I mitt examensarbete har jag valt att skriva om värdegrunden. Anledningen till detta är den brist på respekt hos eleverna jag ser i skolorna idag. Skolmiljön skiljer sig idag markant från när jag växte upp. Jag är uppfostrad till att visa respekt och empati, det var en självklarhet och är det fortfarande för mig. Man ska bry sig om sin omgivning och vara tacksam för det man har.

Sammanfattning/ Abstract Vi har i vårt examensarbete granskat ett utvecklingsarbete med genus med på en grundskola med förhoppningen att detta kan ha en positiv inverkan på en utbildningsinstitution. I vår lägesanalys har vi granskat utvecklingsarbetet utifrån intervjuer och observationer för att undersöka vilka pedagogiska verktyg som används för införandet och mottagandet av genus på Stenkulaskolan. Vi har också beskrivit hur en genuspedagog har bistått skolledningen med sina kunskaper för att vidareutbilda lärare som i sin tur förmedlar genus till eleverna och hur detta utbyte går till. Vi har också granskat om det uppstår kunskapsbärande konflikter baserade på tvärkulturella möten. För att få ett bredare perspektiv har vi valt att använda oss av begreppet ?mångkulturell? för att påvisa att etniska grupper också konstrueras i skolan och hur detta kan förknippas med genus. Under arbetets utveckling har vi kommit fram till att det finns en bristfällig kunskap hos eleverna om genus och att läromedlen också saknar denna aspekt till stor del.

Kultur är ett oerhört komplext och omfattande begrepp som finns omnämnt i de olika läroplanerna och i kursplanen i engelska. Eleverna ska bland annat reflektera över levnadssätt och kulturer i engelsktalande länder och kunna göra jämförelser med egna erfarenheter, även känna till något om vardagslivet i något land där engelska används. Det här är mål som ska uppnås i årskurs fem enligt kursplanen i engelska. Mitt syfte var att undersöka om läroböcker i engelska riktade till de yngre barnen, överensstämmer med vad styrdokumenten säger. Jag har gjort en text- och bildanalys av fyra olika läroböcker för att se vilka engelskspråkiga länder som representeras, hur de representeras, om eleverna får insikt i den mångkulturalitet som finns i världen och om de även kan göra jämförelser och få en förståelse av talad engelska i olika situationer.

Vårt primära syfte med denna uppsats är att undersöka normer kring likabehandling i en detaljhandelskedja, vårt sekundära syfte är att finna konkreta åtgärder att föra in den likabehandlingsplan vi fått i uppdrag av en detaljhandelskedja att skapa. Som metod för detta har vi intervjuat en regionchef, fyra butikschefer och nio säljare samt gjort en lönekartläggning i det aktuella företaget.Vi har i tidigare forskning och teori funnit att grunden till allt likabehandlingsarbete är förankring i lagtext och kunskap samt att alla i en organisation behöver ta ett ansvar för ett gott arbetsklimat. Därför är det viktigt att uppmärksamma de normer som finns i organisationen och motverka negativa uppfattningar om likabehandling. Det gäller att sträva mot en Multikulturell organisation samt att integrera mångfald i det vardagliga arbetet. Detta påverkar inte minst ett företags rekryteringsprocess som måste vara fri från uteslutande och diskriminerande förfaranden för att på så vis säkerställa företagets framtida kompetensbehov, även då demografin i Sverige förändras.Resultatet av intervjuerna visade på en positiv uppfattning av företagets likabehandlingsarbete och av arbetsmiljön generellt.

Denna undersökning handlade om lärares attityder till eurocentrism i kurserna historia 1b och historia 1a1 i svensk gymnasieskola. Är undervisningen i dessa kurser eurocentrisk och tror lärare att en eurocentrisk undervisning kan påverka elever med annan kulturell bakgrund än svensk? Vilka faktorer styr lärares innehåll, planering och genomförande av kursmoment i historia 1b och historia 1a1? Hur kan lärare arbeta med utomeuropeiska perspektiv och fenomen i dessa kurser? Dessa är några frågor som diskuterades i denna undersökning. Metodmässigt utgick undersökningen från intervjuer med sex yrkesverksamma lärare. Dessa lärare intervjuades med hjälp av några intervjufrågor och intervjuerna ämnade att se till deras tankar och attityder om ämnet i fråga. Det framgår av undersökningen att de intervjuade lärarna till stor del såg sin egen undervisning som eurocentrisk. Flera lärare menade att undervisningen till övervägande del var eurocentrisk medan några menade att det rådde en ganska jämn balans mellan europeisk och utomeuropeisk historia.

