Konsumentbeteende handlar om när, varför, hur och var människor gör ett inköp av en vissprodukt. Konsumenternas demografiska profiler är ett viktigt område inomkonsumentbeteende. När det kommer till frågan om shopping så förknippas ordet i stort settmed kvinnor. Samtidigt beskrivs ofta manligt konsumentbeteende från ett traditionelltperspektiv och skiljer sig från det kvinnliga köpbeteendet. De traditionella stereotyperna förmanligt konsumentbeteende är att män är mer benägna att ta risker när de handlar eftersom deinte brukar fråga personalen om hjälp eller åsikt, de jämför inte olika alternativ med varandra,de brukar inte planerar sina inköp, de är inte villiga att handla i grupp och är ?rädda? för atthandla i kvinnliga butiker.Eftersom könsrollerna kan ändras över tid är det viktigt att inom marknadsföring undersökakring dessa ämnen och inte ta de stereotypa könsrollerna förgivet.

Detaljhandeln har under de senaste tio åren ökat och konsumenten idag konsumerar allt mer. Detta har bidragit till att köpcentrumen har blivit en allt viktigare del i detaljhandelsmarknaden och konsumentens vardag. Köpsamhället har förändrats och konsumenten kräver idag mycket mer av sin shopping upplevelse. Hårda och mjuka faktorer har blivit viktigare att beakta vid utvecklingen av köpcentrum. De utländska aktörernas allt mera växande intresse har påverkat förvaltningen och utvecklingen av köpcentrum på den svenska marknaden och i kombination med den krävande konsumenten så måste köpcentrumen idag förändras allt oftare.

The incineration of waste is steadily increasing in Sweden and so is the production ofashes. The bottom ash has for many years been used as construction material inlandfills. Now many of the nation's landfills are closed and there is a great need to findanother beneficial use for the ash. Bottom ash is a gravel-like material and with itsmaterial properties it can replace natural gravel in parts of roads and surfaceconstructions. Today this use is only approved within landfill areas where leachate iscollected and checked.

Context: Congruent ambient scents are not used extensively in marketing and there is only some research in this area within the Swedish retail. Moreover, there are not many studies that show how ambient scents influence customer behavior in a Swedish clothing store.Purpose: Examine and analyze which of the ambient scent vanilla and white orchid that suite and can provide a signature fragrance to the clothing store Kompaniet in Kalmar. The purpose of this study is therefore to compare how these scents affect the customers? behavior in the servicescape.Method: A deductive research strategy with an experimental design. The experiment was performed in Kompaniet in Kalmar.Theory: Our theoretical framework consists of sensory marketing, male and female shopping behavior, the sense of smell and ambient scent in the servicescape atmospherics.Results: Here we present a presentation of Kompaniets servicescape.

Shoppning har i allt större utsträckning blivit ett fritidsnöje bland konsumenter idag, detta tillsammans med den stora framväxten utav köpcentrum de senaste årtiondena gör det allt viktigare för köpcentrums ansvariga att identifiera och belysa faktorer och tillvägagångssätt för köpcentrumets attraktionskraft. Uppsatsen har som mål att ta fram de faktorer som är mest avgörande för ett köpcentrums attraktionskraft ur konsumenternas perspektiv. Syftet är att ta fram de faktorer som ökar attraktionskraften genom Mikael Hernants sexhörning och genom teorin om de fyra p: na. Vi använder också Kirkup och Rafiqs teorier om betydelsen av en bra mix av hyresgäster i ett köpcentrum. Valet utav undersökning blev en kvalitativ undersökning som går på djupet, den undersökningsmetod som var mest ändamålsenlig för vår uppsats var fokusgrupper.

