Sökresultat:
236 Uppsatser om Motverkar brćk - Sida 12 av 16
Landskapsarkitektur och gÄrdskultur : prioriteringar vid ombyggnation av gÄrdar till flerbostadshus
Det hÀr examensarbetet behandlar gÄrdsmiljöer till flerbostadshus. FrÀmst undersöks vilka faktorer i gÄrdens utformning och skötsel som har störst betydelse för de boendes trivsel. Arbetet bestÄr av en kartlÀggning av hur gÄrdarna anvÀnds och vÀrderas av de boende och bostadsföretagen, samt en analys av de olika faktorernas samband och relativa betydelser.
Inledningsvis presenteras en metasyntes av tidigare svensk forskning inom omrÄdet, strukturerad efter olika kategorier av boende och gÄrdens funktioner. DÀrpÄ följer en fallstudie av tre gÄrdar i stadsdelen Gottsunda i Uppsala.
God regelkonkurrens inom EU : Ur ett arbetstagarperspektiv
I EU rÄder det idag en tÀnkt etableringsfrihet för företag inom gemenskapen. EUD har genom ett antal avgörande domar gett en bild av hur tolkningen av den stadgade etableringsfriheten ska ske. PÄ grund av etableringsfriheten och EUDs praxis genom Ären har möjligheter kommit upp för medlemsstater att konkurrera med varandra för att erhÄlla den bÀsta lagstiftningen för bolag att starta upp sin verksamhet i.Vissa föresprÄkare anser att möjligheten till regelkonkurrens riskerar att försÀmra medlemsstaternas bolagsregler ur ett arbetstagarperspektiv dÄ medlemsstaterna i framtiden kommer att utforma lagar som Àr förmÄnliga för bolagen men med ett sÀmre skydd för arbetstagare, ett sÄkallat race to the bottom. Andra menar att regelkonkurrens tvÀrt om stÀrker den inre europeiska marknaden dÄ medlemsstaterna aktivt strÀvar efter att utforma de bÀsta lagarna ur allas perspektiv och att en sÄdan konkurrens behövs inom gemenskapen för att aktivt lyfta och utveckla kvalitén pÄ medlemsstaternas bolagsregler, ett sÄkallat race to the top.Inom EU diskuteras idag förslag till ett gemensamt privat europeiskt aktiebolag (SPE-bolag) som ska gÀlla inom hela EU och dÀr bolagsreglerna Àr desamma i alla medlemsstater. Gemensam harmonisering bland medlemsstaterna kan tÀnkas motverka en negativ utveckling av regelkonkurrensen (race to the bottom med försÀmrat arbetstagarskydd som följd) men kan Àven medföra att den goda utvecklingen som kan ske genom fri regelkonkurrens mellan nationella bolagsregler stannar upp bland medlemsstaterna.
Betydelsen av ekonomisk argumentation och analys i svensk konkurrensrÀtt
KonkurrensrÀtt utgör ett svÄrdefinierat rÀttsomrÄde. En av de grundlÀggande orsakerna till detta Àr att rÀttsomrÄdet bygger pÄ en ovanligt blandning av juridik och nationalekonomi. Denna uppsats undersöker samspelet mellan dessa tvÄ akademiska inriktningar utifrÄn frÄgestÀllningen ?hur stor betydelse har ekonomisk analys och argumentation inom svensk konkurrensrÀtt?? FrÄgestÀllningen undersöks och analyseras pÄ grundval av intervjuer med sju personer verksamma pÄ det svenska konkurrensrÀttsomrÄdet. Intervjupersonerna bestÄr av ekonomer respektive jurister frÄn domstolsvÀsendet, Konkurrensverket och privata advokatbyrÄer.
Integrationsdiskursens Vi och Dom : En kritisk analys av myndighetsdiskursen om integration
Diskursen om integration fortsÀtter att dominera den offentliga debatten ochhÀnvisar till ?invandrare? som en icke-integrerad grupp som ska integreras bland ?oss? integrerade svenskar. Med hjÀlp av en diskursanalys har syftet med denna uppsats varit att utröna pÄ vilket sÀtt den svenska integrationsdiskursen bidrar till, eller motverkar, reproduktionen av ?vi- och dom?-tÀnkande och andrefiering av personer med invandrarbakgrund i det svenska samhÀllet. Detta eftersom diskursen om integration Àr en viktig del i integrationsarbetet.
Studie av kulturmiljöprogram i tre expansionskommuner nÀra Stockholm med fokus pÄ landskapet som en helhet
Studien omfattar tre kulturmiljöprogram som tillsammans skapar en förstÄelse för hur
kulturmiljöer beskrivs och vÀrderas i expansionskommuner nÀra Stockholm. De
kommuner som studeras Àr Vallentuna, Nacka och SödertÀlje. Anledningen till att de
vÀljs ut Àr att de alla har nyligen utgivna kulturmiljöprogram, Àr belÀgna nÀra Stockholm
och har en hög befolkningstillvÀxt.
