Vardagsrehabilitering skapar förutsättningar för den äldre att klara sina dagliga aktiviteter utifrån bästa förmåga och omgivande miljö. Ett rehabiliterande förhållningssätt som arbetsmetod kan inverka på vårdpersonalens trivsel på arbetsplatsen. Syftet var att undersöka vårdpersonalens upplevelser av att arbeta vardagsrehabiliterande på särskilt boende för äldre. Urvalet var nio kvinnor, anställda som vårdpersonal på ett kommunalt särskilt boende för äldre i södra Sverige. Samtliga hade varit delaktiga i ett projekt för att skapa en modell för vardagsrehabilitering på arbetsplatsen.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Sömn är grundläggande för att människor ska uppleva hälsa och välbefinnande.Syftet: Att undersöka sömnrutiners och omgivande faktorers betydelse för god sömn hos patienter på rehabiliteringsklinik.                                                                                      Metod: En kvantitativ deskriptiv tvärsnittsstudie genomfördes med hjälp av en enkätundersökning på två rehabiliteringskliniker i Stockholm. Patienterna (n=33) togs ut enligt konsekutiv ordning utifrån att de bedömdes kunna fylla i enkäten (adekvata, orienterade till tid och rum, förstod svenska språket). Enkäten, ett validerat och reliabelt redan befintligt frågeformulär, Karolinska Sleep Questionaire (KSQ) användes efter omarbetning.     Resultat: Den sammanlagda bedömningen av sömnen utifrån de fyra indexen, sömnkvalitetsindex, uppvaknandebesvärsindex, snarkbesvärsindex och sömnighets/trötthetsindex visade att det var 76 % som ansåg sig ha dålig sömn.

Företagshälsovården har en unik möjlighet till multidisciplinärt omhändertagande liksom goda samordningsmöjlighet tack vare en nära relation till både arbetsgivare och arbetstagare. Men - görs rätt saker? Och görs de i rätt tid?PREVIA har sedan 2002 02 ett principdokument för rehabilitering ?Rehabvägen - ett arbetssätt för tidig rehabilitering?. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur rehabiliteringsprogrammet fungerat. Hur många återgår i arbetet efter rehabilitering? Vilka är de vanligaste diagnoserna? Hur är prognosen för de olika diagnoserna med avseende på återgång i arbetet? Hur har patienterna upplevt rehabiliteringsprocessen?Journalgenomgång av 82 personer aktuella hos PREVIA Härnösand/Sundsvall under perioden 020601 - 040331 visade att den vanligaste diagnosen för sjukskrivning var stressrelaterad utmattning vilket utgjorde 51 % av alla.

SyfteSyftet med studien var att undersöka hur idrottare upplever socialt stöd vid långvariga skador. Särskilt fokus ligger på hur tränarens sociala stöd upplevs av idrottare samt hur det kan underlätta en idrottslig comeback. Vilken typ av socialt stöd har idrottare erhållit eller saknat under sin rehabilitering? Hur har idrottare som erhållit ett bra socialt stöd agerat och vad kan de som upplevt en saknad göra för att få ett ökat socialt stöd? Hur anser idrottare att tränare bör agera för att underlätta rehabiliteringen?MetodStudien genomfördes med en kvalitativ ansats vilket innebär att sju individer medverkat i semi-strukturerade intervjuer. Deltagarna hade varit borta i minst två månader på grund av idrottsskada.

Långvarig smärta påverkar aktivitetsmönstret negativt. Ofta behövs smärtrehabiliterande insatser. Syfte: Undersöka hur de fem aktiviteter som skattats betydelsefulla av personer med smärta upplevdes ifråga om utförande/tillfredsställelse före och efter smärtrehabilitering, hur aktiviteterna fördelades på aktivitetsområdena personliga dagliga aktiviteter (PDA), produktivitet (P) och fritid (F) samt om de två först nedskrivna aktiviteterna skiljde i förändring från de tre övriga. Metod: Studien baseras på data som insamlats med instrumentet COPM på personer med långvarig smärta (n=87). Resultat: Aktiviteternas upplevda utförande och tillfredsställelse förändrades i de flesta fall positivt med gruppförändringar på mellan 1 och 3 skalsteg i medianberäkningarna.

Syftet med studien var att få ökad förståelse för hur vårdpersonalen inom särskilt boende resonerar kring äldres aktiviteter utifrån ett rehabiliteringsperspektiv. För att studera detta utfördes tio fokusgrupper, där totalt trettioåtta personer deltog, fördelade på fem olika geografiska områden i landet. Intervjumaterialet analyserades utifrån en komparativ analysmetod. Resultatet visade på komplexiteten beträffande vad som hindrar eller främjar äldre personers aktivitetsutförande och rehabilitering, vilket formade fyra kategorier: ?äldres deltagande i aktivitet?, ?vikten av goda kontakter och samarbete?, ?organisatoriska strukturer och dess betydelse? samt ?individen och kollektivet?.

En studie av resursutnyttjande, målstyrning och motstånd inom området Rehabilitering och kliniken Reumatologen på Universitetsjukhuset Örebro.Respondenter på fyra olika organisatoriska nivåer intervjuades..

