Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka åtta gymnasieelevers erfarenheter och uppfattningar om dans ur ett normkritiskt perspektiv.Vad karakteriserar pojkars och flickors erfarenheter och uppfattningar om dans i skolan?Medvetandegör och motverkar dansundervisningen stereotypa föreställningar om vad som anses vara manligt och kvinnligt enligt elevers uppfattning?MetodStudien bygger på en kvalitativ intervjuundersökning från åtta elever som kommer från olika delar i Sverige: Stockholms län, Östergötlands län & Skånes län. En skola var en privatstyrd skola och resterande sex skolor var kommunalt drivna. Fyra pojkar och fyra flickor som hade läst idrott och hälsa 1 deltog i studien. Eleverna var slumpvist utvalda.

Religionsämnet har genomgått stora förändringar de senaste 100 åren, från att ha varit ett konfessionellt kristendomsämne till att ha blivit ett ämne präglat av förståelse för andras kulturer och livsåskådningar samt etik. Ämnet väcker många reaktioner och elever i gymnasieskolan har många åsikter kring ämnets innehåll och nytta. Syftet med denna studie är att undersöka hur ämnet har förändrats genom att studera olika kursplaner. Vad som påverkat dessa förändringar kommer också att granskas. Att ta reda på hur dagens gymnasieelever ser på religionsämnet är också en del av denna studie.

Med utgångspunkt i orientalism har denna studie granskat framställningen om Mellanöstern ihistorieläroböcker för gymnasieskolan för att undersöka förekomsten av orientalism inomlärobokstexterna. Med hjälp av en diskursanalys utifrån Laclau och Mouffes diskursteori, harläroböcker för gymnasieskolan undersökts från tre olika tidsperioder; 1980-tal, 1990-tal och 2010-tal. Syftet med studien är att undersöka hur historieläroböcker i gymnasieskolan upprätthåller ellermotverkar orientalism samt se hur dessa har förändrats över tid.Den analys som genomförts visar på två huvudteman i de läroböcker som ingått iundersökningen. Dels en dikotomi mellan mellanöstern som ?de andra? eller ?det annorlunda? iförhållande till ?vi?, det vill säga, Europa och västvärlden och dels en framställning av islam somfår utgöra en viktig del i skapandet av en över- och underordnad ställning mellan dessa två parter.Detta ger eleverna som läser dessa böcker en bild av världen och dess historia där det modernaoch beaktansvärda i världen är skapat av ? och viss mån tillhör ? Europa och västvärlden medandet omoderna och destruktiva kopplas samman med mellanöstern..

Syftet med uppsatsen är att identifiera och analysera maktrelationerna i J. M. Coetzees roman Disgrace. Främst analyseras genusrelationerna och då i huvudsak i anslutning till huvudkarktären David Lurie. Det har också lagts stor vikt vid hur svarta och vita förhåller sig till varandra.Studien har visat att maktrelationerna mellan romanens karaktärer både sam- och motverkar, samt är föränderliga.

Sarbanes-Oxley Act, SOX, har inneburit stora förändringar för de företag somär noterade på en amerikansk börs. Med höga krav på en struktur för internakontroller av processer inom företaget har detta inneburit mycket arbete förföretagen och revisorer. Framförallt under införandet men även efteråt i detdagliga arbetet.I denna uppsats redogör vi för hur svenska företag ser på Sarbanes-Oxley Actoch vad de anser om hur väl regelverket uppfyller sina mål att förhindra feloch fusk i redovisningen samt den finansiella rapporteringen. För att kommafram till våra slutsatser har vi intervjuat sex olika personer som på något sättkommer eller har kommit i kontakt med SOX. Det är svar från personer påABB, AstraZeneca, Autoliv, Ericsson samt Ernst & Young som varit grundeni vårt arbete.Det visade sig att de alla ansåg att SOX höjt kvaliteten i deras redovisning ochhjälpt dem att hitta felaktigheter i ett tidigare skede.

Uppsatsens syfte är att studera lärande utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Det som står i fokus är att finna och studera närmare faktorer och komponenter som enligt det sociokulturella perspektivet motverkar inlärning och skapandet av kunskap. För att genomföra studien har en kvalitativ fallstudie utförts, där fyra gymnasieelever har djupintervjuats individuellt. Dessa elever har valts ut med tanke på deras uppvisat svaga skolprestationer utifrån ett betygsperspektiv. Ett sociokulturellt teoretiskt ramverk har använts som ett genomgående teoretiskt betraktelsesätt för studien.

AbstraktBakgrund: Hepatit C är inte enbart en medicinsk diagnos utan även en social och diskriminering av patienter med hepatit C förekommer. Mellan åren 1988-1989 identifierades det virus som orsakar hepatit C och som cirka 200 miljoner människor i världen är bärare av. Syftet: Är att belysa upplevelser av att leva med hepatit C, samt attityder och bemötande i möte med vården. Metod: Litteraturstudie med 15 vetenskapliga artiklar, publicerade mellan 2001-2011. Artiklarna är klassificerade och värderade.

