hur Jesu budskap, likt t. ex. Bergspredikan, ordagrant skulle tolkas och efterlevas. A?ven i andra texter och utsagor har dessa fra?gesta?llningar periodvis aktualiserats, och under olika skeenden problematiseras under historiens ga?ng.

Graffiti kanske är en av vår tids mest uppmärksammade uttryckssätt. Mängder av texter har skrivits om kulturen ? många gånger i media. Ofta med ett angreppssätt som behandlar ekonomiska, sociala, juridiska eller kulturella aspekter inom graffitikulturen. Syftet med denna forskning har dock inte varit att spinna vidare på något utav dessa aspekter, utan istället hitta en ny egen forskning.

The aim of this study is to investigate the discourses of widening recruitment to higher education in some political documents from the 21st century. The scientific method applied is critical discourse analysis as developed by Norman Fairclough. This implies the analyses of the actual texts, the social practice as well as the discursive practice, i.e. the conditions under which the texts are produced, distributed and consumed.The major results include four discourses: a post-modern discourse, a neoliberal economic discourse, a political discourse of multi-culturalism and a modern discourse with its roots in the 20th century?s discussions about social imbalance in recruitment to higher education.

Vi har gjort denna studie för att belysa hur lärare utifrån rättningen av elevtexter undervisar i svenska för att föra eleven framåt i sin skriftspråksutveckling. Vår bakgrund bygger till stor del på tidigare forskning som belyser olika aspekter kring skrivutveckling och undervisning i skriftspråk. Studien genomfördes vid två grundskolor i Skellefteå kommun samt två grundskolor inom Gällivare kommun. Vi genomförde fyra intervjuer, en på respektive skola med lärare från grundskolans tidigare respektive senare år. För att få insikt i lärarnas sätt att bedriva undervisning i skrift valde vi att genomföra intervjuer.

Denna uppsats visar att ba?de svenska och danska la?rarstudenter utan erfarenhet av isla?ndska har sa? pass mycket fo?rkunskaper med sig fra?n sitt eget modersma?l, att de kan fo?rsta? det va?sentliga av inneha?llet i enklare isla?ndska texter som simultant presenteras i skrift och ljud. Texterna som anva?ndes vid denna grannspra?ksunderso?kning var dels ett avsnitt ur barnboken Hodja og to?frateppið och dels en artikel ur den isla?ndska morgontidningen Morgunblaðið. Informanterna fick svara pa? fra?gor om inneha?llet.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur genus kan konstrueras i läroböcker och utgår från frågeställningen: Hur kan genus konstrueras i läs- och arbetsböcker för årskurs 4-6 inom ämnet svenska? Arbetet utgår från Judith Butlers analys av genussystemet och hur det upprätthålls genom de centrala begreppen binära konstruktioner, performativitet och den heterosexuella matrisen. Genusteorierna kopplas samman med den kritiska diskursanalysen som bl.a. presenteras av Norman Fairclough samt den funktionella grammatiken. Detta är ett analysverktyg som tar sin utgångspunkt i begreppet diskurs vilket syftar till sätt att se hur språk och idéer konstruerar världen.

Denna uppsats består av två översättningar av den japanska författaren Osamu Dazais noveller Spring, Moerus! och Hundra vyer över Fuji från japanska till svenska samt en analys som ur ett litteratur-vetenskapligt perspektiv hjälper till att fastställa översättningsstrategin ? att göra en adekvansinriktad och främmandegörande översättning. Översättningarna följs av en översättningsteoretisk kommentar som fokuserar på de tre problemområdena grammatik och lexikon, menings- och styckesstruktur samt passivering. Ett litteraturvetenskapligt perspektiv för källtextanalysen visar sig vara mycket tillämpbart för dessa texter på grund av deras genre, jag-romanen, som är typisk för japansk 1900-talslitteratur. Källtexterna och måltexterna finns med som bilagor..

Uppsatsen handlar om planinstrumenten tätortsstudie, fördjupad översiktsplan och detaljplan. Syftet med uppsatsen är att undersöka om tätortsstudien som planinstrument är ett alternativ till den fördjupade översiktsplanen som kan göra planprocessen enklare eller snabbare. Samt om detaljplanen kan på ett effektivt sätt hantera samma frågor och problem som en tätortsstudie och fördjupad översiktsplan. Uppsatsens forskningsdesign är fallstudie, fallet som valts är Hälleviksstrand, Orust kommun. Metoderna som använts är dokumentstudie, kvalitativ innehållsanalys och intervju.

Syftet med den här studien var att ge en bild av vad som sker i mötet mellan lärare, elever och skönlitterära texter i grundskolans senare år. Jag ville undersöka hur lärarna planerar sina lektioner utifrån skönlitteraturen och kursplanen i svenska och vad som händer under själva processen. För att samla in data använde jag semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Jag intervjuade fyra svensklärare på fyra olika grundskolor. Resultatet påvisar att läsning av skönlitterära böcker har en given plats i skolan och att lärarnas främsta syfte är att motivera och inspirera elever till läsning.

The purpose of this thesis is to increase the knowledge about the comprehensibility of the easy-to-read civic information. In the study I present my analysis of the content of four easy-to-read texts from four government authorities. The analysis constitutes the starting point for interviews with the target group ? people with a minor mental retardation ?, but it also reveals some possible difficulties for the intended readers. In the empirical study ten persons from the target group were asked to read a text and the comprehension was tested by oral questions about facts in the text.

Syftet med arbetet är att undersöka hur kommunikation mellan modersmålslärare i arabiska och barn och elever som har olika arabiska dialekter kan se ut. Metoden som användes var observationer av tre grupper en grupp från förskola, en grupp i åk 1 och 2 och en grupp i åk 5 och 6. Observationerna kompletterades med kvalitativa intervjuer med barn, elever och modersmålslärarna i arabiska. Resultatet av undersökningen visar att modersmålslärarna, barnen och eleverna använde sig av varierande kommunikationsstrategier under en lektion. Kodväxling och kroppsspråk var de vanligaste strategierna som användes under samtal och diskussion.

Flera rapporter de senaste åren har visat att eleverna i den svenska skolan läser allt mindre. Ärdet så eller väljer eleverna bara andra sorters texter än vi är vana vid? Den här uppsatsenssyfte är att undersöka om några elever i skolår åtta och nio läser, och vad de då väljer för sortstexter. Vidare skall det även undersökas om det finns några skillnader mellan flickors ochpojkars läsning och vad som skiljer sig mellan skolår åtta och nio.Undersökningen har gjorts med hjälp av en enkätundersökning i två klasser, en åtta och ennia. Enkäten tar upp elevernas läsvanor vad gäller sex olika sorters textforum, både trycktaoch digitala.

Syftet med följande undersökning är att få ökad insikt om hur lärare i Svenska för invandrare(sfi) gör när de använder sång i språkinlärningen, vilka sånger de väljer, vilka övningar detillämpar på dem samt hur de anser att arbetssättet mottagits hos eleverna. Det är en kvalitativstudie och sju lärare har medverkat med information. Genom intervjuer och e-postkorrespondenshar empiri samlats in. Studiens samlade data analyseras med utgångspunkt i ett sociokulturelltperspektiv på lärande.Informanternas svar ger en lång lista på användbara sånger de tycker om och hur dearbetar med dem i klassrummet. De väljer sånger med texter på elevernas nivå som samtidigtövar något av de moment man i övrigt arbetar med i undervisningen.