Sökresultat:
840 Uppsatser om Multimodal integrering - Sida 16 av 56
Vad kan grundskolan lära av särskolan? Att arbeta med matematik med elever i gråzonen
Andersson, Anna (2008) Vad kan grundskolan lära av särskolan? Att arbeta med matematik med elever i gråzonen. (What can compulsory school learn from the special school for pupils with learning difficulties? Teaching mathematics to children in the gray zone). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Syftet med arbetet är att undersöka och beskriva hur man på två olika särskolor arbetar med elever i gråzonen och deras matematiska utveckling för att kunna ha nytta av det för eleverna i gråzonen i grundskolans tidiga skolår (F-6).
Genom studiebesök och intervjuer med specialpedagoger i särskola har jag tagit reda på hur de arbetar med elever i gråzonen och deras matematiska utveckling.
Landet lagom och dess "lagomläromedel" : Om jämställdhet och genus i grundskolans läroplaner och läromedel från olika årtionden
The purpose of this study is to examine two educational materials from different decades, to see if they have a conscious gender and equality perspective, and to see if they have followed the development society made regarding gender and equality. Even the curricula have a part in my study as I will relate them to the educational materials. Equality as a concept means briefly that women and men should have the same conditions, and gender depicts our notions of femininity and masculinity.I have chosen to do textual analyses, focusing on multimodal discourse because I analyze both text and image. I also use both quantitative and qualitative methods.My questions are: In which way do the curricula and the educational materials express equality?; In which way do the curricula and the educational materials express gender?; Do the educational materials express the fundamental values written about equality and gender in the curricula? And, if this is the case, does it mean that educational materials have followed the development of the Swedish society?The conclusion of this work is that equality and gender are presented as goals in both curricula, but the new curricula have developed that section more.
FÖRVARING : för en hygiensäker patientnära miljö
Under de senaste årtiondena har efterfrågan av pellets ökat. Produktion av pellets är en energikrävande process där torkning av sågspån är den del som kräver mest energi. Därför behövs, av ekonomiska och miljömässiga skäl, att energieffektiva lösningar skapas. I denna rapport studeras en möjlig effektiviserad energianvändning genom att ett befintligt värmekraftverk integreras med en anläggning för produktion av pellets. Värme till torkningen av sågspån tas i form av ånga och rökgaser ifrån Åmotfors energis värmekraftverk.
Jag vill också spela i en ensemble!: en undersökning om
jazz- och rocklärares syn på ensemblespel
Syftet med denna uppsats var att ta reda på om, och i så fall hur, fyra olika jazz- och rocklärares undervisningsupplägg integrerar ensemblespel på instrumentlektioner. Djupintervjuer med de fyra olika lärarna visade på att deras instrumentundervisning redan innehåller ensembleundervisningsmoment. Resultatet av studien visade att informanterna hade olika tankar omkring integrering av ensemble- instrumentundervisning, men att deras sätt att arbeta på var liknande..
Integrering av iläggsskiva i matbord
Denna rapport har skrivits i samband med ett examensarbete i integrerad produktutveckling. Rapporten genomfördes under den avslutande kursen på designingenjörsprogrammet vid högskolan i Skövde 2008 i samarbete med företaget Lundbergs Möbler AB i Tibro.Rapporten redogör för designprocessen där en lösning för att integrera företagets iläggsskivor tas fram för deras matbord. Rapporten skildrar projektets olika delar från förstudie till slutligt koncept.Projektets inledande förstudie påvisade framförallt hur konkurrenternas lösningsprinciper ser ut, hur hanteringen av dagens iläggsskiva ser ut och dess hanteringsproblem samt ergonomin kring hanteringen av iläggsskivan. Det som framkom i förstudien låg därefter som beslutsunderlag för den fortsatta produktutvecklingen. Dessa områden gav en klarhet i om projektet var genomförbart och vidare vilka fysiska begränsningar och möjligheter projektet hade inför det fortsatta produktutvecklingsarbetet.Med den nya kunskapen bakom sig inleddes idégenereringsfasen.