Syftet med studien var att undersöka hur en gruppverksamhet vars mål är att ge psykosocialt stöd och fysisk aktivitet till män diagnostiserade med prostatacancer bör utformas och presenteras för att tilltala målgruppen.Metod: Studien hade en kvalitativ, deskriptiv ansats och baserades på fem individuella intervjuer och en fokusgruppsintervju . Samtliga intervjuer var semistrukturerade och spelades in.Huvudresultat: Innehållsanalyser av intervjuerna resulterade i följande tre kategorier; ?Presentation av gruppverksamhet?, ?Attityder? och ?Innehåll i gruppverksamhet?. Varje kategori hade även ett antal subkategorier. Tillsammans åskådliggjorde kategorierna vad män med prostatacancer ansåg att en rehabiliteringsgrupp som Rehabilitering med samtal och yoga [RSYG] ska innehålla samt hur den kan presenteras.

Studiens syfte har varit att undersöka sjukskrivna individers upplevelser av arbetslivsinriktad rehabilitering, med fokus på vilken betydelse könstillhörighet tillskrivs i detta sammanhang. Undersökningen har avgränsats till att omfatta ett antal individer inom en offentlig förvaltning i Göteborgs Stad. Vid analys och tolkning av vårt empiriska material har vi framförallt utgått från Hirdmans (2001) och Bourdieus (1998) teorier om genusskapande samt Risbergs (2005) resonemang om genusbias i vårdsammanhang. Även Wahl et al:s diskussion om könsordning i organisationer har använts som teoretisk utgångspunkt. Vidare har vi jämfört våra resultat med Ahlgren och Hammarströms (2000) studie som syftar till att belysa just skillnader mellan män och kvinnor i samband med arbetslivsinriktad rehabilitering.

Främre korsbandet är det ligament som oftast total rupturerar i knäet. Skada orsakar smärta, svullnad och inflammation och leder till funktionell oförmåga. För att återgå till normal funktionell nivå är återuppbyggnad av muskulaturen viktig. Denna rapport presenterar en evidensbaserad granskning av ett antal publicerade studier av rehabiliteringsalternativ efter främre korsbandsrekonstruktion. De sökta databaserna var MedLine/PubMed, PEDro, AMED, CINAHL and Medline/webspirs.

Främre korsbandet är det ligament som oftast total rupturerar i knäet. Skada orsakar smärta, svullnad och inflammation och leder till funktionell oförmåga. För att återgå till normal funktionell nivå är återuppbyggnad av muskulaturen viktig. Denna rapport presenterar en evidensbaserad granskning av ett antal publicerade studier av rehabiliteringsalternativ efter främre korsbandsrekonstruktion. De sökta databaserna var MedLine/PubMed, PEDro, AMED, CINAHL and Medline/webspirs.

Tidigare forskning visar att det finns olika framgångsfaktorer för återgång i arbete efter en långtidssjukskrivning. Syftet med studien var att identifiera framgångsfaktorer för återgång i arbete för personer som haft en långtidssjukskrivning, d.v.s. längre än 60 dagar, inom Jämtland läns landsting (JLL). Utifrån resultatet i denna studie ville vi se om det förelåg ett behov av mer stöd eller utbildning för JLL:s chefer. Studien var kvalitativ med semistrukturerade intervjuer med fem anställda som varit långtidssjukskrivna.

Stroke definieras som en akut neurologisk dysfunktion av vaskulärt ursprung, och är en av de vanligaste orsakerna till död och neurologiska handikapp i världen. Den drabbade lider ofta av kvarstående funktionshinder som kan påverka hälsostatus, och dessa bör behandlas med rehabilitering. Hälsa bör därför mätas post-stroke för att utvärdera rehabiliteringen. I denna fas spelar sjukvårdspersonalen en viktig roll..

Den här studien undersöker hur förutsättningar för lärande förändras genom digital humanities.Utgångspunkt för lärande hämtas ur designteoretiskt multimodalt perspektiv. Teoretiskutgångspunkt för att uppnå förståelse inom digital humanities är hermeneutisk teori. Studien hargenomförts med den öppna metoden litteraturanalys och analyserar antologin DigitalHumanities Pedagogy: Principles, Practices, Politics. Studien belyser digital humanities utifrånolika kunskapsskapande aktiviteter inom lärande och hur lärande kan främjas genom digitalaverktyg och inlärningsmiljöer. Studien belyser exempel på hur digital humanities ställer nyakrav på undervisning och den lärande samt att digitala öppna universitet med fri tillgång tillmaterial och undervisning, förändrar förutsättningarna för institutioner..

Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av hemrehabilitering för vuxna med kognitiva funktionsnedsättningar efter förvärvad hjärnskada. I studien deltog tolv arbetsterapeuter med minst ett års erfarenhet av hemrehabilitering, verksamma inom kommuner och landsting i södra och mellersta Sverige. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med stöd av frågeguide. Det insamlade materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys och utmynnade i tre kategorier: ?Erfarenheter av att se svårigheter i vardagen?, ?Erfarenheter av att möjliggöra delaktighet i vardagen? och ?Erfarenheter av samarbetets betydelse?.