Internet är en del av vardagslivet och har fått ett stort inflytande på hur människor idag lever sina liv. E-handeln är en del av helheten som bidragit till förändringar i konsumenternas beteende; hur de handlar och söker information. Företagen utformar sin strategi utefter detta för att kunna hantera olika moment i köpprocessen. Resultatet av ovan nämnda förändringar är tillkomsten av nya tjänster samt förändringar i användningen av sociala medier och andra marknadsföringskanaler, både från kunders- och företags perspektiv.Sociala medier används idag i stor utsträckning och företag försöker marknadsföra sig genom dessa kanaler för att nå sina befintliga och potentiella kunder. Den typen av marknadsföring uppskattas inte alltid av alla kunder och ställer då krav på företagen att de använder sig av de sociala medierna på ett gynnande vis för alla parter.

Konsumenter fattar dagligen en mängd olika köpbeslut då det råder ett högt tempo i vardagenoch klädmodet förändras inför varje årstid. Konsumenter har olika behov och olikainställningar till shopping. För att som konsument få hjälp med att hitta rätt i modet och hittadet som passar en bäst, kan en Personal Shopper vara en lösning. I Sverige erbjuder endast ettfåtal butiker och köpcentrum denna tjänst i form av att kunden får personlig hjälp och råd medolika stilar och färger. Syftet med uppsatsen är att beskriva vad tjänsten Personal Shoppererbjuder och hur utbudet matchar konsumenternas köpmotiv för tjänsten, även se hur enPersonal Shopper påverkar kundens köpprocess från att ett behov uppstår, tillinformationssökning, alternativutvärdering, köp och utvärdering efter köp.

The incineration of waste is steadily increasing in Sweden and so is the production of ashes. The bottom ash has for many years been used as construction material in landfills. Now many of the nation's landfills are closed and there is a great need to find another beneficial use for the ash. Bottom ash is a gravel-like material and with its material properties it can replace natural gravel in parts of roads and surface constructions. Today this use is only approved within landfill areas where leachate is collected and checked.

The buying decision process describes how the consumer makes a purchase decision through a rational process (Markin, 1979) and an understanding for how consumers make a purchase decision can according to Sands et al. (2010) be obtained by increased knowledge for the information search process (the second part of the buying decision process) before a purchase. Today?s society offers great opportunity to obtain information (Rahim & Clemens, 2012; Bawden & Robinson, 2009) and by that there are in other words good opportunities for a rational acting by the consumers. However, there are factors working against that consumers act rationally and seek information prior to their purchases primarily in the form of the concept of information overload (Bawden & Robinson, 2009) which claims that consumers are limited in their information search because there is too much information but also other factors such as lack of time (Wood & Neal, 2009) and ability to find information (Slegers et al.

To be able to plan for the expansion of a town, one needs a vision of the future appear-ance of the town. It is the current issues (social situation, supply and demand, political control etc.) which decide what the ideal for town planning is. This is turn is the steering factor of the physical structure of the town. Therefore, the town's structure is decided by these ideals.In this report, I will present planning ideals that have historically been, and which criticisms that have been directed towards them. With reference to these issues, I will present those guidelines and ideals we have today for planning of our towns.

Konkurrensen om kunderna blir allt hårdare och numera konsumerar vi inte bara det som är nödvändigt utan även ur ett nöjesperspektiv, shopping har blivit en fritidsysselsättning och ett sätt att umgås för många. När det gäller nöjesshopping så blir själva upplevelsen och intrycken i butiken en avgörande faktor för om kunden väljer att handla i butiken, butikskommunikationen är där med ett viktigt konkurrensmedel vid kampen om kunderna.Uppsatsens undersökning grundar sig på att vi har besökt fyra stycken butiker som ingår i en specifik franchisekedja inom heminredningsbranschen. Vi ville med detta granska hur kedjan jobbar med att ge samma intryck till kunderna oavsett läge och placering samt hur kunderna uppfattar butiksatmosfären och därifrån komma fram till vad som kan förbättras. Vi intervjuade ett antal besökande kunder från vardera butik för att få fram hur de uppfattade butiksmiljön. Vi har även intervjuat butikernas respektive butikschefer samt kedjans butikskommunikations ansvarige, detta för att få fram hur de tänker och arbetar kring ämnet butikskommunikation.Vår uppsats bygger både på kvalitativ samt kvantitativ undersökningsmetod, detta anser vi har varit en fördel eftersom detta säkrade upp att vi fick med alla delar.

