Every place is a stage where people interact. The nature of the stage and its scenography to some extent shapes the interaction. Considered as a place, the school ground gives rise to many varying expectations. Lower school pupils often have clear ideas of how they are expected to behave and how they are expected to use the place. But as the pupils age, the purpose of the school ground grows less obvious.

Utbildning och erfarenhetsutbyte inom franchise är ett lagstadgat krav och nyckelfaktorer för en fungerande och framgångsrik franchiseverksamhet. Franchisegivare försöker därför ständigt förbättra utbildningen och erfarenhetsutbytet och frågan är om e-learning kan vara ett lämpligt verktyg för detta. Denna uppsats syfte är att undersöka möjligheten att komplettera utbildningen av franchisetagare och erfarenhetsutbytet mellan franchisegivare och franchisetagare med e-learning. Vidare att presentera en rekommendation för den mest lämpliga e-learningplattformen. För att uppfylla syftet valde vi att kartlägga hur utbildningen och erfarenhetsutbytet går till idag och vilken kunskap som förmedlas, intresset för att komplettera dessa aktiviteter med e-learning samt vilken e-learningplattform som är lämplig för detta.

AbstractAuthor: Annelie JohanssonYear: Spring 2006Swedish title: Att producera eller reproducera text? En studie av fem gymnasiepojkars arbetemed skrivprocessen i en provsituation.English title: To produce or reproduce text in essays. A studie of five high school boys? workwith the writing process in a test situation.City, university: Växjö, Växjö Universitet, institutionen för humaniora [Växjö, Växjö University, School of the Humanities]Pages: 53Content:The major aim of this study is to investigate how five male high school students in the ages seventeen to eighteen produce or reproduce in their texts during an essay examination. Focus is also put on the five students? writing processes in a classroom situated writing task and on their own comments to their writing.

In autumn of 2021, the anthology A Bridge of Poetry was given to all six-year-olds in Sweden. The anthology contains both older and contemporary poetry, as well as both children?s poetry and poetry written for experienced readers. The idea is that, with the help of an adult, texts and images, and in some cases short movies, will together stimulate children?s thoughts and initiate conversations, as well as arousing children?s curiosity about poetry.

Företagens ökade nyttjande av jordens resurser och dess belastning på jordens biologiska processer, leder idag till ohållbara försörjningsflöden. Företagens beroendeställning till dessa ostabila flöden riskerar att hota företagens fortsatta existens. Med denna insikt genomgår samhället en hållbarhetsförändring med ökat intresse för det egna ansvarstagandet. Vad innebär ett företags ansvarstagande och hur ska detta ansvarstagande tas? Att lyfta in icke-finansiella aspekter i företagets arbetsprocess är ett populärt svar på denna fråga idag, vilken ofta belyser företagets hållbara ansvarstagande inom den egna verksamheten.Det kan ifrågasättas om företag är tillräckligt ansvarstagande genom detta agerande, då ovanstående tankesätt inte inkluderar den miljöpåverkan som företaget för orsak till utanför den egna verksamheten.

Studiens syfte har varit att undersöka färgens betydelse i skolslöjden. Vi har reagerat på att färg används i begränsad omfattning dels i lärarutbildningen men även i grundskolan. Vi efterforskar förklaringar i slöjden och slöjdlärarens historia. Genom bakgrundsfakta om färg vill vi åstadkomma ett ökat intresse för användandet av traditionella färger och ett laborerande arbetssätt. Färganvändning kopplas till kursplanen i trä- och metallslöjd och tydliggörs i diskussionen.

Vårt syfte med studien var att undersöka om och i så fall hur lärare arbetar medvetet med genus i litteraturen. Vi ville undersöka vilka böcker barn i två förskolor och elever i år 2 i två skolor väljer att läsa och vilka genusstrukturer dessa böcker visar upp. För att få våra frågeställningar besvarade har vi använt oss av halvstrukturerade intervjuer med fyra lärare, gjort boklistor på böcker barn i förskolorna har tillgång till och eleverna i skolorna läser, samt gjort textanalyser ur ett genusperspektiv av åtta av de mest populära barnböckerna i vårt material. Resultatet visar att de fyra intervjuade lärarna arbetar mycket med litteratur, men inte i någon större utsträckning utifrån ett genusperspektiv. De väljer eller påverkar inte heller elevernas val utifrån genus nämnvärt.

