Denna undersökning handlade om mobila förskolans verksamhet där barnen hade möjlighet att vistas på varierande platser i naturen. I studien lade jag fokus på barnens egna initierade aktiviteter som skedde på olika platser och i olika miljöer och deras interaktion med naturen. Syftet av detta arbete var att undersöka betydelse av den mobila förskolans platsvariation när det gäller barnens egenvalda aktiviteter i naturen. I undersökningen används följande frågeställningar:? Vilka aktiviteter väljer barnen på olika uteplatser och i olika miljöer?? Hur använder de miljö och material?? Vilken betydelse har variationen av plats och miljö när det gäller barnens val av aktiviteter?För att få svar på frågeställningarna åkte jag under en fyra dagars period i en buss som hörde till en mobil förskola och observerade barnens aktiviteter i varierande miljöer och platser med hjälp av ett observationsschema.

Utgångspunkten för examensarbetet var att med ett arkitektoniskt förslag kommentera urbaniseringens effekter för små orter på landsbygden. Första fasen i projektet bestod av en bred analys av orten Arvidsjaur. Den andra fasen bestod i att forma förslaget. Förslaget blev en innovation baserad på en sammansmältning av följande kvaliteter i Arvidsjaur:- Försvarsmaktens vinterenhet och fjälljägare- Biltestningsindustrin- Ökande naturturism- Bra serviceutbud- Exotisk natur och klimat- God infrastrukturPå grund av att fler människor numer bor i storstäder har intresset för turistresor till den orörda naturen ökat. Den starkast växande gruppen är personer som både vill ut i naturen och samtidigt ha närhet till god service och bekvämlighet.

I am in this essay to find out how to successfully combine new development with preservation of natural values, mainly large scale vegetation and ground formations.This is done by studies of three developments. The first development, Engeltofta backe, lies 7 km northeast of Gävle. The expectations of natural preservation were not fullfilled when this area, after the explotation, did not have any vegetation of value left. The second example, Östra Kvarnskogen in the community of Sollentuna, shows, as far as one can tell at the moment, a sucsessful combination of new development and preserved nature. The third example is a development in the community of Kullön. In this area the ambition of combining preservation and development was fullfilled. After studying vital documentation in each planning process, I made interviews with different actors in each of the three processes. I thereafter compared the different documents and answers from the interviewed persons to find out if there were any significant similarities or differences which could be of importence when natural values is to be preserved in new developments. My conclusion of this study is that it is of great importence to define key expressions often used in the process, such as natural values and preservation.

For some time, there has been a general thought that churches built in the Early Middle Ages in Scandinavia, around the 12th century, directly replaced cult buildings or cult sites from the Late Iron Age. There are archaeologists who have criticized this and were instead skeptical that churches at all were built on places where a pre-Christian cult building existed. Several examples from Scandinavia contradict this and show a continuity of place and cult from the Late Iron Age to the Early Middle Ages. The aim of this thesis is through a spatial analysis, study Late Iron Age archaeological sites in the landscape around thirteen churches located around lake T?kern in the western part of ?sterg?tland, to see if there is a place and cult continuity from the Late Iron Age to the Early Middle Ages at the selected locations.

De svenska fjällen skyddas i dagsläget av miljömålet Storslagen fjällmiljö, ett mål som ämnar bevara fjällens ursprunglighet och därmed skydda dem mot ingrepp. Den svenska regeringen har även inrättat 13 områden klassade som obruten fjällmiljö, områden vars natur- och kulturvärden ska värnas om och som, i så stor utsträckning som möjligt, ska hållas orörda. Båda dessa skyddsformer hotas nu av de planer som finns på att bygga ut vindkraften i landet. I denna studie undersöks den visuella påverkan som finns från dagens vindkraftverk samt den ökade visuella påverkan som genom fattade beslut är på väg. Metoden för studien är en rumslig GIS-analys som undersöker hur stora områden som vindkraften påverkar visuellt.