Den typiska krönikan : En multimodal analys av kröniketexter
Syftet med föreliggande studie är att undersöka huruvida det finns några förändringar i elevers språkbruk och hur några lärare ser på detta. De frågeställningar studien baseras på är: Hur ser gymnasielärare i svenska på elevers språkbruk i och utanför skolan? Finns det någon förändring i elevers språkbruk idag jämfört med tidigare? och Vad kan denna förändring i så fall bero på? Teoretiskt utgår studien från forskning kring språkets förändring i det moderna svenska samhället och hur vi med språkets hjälp kommunicerar på olika sätt. Vidare utgår studien från forskning kring ungdomars språkbruk och språkutveckling främst utanför men även i skolan. Den undersökningsmetod som används i denna uppsats är av kvalitativ art och består av separata semi-strukturella intervjuer med svensklärare på gymnasiet.
Inkludering - ett begrepp utan mening? : En undersökning om grundskolans arbete med inkludering
Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att analysera skolans inkluderingsproblematik för att se hur två utvalda grundskolor uppfattar och organiserar arbetet med inkludering av särskoleelever. - Hur uppfattar respondenterna begreppet inkludering?- Hur upplever biträdande rektorer att inkludering av särskoleelever realiseras i teori och praktik?- Hur upplever lärare med specialpedagogisk kompetens att inkludering av särskoleelever realiseras i teori och praktik?- Vilka möjligheter respektive hinder ser respondenterna med inkludering av särskoleelever?MetodStudien har en kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Intervjupersonerna valdes genom ett bekvämligt riktat urval. Totalt sett genomfördes fyra intervjuer som varade från 20 minuter upp till 50 minuter med två biträdande rektorer och två lärare med specialpedagogisk kompetens. Intervjuerna spelades in på en diktafon för att därefter transkriberas och följas upp med resultatet utifrån frågeställningarna.ResultatResultatet visar på att begreppet inkludering är svårt att definiera.
Pelletsproduktion integrerat med ett värmekraftverk : Ekonomisk och teknisk utvärdering
Under de senaste årtiondena har efterfrågan av pellets ökat. Produktion av pellets är en energikrävande process där torkning av sågspån är den del som kräver mest energi. Därför behövs, av ekonomiska och miljömässiga skäl, att energieffektiva lösningar skapas. I denna rapport studeras en möjlig effektiviserad energianvändning genom att ett befintligt värmekraftverk integreras med en anläggning för produktion av pellets. Värme till torkningen av sågspån tas i form av ånga och rökgaser ifrån Åmotfors energis värmekraftverk.
Alla är inte stöpta i samma form : en studie om förskolepedagogens vision om en förskola för alla
Syfte: Syftet med denna studie var att presentera och diskutera några pedagogers vision om ?En förskola för alla?. Vad begreppet ?En förskola för alla? innebar för pedagogerna och hur de arbetade med verkställandet av en förskola där alla barn är välkomna? Jag har dessutom studerat pedagogernas beskrivningar av deras arbete med integrering. För att komma fram till ett resultat har en kvalitativ metod med strukturerade intervjuer som redskap använts.
Människokroppen i förskolan : Hur pedagoger i förskolan arbetar med människokroppen
I denna uppsats har innehållet i den första läroplanen för träningsskolan från 1973 och den senaste läroplanen för träningsskolan från 2011 analyserats och jämförts. Analysen har genomförts med hjälp av diskursanalys utifrån syftet att undersöka hur syftet/målet med träningsskolan har förändrats från 1970-tal till 2010-tal. Utifrån analysen av de båda läroplanerna har jag identifierat det jag kallar integreringsdiskursen. Den gemensamma integreringsdiskursen för syftet/målet med utbildningen är att eleven ska var en integrerad aktiv del i samhället. Eleverna ska bli så självständig och trygga som möjligt för att känna en frihet i sin tillvaro. Den gemensamma integreringsdiskursen för syftet/målet med utbildningen som har identifieras i min undersökning är möjligen inte så förvånande då en relativt oförändrad handikapspolitik har bedrivits under den tid som passerat mellan läroplanerna.