Begreppet självkänsla innebär kännedom om det egna jaget. Enligt forskare har en god självkänsla en betydande effekt på vår livskvalité. Trots stora olikheter används begrepp inom självbildsforskningen ofta synonymt med varandra i vardagstal. Om detta skulle ske i vetenskapliga sammanhang är det allvarligt, då det kan leda till felaktiga slutsatser. Detta arbete fokuserar på vad läraren kan göra för att stärka den enskilda elevens självkänsla i klassrummet.De lärare som deltagit i undersökningen är rörande överens när det kommer till barns självkänsla.

Eliasson, Vivi-Ann & Tinz, Susse (2012). ?Jag blir inte snead hela tiden? ? Gymnasieelever med diagnos dyslexi resonerar kring datorn som lärverktyg i klassrummet [So I won?t be eyeballed all the time ? Students in secondary school, diagnosed with dyslexia, reason about the computer as a learning tool in the classroom]. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Handledare: Lisbeth Ohlsson.

Studiens utgångspunkt var att beskriva och analysera vilka föreställningar som ungdomar på gymnasieskolans omvårdnadsprogram har om genus. I bakgrunden beskrivs hur skolan utvecklats ur ett genusperspektiv, samt ges några nedslag i den aktuella forskningen som bedrivs inom området. Den teoretiska ramen består av Pierre Bourdieus (1998) vetenskapliga analys om mäns makt över kvinnor, samt Berit Ås (2004) härskartekniker. Studien var av kvalitativ karaktär och metoden som använts har varit kvalitativ intervju. Antalet intervjuer som genomfördes var åtta.

Sammanfattning Syftet med vår undersökning var att få syn på vad som utmärkte nyexaminerade lärares beskrivning av vad och hur de använder lärarutbildningen i sin profession, med fokus på de teoretiska momenten. Den dominerande bilden i tidigare forskning är att nyblivna lärare upplever många svårigheter under den första tiden i yrket. I det nya Lärarprogrammet från 2001 fanns en strävan efter att utbildningen skulle bli mer vetenskaplig och akademisk. Vi undersökte om lärare, examinerade från den nya utbildningen, beskrev att de hade nytta av de teoretiska momenten och om dessa på något sätt underlättade i vardagen. Vi har gjort en kvalitativ studie med halvstrukturerade frågor.

Läsning av barnlitteratur anses i den svenska läroplanen vara en viktig del av undervisningen då den kan bidra till personlighetsutveckling, kulturell förståelse och motivation till vidare läsning. Att lära sig läsa är en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig skönlitteraturen. Ett sätt är genom läsinlärningsmetoden whole language som med hjälp av kiwiböckerna fått genomslag i flera svenska skolor. Kiwimaterialet är ämnat för att skapa läsförståelse samt läsintresse och är baserat på småböcker från Nya Zeeland. Då både val av läsinlärningsmetod och barnlitteratur är viktiga delar i elevers läsutveckling, väcktes en undran om det går att sammanföra traditionell barnlitteraturläsning med kiwiböckernas systematiska upplägg och färdiga bokmaterial.

Outdoor education is a teaching method which has several advantages to traditional classroom tuition. Its ideas have a long tradition and find support in the current Swedish curriculum. The place for the tuition is a central aspect within outdoor education. This essay aims to investigate what good places for outdoor education look like as well as discussing how the characteristics of such places can be used when designing schoolyards. Previous research shows that nature has characteristics that suit outdoor education well.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka några lärare, lärarstudenter och elevers erfarenheter av samt attityder till faktionstexternas roll i skolan. Detta undersöktes genom halvstrukturerade intervjuer med fyra verksamma grundskolelärare, två lärarstudenter, som har läst svenska minst två år, och genom en gruppintervju med fem gymnasieelever. En enkät användes i urvalssyfte samt som grund för den följande diskussionen. En inventering av skolbiblioteket samt svenskämnesinstitutionen på den skola där de medverkande lärarna arbetar har även genomförts. Resultatet visar att lärarna och lärarstudenterna anser att faktionstexter är intressanta både innehålls- och formmässigt, men att de används alltför sällan i klassrummet.