In the spring of 2006 a pilot project was initiated by The Rural Economy and Agricultural Societies of Sweden together with The Swedish Ornithological Society in order to increase collaboration between bird watchers and farmers. The project as a whole comprised 11 farms in South-Central Sweden. The aim was to benefit the decreasing populations of bird species related to the agricultural landscape. The purpose of this master thesis was to study how similarities and differences between bird watchers and farmers regarding opinions about nature, landscape, agriculture, birds and nature conservation have influenced the collaboration. Four of the farmers and five of the bird watchers that participated in the project were included in this study.

BakgrundI bakgrunden behandlas tidigare forskning och litteratur som är relevant för föreliggande studie. Avsnittet tar upp hur socialt samspel skapas utifrån grupper, roller och lek i utomhus- och inomhusmiljö.SyfteSyftet med studien är att se om barnens sociala samspel och interaktion i en förskoleklass ändras beroende på om de leker utomhus eller inomhus.MetodI denna studie genomförs två kvalitativa metoder, intervju och observation. Observationen består även av en kvantitativ del, detta då en del av resultatet kommer redovisas i två stapeldiagram. Intervjuerna är valda att användas som ett komplement till de observationer som utförs. Studien förhåller sig Vetenskapsrådets etiska principer och Robert Mertons CUDOS-krav.ResultatResultatet visar vad vi med hjälp av observationer och intervjuer har kommit fram till.

Att gestalta naturliga landskap i en urban situation handlar om att förstå parallella processer som pågår samtidigt; att se platsens förutsättningar och biotopens preferenser. Genom det skapas ett nytt sammanhang där beståndsdelarna blir aktiva i flera olika situationer och skalnivåer. Denna tes har jag fått möjlighet att undersöka och fullskaletesta i TAKLANDSKAPET Sveavägen 44. Arbetets syfte är att sammanlänka förståelsen för hur man kan applicera hela biotoper i ett sammanhang som gör att den levande biologiska delen av projektet bidrar aktivit till upplevelsen och till det arkitektoniska utrycket och formgivningen av platsen. Slutsatsen är att man inte behöver se biotoper enbart som passiva byggelement eller komponenter. Det är biotoperna i sig som bär och leder konceptutvecklingen för idé, möjliga program och den potentiella inneboende formen. Strategin att reducera och platsanpassa komponenterna ger också svaret i en annan skala: Fråga platsen vad den vill vara och du kan samtidgt se mönstret i ett större sammanhang. Om man lyckas med formgivning som en öppen process med möjliga förändringar, utan att idén går förlorad, har man skapat ett öppet system; ett fraktalt system både i tid och rum. Jag tror och hoppas att TAKLANDSKAPET Sveavägen 44 innehåller dessa kvalitéer och att arbetssättet kan inspirera till liknande angreppssätt i andra projekt. Att se vad man har, för att få det man önskar. I alla skalor... LÄS LANDSKAPET, FÖLJ NATUREN, ÄLSKA LIVET..

Det svenska kulturlandskapet har förändrats radikalt under de senaste 200 åren från ett varierat och heterogent landskap till ett mer monotont, homogeniserat landskap som följd av att olika former av mänskligt resursutnyttjande har effektiviserats. Detta har lett till en fragmentering av livsmiljöerna för flera av kulturlandskapets arter. Kraftledningsgator kan tänkas hysa naturtyper som påminner om vissa av de nu försvunna eller fragmenterade livsmiljöerna (t ex betad skogsmark och vissa typer av ängsmarker) och skulle kunna ha en viktig betydelse som reträttplats och/eller spridningskorridor för dessa arter.I en fallfällsinventering i Köpings och Strängnäs kommun i Mälardalen undersöktes förekomst och abundans av marklevande evertebrater i kraftledningsgator, skog och betesmark. Jämförelser i förekomst och abundans gjordes mellan dessa marktyper (d v s kraftledningsgator, skog och betesmark), samt mellan positioner inom kraftledningsgator (centrala och distala delar) och närliggande skogsmark. Jämförelserna innefattade dels analyser av artantal (eller snarare antal taxa) och flera olika biodiversitetsindex och dels analyser av likhet i artförekomst och individantal med "likhetsindex" (similarity index).