I metoden ingÄr litteraturstudier, platsbesök och samtal. Den europeiska
landskapskonventionen Àr en grundpelare för arbetet. Det utvecklas med annan
litteratur som behandlar kulturmiljön och landskapet.
PĂ VERKAR Ă LDER, KĂN OCH TRĂNINGSMĂNGD FMS? : En tvĂ€rsnittsstudie mellan Functional movement screen samt sf-36v2? Health survey
Regelbunden fysisk aktivitet motverkar en rad fysiska och mentala sjukdomar. HÀlsovinster av fysisk aktivitet Àr bland annat en högre funktionell muskulÀr- och kardiovaskulÀr kapacitet samt en högre livskvalitet. Stillasittande och inaktivitet kan leda till övervikt, kardiovaskulÀra sjukdomar, cancer, psykosociala problem och metaboliska sjukdomar.Mellan mÀn och kvinnor finns fysiologiska skillnader som visar sig i kroppsstorlek och muskelmassa. Detta ger generellt sett kvinnor mer flexibel fysik medan mÀn Àr fysiskt starkare.WHOs rekommendationer om daglig fysisk aktivitet Àr 150 min/vecka av moderat aerobisk trÀning eller 75 min mer anstrÀngande aerobisk trÀning. StyrketrÀning som involverar större muskelgrupper rekommenderas i Äldrarna 18-64.
Den aktiva mannen, den passiva kvinnan: norrbottnisk medias gestaltning av kvinnor och mÀn ur ett diskursanalytiskt perspektiv
Det övergripande mÄlet för svensk jÀmstÀlldhetspolitik Àr att kvinnor och mÀn ska ha samma möjligheter, rÀttigheter och skyldigheter inom alla omrÄden i livet och det rÄder politisk enighet om detta. Trots denna enighet Àr vÄrt samhÀlle fortfarande inte jÀmstÀllt. Varför? LuleÄ Tekniska Universitet har genomfört en studie av norrbottnisk medias gestaltning av kvinnor och mÀn, med ambitionen att skapa en grund för en bredare diskussion om hur kvinnor och mÀn skildras i media. Studien visade att 72% av alla nyheter handlade om mÀn och 18% handlade om kvinnor.
Lokalhistorians teori och praktik - en undersökning om lokalhistorians plats i historieundervisningen i grundskolans senare del
Syftet med detta examensarbete var att studera pÄ vilket sÀtt lokalhistoria kan utgöra en didaktiskt inkluderad del av historieundervisningen för elever i grundskolans senare del. Syftet var vidare att undersökningen skulle resultera i ett praktiskt genomförbart planeringsupplÀgg. FrÄgorna jag ville undersöka var varför lokalhistoria var viktigt i skolans undervisning, hur stor plats Àmnet hade i lÀroplanen och hur en lokalhistorisk didaktik skulle kunna se ut. Teorier som anvÀnts Àr utomhuspedagogik, upplevelsepedagogik och John Deweys tankar om fysiska representationer. Metoden har inneburit studier av metodböcker i utvecklingsarbete samt litteraturstudier i fÀltet lokalhistoria och i de valda teorierna.
Hantering av svÄrigheter vid anvÀndning av balanserat styrkort : En fallstudie i kommunal miljö
Balanserat styrkort har sedan sin introduktion vidareutvecklats och fÄtt en ny innebörd frÄn det ursprungliga och ses idag mer som ett styrverktyg Àn ett prestationsmÀtningsverktyg. Ursprungligen anvÀndes styrkort i den privata sektorn men anvÀnds idag Àven inom kommunala verksamheter. Det har uppmÀrksammats att svÄrigheter kan uppstÄ vid anvÀndningen av balanserat styrkort vilket studeras nÀrmare i denna uppsats. Syftet med studien Àr att beskriva och förklara hur interna svÄrigheter i kommunal miljö kan hanteras vid styrkortsanvÀndning. Detta ledde till följande problemformulering; Hur hanteras svÄrigheter som kan uppkomma vid anvÀndning av balanserat styrkort? Denna studie Àr kvalitativ och insamlingen av empirisk data har genomförts pÄ tvÄ kommunala förvaltningar inom Helsingborgs stad.Genom denna studie har det framkommit att hanteringen av svÄrigheter Àr nÄgot som det aktivt arbetas med.
