With examples from a single classroom situation, several educational moments show what goes on between the teacher and the student. The teacher?s responsibility in the learning process is, with a gesture frozen in the air of the moment, to lead and follow the student in her tentative efforts at seeking knowledge. Initially, it is an attempt to shed light upon the "not yet seen" with a certainty that the student herself possesses the capacity and the aptitude to reach greater insight and clarity in her understanding. The Validation/Feil Method presented in this instructional situation illustrates how best to communicate with elderly people suffering from Alzheimer?s dementia.

We are living in a multicultural society where people from other countries and other cultures are coming to Sweden, including children. Regardless of reasons why these students have come to Sweden, it is common that they are newly arrived and have to learn a second language, in this case Swedish. This will be a challenge, opportunities and difficulties for the student, students? families and for the school and their staff.The purpose of this essay has been to illumine the teaching methods, models and what materials are used by teachers today to contribute to the best possible second language learning for newly arrived students. In this essay the focus has been on one theory and several model-based approaches.

The aim of this thesis is to investigate, and thereby highlight, the new role of special needs teachers in conducting educational development in the fields of linguistics and literacy. The thesis defines how educational development, as described by special needs teachers, can be conducted and what conditions they perceive for such development. Factors which, according to special needs teachers, promote or hinder the development are discussed.The study uses a qualitative method involving knowledge-creating dialogues, analyzed hermeneutically, with two special needs teachers. Results are then discussed in light of relevant research and sociocultural theory. The study indicates that special needs teachers? main tool, to support teachers, is diverse use of dialogue.

A pupil with ADHD is constantly getting new impulses and is unable to focus and remain concentration on their task at school. When the pupil loses concentration he or she can often be loud and thereby disturbing all the other pupils in the classroom. One of the reasons for losing their concentration is that these pupils got poor working memory. A recently study shows that working memory can be improved by playing and practice music.A theory that all people have a multiple intelligence that emerges from learning is a part of this study because school should encourage all children and ensure their individual learning. Multiple intelligences means that each person learns in different ways, for example through the musical intelligence that this essay partly focuses on.

I den här uppsatsen undersöker vi sex pedagogers tankar och erfarenheter kring undervisning av flerspråkiga elever i årskurserna ett till sex. Vi fokuserar främst kring hur de arbetar för att stärka elevernas språk i NO-undervisningen. Pedagogerna arbetar i två större kommuner i södra Sverige med en varierande andel flerspråkiga elever i sina klasser. I vår bakgrund skriver vi att det finns stora skillnader mellan meritvärdet hos elever med svensk bakgrund och hos elever med utländsk bakgrund. Allra svårast är det för de elever som kom till Sverige efter skolåldern, men även föräldrarnas utbildningsnivå spelar stor roll för elevernas skolresultat.

The aim of the study was to evaluate the social integration amongst newly arrived students in the two different school systems Sweden welcomes them into. The first school system takes in newly arrived students into preparation classes whilst the other integrates the students directly into ordinary classrooms. The examination is based on qualitative observations in the classroom, canteen, and playground, and interviews with teachers and a select few students from each school system.The result of the study showed that newly arrived students in ordinary classes are socially integrated more into the school than the newly arrived students that are welcomed into a preparation class. Newly arrived students are offered a larger chance of being integrated into the school environment if they are introduced directly into an ordinary class. In preparation classes, social integration is narrowed down to between the classmates.

This joint study has researched the use of non-European history in a Swedish textbook for the High School course History 1a1 as well as internet based material regarding the same issue. The aim of this study was to clarify the use of non-European history in regards to the Eurocentric theory.As for the textbook analysis the purpose was to research what non-European history was mentioned in the material with regards to geographical location and the events that were mentioned, as well as to study how much non-European history was included in the material compared to European or Western history.The study of internet based material aimed to show what kind of teaching material could be found on internet based databases by and for teachers. The study aimed to show how well the material handled non-European history, as well as to what degree the material used European perspectives when dealing with non-European events and geographical areas.In our thesis we have created our own definition of the theory regarding eurocentrism. The method used was a combination of a quantitative and a qualitative discourse analysis of the texts.Our results showed that the textbook was overwhelmingly Eurocentric, not only giving vastly more focus to the European parts of world history, but also using European perspectives and ideals to describe non-European events and areas. The internet based material, on the other hand, proved more diverse and less biased, but also more difficult to find and less plentiful.Our conclusion, then, is that teachers have to choose between the risk of letting their students develop a severely limited and heavily Eurocentric view of the world, and the additional workload required to find and organize non-textbook material to broaden their students horizons.We hope our study will contribute to the discussion of the place of Eurocentrism in today?s global and multicultural society..

Gauffin, Kerstin & Willysson, Ann-Charlotte. (2006). Bättre koncentration och skoltrivsel genom avslappningsträning. En studie i skolår 2. (Improvement of Concentration and Classroom Atmosphere through Relaxation Training.

Research indicates that a more hands-on education in mathematics could improve how students relate to mathematics. Laboratory mathematics is a way of making mathematics more concrete.  How is the purpose of laboratory mathematics perceived? This thesis has its focus on the pupils? perceptions of the purpose of laboratory mathematics, but the intention of the teacher involved is also investigated. The main research questions asked were:What is the teacher's definition of laboratory mathematics?Which is the teacher's purpose in using laboratory education?How do the students perceive the purpose of the laboratory teaching of mathematics?To answer the questions, I conducted a series of qualitative interviews.