Idag räcker det sällan med att shopping och konsumtion fyller ett praktiskt behov; det ska helst också vara roligt och lustfyllt. Att dagens konsumenter ställer högre krav gör att spelreglerna på marknaden har förändrats. Mossberg (2003) och Hultén, Broweus och van Dijk (2008) konstaterar att en ny typ av marknadsföring håller på att växa fram, där fokus flyttas från produkten och dess egenskaper till att produkten och inköpet ska ses som en upplevelse.Ett sätt att öka kundernas upplevelse i butik är att skapa en tilltalande butiksatmosfär. Dessvärre saknar många svenska butikschefer kunskaper om hur det arbetet kan gå till. Uppsatsens syfte är att lyfta fram frågan om butiksatmosfärens betydelse, och då framförallt för butiker inom second hand-branschen.

Mjuka värden är de bakomliggande faktorer som påverkar kundflödet i en galleria och kan göra den framgångsrik. Detta ska stimulera hyresgästernas betalningsvilja, vilket i sin tur ger möjlighet för ökat driftnetto hos fastighetsägare och ett högre fastighetsvärde. De mjuka värden som vi valt att fokusera på är gallerians image, hyresgästmixen, service, upplevelser och miljöfaktorer. Arbetets syfte är att klargöra skillnader i förvaltningen mellan Singapore och Stockholm med fokus på de mjuka värdena. Resultat har tagits fram på plats i Singapore och i Stockholm, där intervjuer med expertis inom området och besök av elva gallerior gjordes.En skillnad mellan dessa områden är att det finns fler gallerior i Singapore än i Stockholm, vilket leder till en ökad konkurrens.

Historiskt sett så har mannen alltid setts som den resande kosmopoliten och kvinnan den som stannar hemma och tar hand om hushållet. Men tiderna förändras och detta levnadssätt sägs ha gått till historien, eller? Feminister världen över debatterar även om att kvinnans roll som objekt ses tydligt i modemagasin, trots den starka frigörelsen och hennes förändrade status i samhället.I denna uppsats ger jag er en bild av svenska tidningen Cosmopolitans kvinnliga kosmopolit och hur hon framställs. Det som gör det extra intressant är namnet Cosmopolitan och dess koppling till kosmopolitism. Med hjälp av en semiotisk analys har jag funnit tecken som ger mig svar på hur kvinnan framställs och vilken av kosmopolitismens definitioner hon passar mest in på.

En ny trend inom internethandeln är företeelsen av så kallade rabatt- och upplevelsesajter. På den svenska marknaden är Groupon marknadsledande rabattsajt samtidigt som LiveIt anses störst inom upplevelseförmedling. Affärskonceptet ? att marknadsföra priserbjudanden eller upplevelser och sedan hänvisa konsumenter vidare till leverantörer ? har tagits efter av en rad aktörer och den nya trenden får antas fortsätta en tid framöver.Det faktum att den aktuella typen av förmedling är relativt ny har lett till en osäkerhet kring vilket ansvar rabatt- och upplevelseföretagen har gentemot konsumenter. Inte sällan använder de sig av varierande affärsupplägg vilket bidragit till ytterligare oklarhet.Det saknas direkt tillämplig tvingande lagstiftning och företagen begränsar ofta, genom mer eller mindre långtgående friskrivningar, sitt civilrättsliga ansvar.Syftet med förevarande uppsats är att undersöka vilket civilrättsligt ansvar som företagen har gentemot konsumenter vid dröjsmål och fel i vara och tjänst.I uppsatsen, som inledningsvis diskuterar innebörden av termerna kollektiv shopping och gruppköp, redogörs för de tre affärsmodeller som det marknadsledande rabattföretaget Groupon använder sig av.