Naturbetesmarker är artrika och näringsfattiga habitat vars utbredning kraftigt har minskat under 1900-talet. Historiskt fyllde de en viktig funktion som fodermarker men har idag till stor del ersatts av åker och vallodling. Naturbetesmarker bör idag bevaras av andra syften, både biologiska och kulturella. De rymmer en stor mängd rödlistade arter och visar spår av historisk markanvändning. Många naturbetesmarker har tidigare varit betesmarker eller slåtterängar och när hävden upphör växer det öppna landskapet igen. I denna studie har effekterna av restaurering genom kraftig röjning och förnyat bete studerats.

Jag har genom en självobservation studerat hur jag som värmländsk spelman har jobbat för att lära mig Ranungspolskorna av Jon Erik Öst. Syftet har varit att studera min egen läroprocess genom att tillägna mig musik från en annan tradition med noter som mästare. En central fråga i mitt arbete har varit om de förkunskaper jag haft räcker för att spela den nya traditionen eller om jag behöver addera ny kunskap, och i så fall vilken, för att lyckas. Jag har använt mig av videofilmning, ljudinspelning och loggboksskrivande för att dokumentera vad som hänt, och detta material ligger till grund för mitt resultat. Det teoretiska perspektiv som arbetet bygger på är mästarläran, dock med fokus på att det bara har varit jag, instrumentet och noterna som har samarbetat, och inte en ytterligare människa som har agerat mästare.

Genom att undersöka begrepp som natur, det vilda och det sublima, i en idéhistorisk tillbakablick baserad i västerländsk kulturtradition, presenteras en ny möjlighet för efterbehandling av kalkstensbrottet Västra brottet i Slite på Gotland. En analys av platsen och tidigare nämnda begrepp leder till en förändring av det befintliga förslaget på efterbehandlingsplan. Denna aktuella efterbehandlingsplans tyngdpunkt ligger i införande av habitat. Förslaget i detta arbete är att en ?social efterbehandling? som har möjlighet att aktivera hela orten tillförs.

Detta examensarbete handlar om hur ekosystemtjänster kan användas i planeringen och utvecklingen av urbana landskap. Ekosystemtjänster är de fördelar som vi människor får direkt och indirekt av naturen. I arbetet identifieras och utvärderas urbana ekosystemtjänster på ett kommunalt utvecklingsprojekt som ska exploateras för handel och bostäder, från öppen jordbruksmark. Människan är beroende av jordens ekosystem och de tjänster de genererar, men människan har i allt snabbare takt och i högre grad påverkat ekosystemen och cirka en tredjedel av jordens ekosystemtjänster är idag hotade eller överutnyttjade (MA 2003). En bidragande orsak till detta är den intensiva urbaniseringen och därför är det viktigt att ta hänsyn till ekosystemtjänster vid samhälls- och landskapsplanering.

AbstractDansen har funnits lika länge som människan och den fyller flera viktiga funktioner. I det här arbetet tas en rad positiva effekter av dansen upp. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken inställning lärare i idrott och hälsa har till dans. Med inställning så menas kunskap, färdighet och attityd till dans och om deras inställning till dans påverkar hur mycket de använder sig av dans i undervisningen. En kvantitativ undersökning har genomförts med hjälp av enkäter för att få svar på problemformuleringen.

Jordbrukslandskapet har som främsta uppgift att producera mat och råvaror. En uppgift som kommer att bli allt viktigare i framtiden i takt med att befolkningen ökar. Dagens agrara landskap präglas av ett högeffektivt jordbruk där storskaliga åkerfält sträcker ut sig över våra svenska slätter. ?Odlingshinder?, såsom dikesgrenar eller stenrösen, har för länge sedan undanröjts i förmån för en effektivare livsmedelsproduktion.