It is very important to gain knowledge and better understanding for people with dyslexia in other words people with reading and writing difficulties. I have therefore chosen to learn more about this subject. In my study, I have focused on adult people with dyslexia.This study is about four student teachers different experiences of dyslexia during their studies. The aim is to find out how the student teachers diagnosis has affected their education situations of these areas; the need for help, environmental significance, management of the different reading and writing tasks in their education and the advantages they believe there is in their future work as teachers.As a research method I have used qualitative research and qualitative interviews. The participants in this study are four female persons in the ages of 23 to 25 years old.The results showed that the need for assistive help devices varied because of the student teachers different experiences.

Vårt syfte var att studera begreppet interkulturellt förhållningssätt och undersöka hur det uppfattas av olika aktörer i förskoleverksamheten i den mångkulturella Stockholmsförorten Vantör. Vi har utgått från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, och utifrån detta tittat på fyra olika delar som vi anser vara viktiga för ett interkulturellt förhållningssätt. De fyra vi valt att titta på är, fysisk och psykisk miljö, språk, barns identitet och föräldrar. Vi har även gjort en kvalitativ undersökning, där vi har intervjuat människor med olika roller i förskoleverksamheten i Vantör. Vi ville höra deras tolkning av begreppet interkulturellt förhållningssätt, och vad de ansåg var viktigt för att få detta att fungera.

A pupil with ADHD is constantly getting new impulses and is unable to focus and remain concentration on their task at school. When the pupil loses concentration he or she can often be loud and thereby disturbing all the other pupils in the classroom. One of the reasons for losing their concentration is that these pupils got poor working memory. A recently study shows that working memory can be improved by playing and practice music.A theory that all people have a multiple intelligence that emerges from learning is a part of this study because school should encourage all children and ensure their individual learning. Multiple intelligences means that each person learns in different ways, for example through the musical intelligence that this essay partly focuses on.

Vårt mål med denna studie var att belysa den fysiska klassrumsmiljön och dess inverkan på elevernas lärande ur ett lärarperspektiv. Vi har gjort intervjuer med lärare på olika skolor, både moderna och äldre skolor som är i behov av renovering för att få en bredd och se om lärares tankar och uppfattningar varierar.Med fysisk klassrumsmiljö så har vi inriktat oss på möbleringen, design och funktion. Där det bästa utifrån aspekter på trivsel och inlärningsklimat finns för barnen. Vi har valt att göra intervjuer med lärare för barn i de tidiga åldrarna, skolår 1-3, för att lyssna och få ett värde till varje enskild lärares uppfattningar.Syftet med vår undersökning var att få reda på lärares olika uppfattningar hur de tänker kring den fysiska klassrumsmiljön. Om tanke och handling hänger ihop då lärare planerar så barnen får den bästa lärande miljön i klassrummet.Frågeställningar som vi har arbetat med är:? Vilken betydelse anser lärarna att den fysiska klassrumsmiljön har för elevernas lärande?? Hur anser lärarna att den fysiska klassrumsmiljön möter barns olika förutsättningar för att lära?? Vad i den fysiska klassrumsmiljön anser lärarna bidrar till en kreativ lärandemiljö?.

Vårt mål med denna studie var att belysa den fysiska klassrumsmiljön och dess inverkan på elevernas lärande ur ett lärarperspektiv. Vi har gjort intervjuer med lärare på olika skolor, både moderna och äldre skolor som är i behov av renovering för att få en bredd och se om lärares tankar och uppfattningar varierar.Med fysisk klassrumsmiljö så har vi inriktat oss på möbleringen, design och funktion. Där det bästa utifrån aspekter på trivsel och inlärningsklimat finns för barnen. Vi har valt att göra intervjuer med lärare för barn i de tidiga åldrarna, skolår 1-3, för att lyssna och få ett värde till varje enskild lärares uppfattningar.Syftet med vår undersökning var att få reda på lärares olika uppfattningar hur de tänker kring den fysiska klassrumsmiljön. Om tanke och handling hänger ihop då lärare planerar så barnen får den bästa lärande miljön i klassrummet.Frågeställningar som vi har arbetat med är:? Vilken betydelse anser lärarna att den fysiska klassrumsmiljön har för elevernas lärande?? Hur anser lärarna att den fysiska klassrumsmiljön möter barns olika förutsättningar för att lära?? Vad i den fysiska klassrumsmiljön anser lärarna bidrar till en kreativ lärandemiljö?.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur användningen av surfplatta ser ut i årskurs 4-6. Anledningen till att vi valde att inrikta oss mot den här åldersgruppen är för att vi tyckte forskningen var bristfällig. Vi vill ta reda på pedagogers syn på sin användning av surfplatta och vilka för- och nackdelar de upplever med surfplatta som pedagogiskt verktyg. Våra frågeställningar är: - Hur ser pedagoger i årskurs 4-6 på sin användning av surfplatta i undervisningen? - Vad upplever pedagoger som positivt eller negativt med användningen av surfplatta? För att ta reda på våra frågeställningar har vi genomfört kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger inom årskurs 4-6, tre specialpedagoger och fyra lärare. Resultatet visar att många pedagoger är positiva till att börja använda surfplatta i undervisningen, men eftersom många utav de endast har en surfplatta i klassrummet är det svårt att bedriva ett bra pedagogiskt arbetssätt kring den.