Syftet med uppsatsen är att identifiera och analysera maktrelationerna i J. M. Coetzees roman Disgrace. Främst analyseras genusrelationerna och då i huvudsak i anslutning till huvudkarktären David Lurie. Det har också lagts stor vikt vid hur svarta och vita förhåller sig till varandra.Studien har visat att maktrelationerna mellan romanens karaktärer både sam- och motverkar, samt är föränderliga.

Bakgrund: Abort är en känslomässigt laddad fråga som väcker starka känslor världen över. Frågan om abort är ofta fylld med etiska och moraliska värderingar och ställningstaganden för alla som är inblandade. För att en god och säker vård samt ett bra bemötande ska kunna ges till kvinnor som genomgår en abort är det viktigt att vårdpersonalen handlar på ett etiskt och moraliskt riktigt sätt.Syfte: Syftet med studien var att belysa vårdpersonalens bemötande av kvinnor som genomgår en abort.Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie. Tretton artiklar motsvarade studiens syfte.Resultat: Resultatet av litteraturstudie visade att vårdpersonal i västländer till stor del var positiva till abort. Vårdpersonalen upplevde etiska dilemman vilka för det mesta berodde på kvinnornas orsaker till abort och hur långt in i graviditeten kvinnorna var då de genomgick en abort.

Med risk för långvarig stress bland anställda inom socialtjänsten, ställs höga krav på chefer i ett psykosocialt arbete. Då socialtjänst är ramstyrt, söker bistånd samt har svårigheter i prioritering av arbetet ställer detta frågan hur chefer upplever förutsättningen till det psykosociala arbetsmiljöarbetet. Sex chefer inom en socialförvaltning har intervjuats. Intervjuerna analyserades genom en innehållsanalys med ett manifest fokus. Resultaten visar en homogen upplevelse att med rätt inställning finns förutsättningar för ett arbete som gynnar den psykosociala arbetsmiljön.

Business across the Internet has increased in recent years and most companies that are selling trips have increased their sales online. Many companies that are selling trips strive for customers to receive and experience a personal service online. The meeting between the client and a webpage service system on the Internet should work. Service encounters are an essential part of the contact between customer and company and play a big part in how the first impression is perceived by the customer. To understand how a service encounter works, meeting face to face, companies need to understand how customers perceive that meeting.

Genteknik är relativt nytt område och så även de rättsliga regleringarna inom området. Syftet med denna uppsats är att se hur Sverige reglerar GMO, genetiskt modifierade organismer, vad som är gällande rätt och om Sverige uppfyller kraven från EU. En analys görs av både EG-rättsliga, nationella och internationella regleringar. Sveriges medlemskap i EU har till stor del präglat hur den svenska miljörätten har utvecklats och 4 år efter inträdet i EU, 1999, infördes miljöbalken. I 13 kapitlet regleras särskilt GMO som en följd av de två direktiv från EU angående GMO, även annan lagstiftning i miljöbalken berörs såsom 2 kapitlet.

Genteknik är relativt nytt område och så även de rättsliga regleringarna inom området. Syftet med denna uppsats är att se hur Sverige reglerar GMO, genetiskt modifierade organismer, vad som är gällande rätt och om Sverige uppfyller kraven från EU. En analys görs av både EG-rättsliga, nationella och internationella regleringar. Sveriges medlemskap i EU har till stor del präglat hur den svenska miljörätten har utvecklats och 4 år efter inträdet i EU, 1999, infördes miljöbalken. I 13 kapitlet regleras särskilt GMO som en följd av de två direktiv från EU angående GMO, även annan lagstiftning i miljöbalken berörs såsom 2 kapitlet.

Utgångspunkten för undersökningen är att kön är socialt skapat och därför också kan omskapas. Syftet med undersökningen var att undersöka lärares åsikter om att motverka könsroller. Denna undersöknings fokus hamnar på lärarens perspektiv och dennes syn på sina egna handlingar, förhållningssätt, erfarenheter och medvetenhet kring motverkandet av könsrollerna. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med kvalitativ analys som utgick ifrån problemformuleringen: Hur ser lärare på sitt eget förhållningssätt till könsroller i sin praktik? Anser sig lärare leva upp till uppdraget enligt Lpo94 att motverka könsmönster? Enligt undersökningen visar lärarna en tendens att arbeta med jämställdhet men inte problematisera könsrollerna vilket innebär att de därför inte heller motverkar dem.

Sedan 2006 är en allvarlig konflikt mellan föräldrarna det vanligaste skälet till att tilldöma en förälder enskild vårdnad vid en rättslig tvist om barn och i Sverige är det i 9 fall av 10 mamman som har enskild vårdnad efter en separation. Syftet med denna studie är att skapa en teori om vad genus har för betydelse för lämpliga föräldrars möjligheter och begränsningar i en rättslig tvist om barn. Genom intervjuer med domare, advokat, samtalsledare, medlare, en mamma och en pappa som gått igenom en rättslig tvist om barn skapade jag en faktisk teori om vad genus har för betydelse för lämpliga föräldrars möjligheter och begränsningar i en rättslig tvist om ?barnets bästa?. Min teori är att lagstiftningen om ?barnets bästa? begränsar möjligheterna för lämpliga föräldrar att lösa sina konflikter och att lagstiftningen om ?barnets bästa? inte är tillämpbar på tvister där två lämpliga föräldrar ställs emot varandra.