Titel: Mångfald på företag - nödvändigt ont eller en förutsättning för lönsamhet. Författare: Poopak, Afshari, Nina, Kohi och Farnoosh, Valliallahi Handledare: Lars Nordgren och Johan Hultman Problemformulering: Vi har identifierat ett existerande forsknings- och kunskapsgap gällande sambandet mellan mångfald i personalsammansättningen på företag och ekonomisk lönsamhet. Idag antar och påstår man inom den akademiska världen att sambandet är positivt, men man har inte belyst eller undersökt det ekonomiska utfallet tillräckligt mycket. Således saknas tillräckligt empiriskt stöd som kan rättfärdiga antagelserna. Vi har därför i denna studie haft som ambition att försöka bidra till att med hjälp av litteratur- och empiristudier fylla detta gap. Denna kunskap är särskilt viktigt och intressant för vinstdrivande företag, då dessa alltmer befinner sig i en mer och mer globaliserad och Multikulturell omvärldsmiljö som de är beroende av. Syfte: Syftet med vår studie är att öka kunskapen om hur mångfald i företagets humankapital påverkar företag utifrån ett ekonomiskt perspektiv.

Det övergripande syftet är att beskriva diskurser gymnasie¬ungdomar med mångkulturell bakgrund kan ha att hantera och hur ungdomarna anger att de hanterar olikheter mellan diskurser. Följande konkreta frågeställningar utformas: Hur beskriver de intervjuade eleverna sina föräldrars syn på den svenska skolan? Vilka strategier använder sig intervjupersonerna med mångkulturell bakgrund av för att hantera situationen? Sex gymnasieungdomar intervjuades i halvstrukturerade samtal som skrevs ut och tolkades hermeneutiskt. En anpassnings¬diskurs och en auktoritär diskurs framträdde i materialet. I anpassnings-diskursen diskuteras inordning, undvikande, uppgivenhet, motstånd och maktlöshet.

Den här uppsatsen har till syfte att undersöka den dagliga medieanvändning som finns hos första generationens invandrarungdomar från Kurdistan, samt ta reda på om de som elever i skolan har varit med om att lärare tagit upp nyheter rörande deras hemländer i den allmänna undervisningen. Om vi ser det hela med elevernas ögon tror vi att de kommer att uppleva att undervisningen blir mer relevant för dem om också nyheter från deras hemländer diskuteras i klassrummet. Extra fokus har lagts på om medier från hemländerna ingår i medieanvändningen. Studien bygger på en explorativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer tillsammans med tre manliga och tre kvinnliga elever med kurdisk bakgrund i åldrarna 16-18 år på Tingvallagymnasiet i Karlstad.Det är relevant att undersöka medievanorna hos unga invandrare i Sverige eftersom det inte finns speciellt många studier gjorda som har fokuserat på just den här frågan. Som blivande medielärare anser vi också att det är viktigt att ha kännedom om invandrares medievanor eftersom vi då bättre kan planera våra lektioner med en mer Multikulturell inriktning.</p><p> </p><p>Resultaten visar att ungdomarna har ett intresse av att hålla sig uppdaterade dels om händelser i Sverige, men även i deras hemländer och i övriga världen.

Titel: Mångfald på företag - nödvändigt ont eller en förutsättning för lönsamhet. Författare: Poopak, Afshari, Nina, Kohi och Farnoosh, Valliallahi Handledare: Lars Nordgren och Johan Hultman Problemformulering: Vi har identifierat ett existerande forsknings- och kunskapsgap gällande sambandet mellan mångfald i personalsammansättningen på företag och ekonomisk lönsamhet. Idag antar och påstår man inom den akademiska världen att sambandet är positivt, men man har inte belyst eller undersökt det ekonomiska utfallet tillräckligt mycket. Således saknas tillräckligt empiriskt stöd som kan rättfärdiga antagelserna. Vi har därför i denna studie haft som ambition att försöka bidra till att med hjälp av litteratur- och empiristudier fylla detta gap.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka metoder och hjälpmedel karaktärsämneslärare, och då specifikt de på det nationella omvårdnadsprogrammet, använder sig av när de undervisar elever med annan språkbakgrund än svenska och som har språksvårigheter. Vi vill öka kunskapen om hur vi som lärare kan förbättra möjligheten för dessa elever att nå upp till kursmålen.Den metod vi valt för att genomföra denna undersökning är kvalitativa intervjuer. Vi har genomfört intervjuer med nio lärare på omvårdnadsprogrammet i tre städer runt om i Sverige.Resultatet visar att det är stora skillnader på dessa tre skolor avseende vilka resurser som finns för dessa elever i kombination med att det skiljer sig åt hur mycket tid som lärarna får för att hjälpa dessa elever. Lärarna som vi intervjuat resonerar lite olika kring hur mycket extra tid och hjälp de ska ge åt dessa elever. Alla är överens om att det är ett stort problem.