Nyanländas integrering i skolan : En studie om nyanländas integration i förberedelseklassen
The intention of this paper was to study the integration between the students from the introductory class, and the students from a regular class. The school we studied called Arlanda Gymnasium. Where we did a study on what the municipality and the school makes for students at the school to be integrated with each other. And what the school does to achieve the educational goals set. We will also see if the school and the municipality meet and comply with criteria such as school work places.
Varför finns det så få mixade pojk- och flicklag? : En diskursanalytisk studie om ledares uppfattning kring könsintegrerad barnfotboll.
Denna uppsats handlar om ledares tal om könsintegrerad fotboll, med andra ord hur talar och beskriver ledare könsintegrerad fotboll, hur ser de på en möjlig integrering mellan könen i framtiden. Detta kommer författarna att syna genom att analysera hur de pratar om detta för att sedan diskutera hur deras åsikter kan påverkas utifrån vilka typer av diskurser som de lever i och som finns i samhället..
Symboliskt kapital : hos ämneslärare i Malmös grundskolor
This bachelor thesis consists of an analysis of museum environment. In the research, case studies have been done at the, Stockholm based museums, Swedish museum of Natural history?s exhibition Natur i Sverige (Nature in Sweden) and the Nordiska museet?s (Nordic history) exhibition Modemakt (Power of fashion) and learning environment Lekstugan (playhouse). The purpose of the research was to study how cultural heritage is used and developed within the museum pedagogy aimed at children. The research is based on a multimodal approach with focus on learning resources.The research examines the museums focus on children and youngsters, what the goals for this focus looks like on respective museum and how the focus is visible in the actual museums.
Och vad ska du lära dig i skolan? Igår och idag. : En uppsats om syftes/målbeskrivning i läroplanen från 1973 och läroplanen från 2011 för träningsskolan i Sverige
I denna uppsats har innehållet i den första läroplanen för träningsskolan från 1973 och den senaste läroplanen för träningsskolan från 2011 analyserats och jämförts. Analysen har genomförts med hjälp av diskursanalys utifrån syftet att undersöka hur syftet/målet med träningsskolan har förändrats från 1970-tal till 2010-tal. Utifrån analysen av de båda läroplanerna har jag identifierat det jag kallar integreringsdiskursen. Den gemensamma integreringsdiskursen för syftet/målet med utbildningen är att eleven ska var en integrerad aktiv del i samhället. Eleverna ska bli så självständig och trygga som möjligt för att känna en frihet i sin tillvaro. Den gemensamma integreringsdiskursen för syftet/målet med utbildningen som har identifieras i min undersökning är möjligen inte så förvånande då en relativt oförändrad handikapspolitik har bedrivits under den tid som passerat mellan läroplanerna.
Nyköping, en berättande kommun med aktiva invånare : en fallstudie om de roller, relationer och attityder som förekommer i kampanjen Bo i Nyköping
Den här uppsatsen handlar om de berättelser och bilder som förekommer i kampanjen Bo i Nyköping på hemsidan boinykoping.nu under kampanjperioderna 2011 ? 2012. Syftet är att undersöka hur kommunen och Nyköpingsborna framställs i kampanjtexterna och de tillhörande bilderna. De metoder som tillämpas är en ideationell och interpersonell analys, en attitydanalys genom appraisal samt en visuell analys av bildernas ideationella och interpersonella grammatik. Resultatet visar att Nyköpingsborna framställs som handlingskraftiga och kommunen som informativ och vetandes.