Syftet med denna studie har varit att analysera tre exempel på interkulturellt värdegrundsarbete i skolan. Analysen gjordes utifrån verktyg som tagits fram utifrån ett antropologiskt kulturbegrepp och litteratur som behandlar interkulturell pedagogik. Studien bygger på den kvalitativa forskningsmodellen och analys av skriftliga källor. Analysen av de tre exemplen på värdegrundsarbete visar hur man strävat efter att utgå från elevernas egna erfarenheter i det pedagogiska arbetet. Så använde sig Etniska relationer av en övning där ballonger fick symbolisera elevernas tankar, värderingar, erfarenheter och kunskaper.

Syftet med denna studie har varit att kartlägga och analysera svenska kvällstidningars representation och konstruktion av hotbilder i flyktingdebatten. Vi sökte också svar på hur journalister förhåller sig till begrepp så som ?invandrare? och ?flyktingar? i förhållande till ?etniskt svenska?. För att nå önskat resultat har vi använt oss av en kritisk diskursanalys, en metod som sträcker sig längre än en analys av bara texten, här sätts texten in i en samhällelig kontext. Vi har valt att analysera artiklar skrivna av Aftonbladet och Expressen, två ledande aktörer på den svenska kvällstidningsmarknaden.För att finna relevanta artiklar för vår studie använde vi oss av databasen Mediearkivet.

Den här uppsatsen har till syfte att undersöka den dagliga medieanvändning som finns hos första generationens invandrarungdomar från Kurdistan, samt ta reda på om de som elever i skolan har varit med om att lärare tagit upp nyheter rörande deras hemländer i den allmänna undervisningen. Om vi ser det hela med elevernas ögon tror vi att de kommer att uppleva att undervisningen blir mer relevant för dem om också nyheter från deras hemländer diskuteras i klassrummet. Extra fokus har lagts på om medier från hemländerna ingår i medieanvändningen. Studien bygger på en explorativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer tillsammans med tre manliga och tre kvinnliga elever med kurdisk bakgrund i åldrarna 16-18 år på Tingvallagymnasiet i Karlstad.Det är relevant att undersöka medievanorna hos unga invandrare i Sverige eftersom det inte finns speciellt många studier gjorda som har fokuserat på just den här frågan. Som blivande medielärare anser vi också att det är viktigt att ha kännedom om invandrares medievanor eftersom vi då bättre kan planera våra lektioner med en mer Multikulturell inriktning.</p><p> </p><p>Resultaten visar att ungdomarna har ett intresse av att hålla sig uppdaterade dels om händelser i Sverige, men även i deras hemländer och i övriga världen.

Sverige har blivit ett mångkulturellt land vilket innebär att sjuksköterskan möter patienter från olika kulturer som är i behov av palliativ vård. Detta gör det viktigt att belysa i vilken grad sjuksköterskan har förmåga att hantera svårigheter som kan förekomma vid vård av patienter med olika kulturella bakgrunder i palliativ vård.Syftet med arbetet är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av transkulturell palliativ vård. Metoden som används är en kvalitativ litteraturöversikt grundad på 11 artiklar som beskriver sjuksköterskans upplevelser av transkulturell palliativ vård. Artiklarna har eftersökts i databaserna CINAHL, Medline och PubMed.Resultatet visar att kommunikation är en viktig del för att kunna erbjuda vård och omsorg med kvalitet till patienter med olika kulturella bakgrunder. Förståelse för patientens verbala och icke-verbala kommunikation är väsentlig för att kunna skapa en bra relation mellan sjuksköterskan och patienten inom palliativ vård.

Studien har sin bakgrund i att arbetsstyrkan i Sverige har blivit alltmer heterogen, bestående av olika etniciteter, nationaliteter och kulturer. HR har en central roll i dessa frågor och kan påverka genom att aktivt arbeta med arbetsmiljöfrågor på Multikulturella företag. Syftet med studien är att undersöka samband mellan arbetsmiljö och integrering för människor med annan etnisk bakgrund på ett företag inom livsmedelsindustrin. Vidare är syftet att visa på faktorer som påverkar arbetsmiljö, framför allt psykosocial, på en Multikulturell arbetsplats. För att besvara syftet används tre frågeställningar: Vad finns det för samband mellan arbetsmiljö, känslan av tillhörighet och integrering för människor med annan etnisk bakgrund? Hur sammanhänger etnicitet och kultur med arbetsmiljö och integrering? Vilken betydelse har språk för den psykosociala arbetsmiljön och för integrering?Studien är en del i ett nordiskt projekt som syftar till att öka sysselsättning och motverka uteslutning av immigranter.