Den skatterÀttsliga hanteringen av marknadsföring i bloggar : GrÀnsdragningsproblematiken
I EU rÄder det idag en tÀnkt etableringsfrihet för företag inom gemenskapen. EUD har genom ett antal avgörande domar gett en bild av hur tolkningen av den stadgade etableringsfriheten ska ske. PÄ grund av etableringsfriheten och EUDs praxis genom Ären har möjligheter kommit upp för medlemsstater att konkurrera med varandra för att erhÄlla den bÀsta lagstiftningen för bolag att starta upp sin verksamhet i.Vissa föresprÄkare anser att möjligheten till regelkonkurrens riskerar att försÀmra medlemsstaternas bolagsregler ur ett arbetstagarperspektiv dÄ medlemsstaterna i framtiden kommer att utforma lagar som Àr förmÄnliga för bolagen men med ett sÀmre skydd för arbetstagare, ett sÄkallat race to the bottom. Andra menar att regelkonkurrens tvÀrt om stÀrker den inre europeiska marknaden dÄ medlemsstaterna aktivt strÀvar efter att utforma de bÀsta lagarna ur allas perspektiv och att en sÄdan konkurrens behövs inom gemenskapen för att aktivt lyfta och utveckla kvalitén pÄ medlemsstaternas bolagsregler, ett sÄkallat race to the top.Inom EU diskuteras idag förslag till ett gemensamt privat europeiskt aktiebolag (SPE-bolag) som ska gÀlla inom hela EU och dÀr bolagsreglerna Àr desamma i alla medlemsstater. Gemensam harmonisering bland medlemsstaterna kan tÀnkas motverka en negativ utveckling av regelkonkurrensen (race to the bottom med försÀmrat arbetstagarskydd som följd) men kan Àven medföra att den goda utvecklingen som kan ske genom fri regelkonkurrens mellan nationella bolagsregler stannar upp bland medlemsstaterna.
Varför lever vi inte som vi lÀr? : en kvalitativ studie av unga vuxnas resonemang kring hÀlsosam kost
Problemet med fetma och övervikt i vÀstvÀrlden uppmÀrksammas alltmer dÄ det nÀrmast kan liknas vid en global epidemi som orsakar eller förvÀrrar mÄnga hÀlsoproblem. Kunskapsutvecklingen inom kostens pÄverkan pÄ hÀlsan utvecklas stÀndigt och det kan numera sÀgas vara allmÀnt kÀnt att en ohÀlsosam kost ger en negativ inverkan pÄ hÀlsan. Denna kunskap borde generellt leda till att mÀnniskan har en positiv instÀllning till hÀlsosam kost. Trots detta finner mÀnniskor det fortfarande svÄrt att engagera sig i hÀlsobefrÀmjande beteenden. Följaktligen finns det ett gap mellan attityder och beteende nÀr det gÀller hÀlsosam kost.
Sekretesslagens tillÀmpning: nÀr den enes skydd blir den andres förlust
I Sverige rÄder offentlighetsprincipen: en princip, som genom att ge medborgare rÀtt till insyn, syftar till att motverkar maktmissbruk och korruption. Undantaget till offentlighet Àr sekretess. Sekretess Àr ett undantag som Àr bÄde omfattande och problematiskt, i vissa fall sÄ problematiskt att medborgarna som en konsekvens av detta, sjÀlva drabbas negativt. Denna uppsats granskar tvÄ olika typsituationer, dÀr sekretessen fÄr negativa följder. Sen första typsituationen rör de fall dÀr sekretessen innebÀr att myndigheter inte kan samverka vid Àrenden som rör den enskilde, vilket drabbar den enskilde individen.
Minion- en ordningsam vÀn i tvÀttstugan
Minion- en ordningsam vÀn i tvÀttstugan.TvÀttstugan. En samhÀllstjÀnst som alla tar för givet eller en arena för dÄligt beteende. Vad den Àn Àr sÄ Àr den stÀllet dÀr beteenden som fusk med stÀdning samt stulna tvÀttider och klÀder sker vilket kan mynna ut i riktigt allvarliga brÄk som polisanmÀls. Att Àndra pÄ tvÀttstugan och hÄlla ett vakande öga över den kostar pengar och det har inte alla. Under dessa förhÄllanden kommer problemen som pÄtrÀffas dÀr, bara att fortsÀtta att existera tills alla tvÀttstugor stÀngs.Forskning har visat att bilder pÄ ögon motarbetar beteenden som orsakar problem i tvÀttstugan.
"Nu vill jag ocksÄ prata!": Betydelsen av demokratisk konflikthantering mellan pedagoger och barn i förskolan
I denna C-uppsats synliggörs betydelsen av demokratisk konflikthantering mellan pedagoger och barn i förskolan. Syftet med studien Àr att utifrÄn en hermeneutisk och kritisk ansats synliggöra och problematisera hur pedagogers bemötande med barn i konfliktsituationer antingen möjliggör eller försvÄrar barns inflytande och dÀrmed frÀmjar eller motverkar förskolans demokratiska vÀrden. De forskningsfrÄgor vi utgÄtt frÄn Àr: Vilka bemötanden möjliggör utrymme för barns tankar, kÀnslor och Äsikter nÀr en konfliktsituation uppstÄr och vilka hindrar detta, hur kommer dessa olika bemötanden till uttryck samt vad i bemötandet kan leda till eller försvaga demokratisk konflikthantering. För att kunna besvara dessa frÄgor har vi anvÀnt oss av en kvalitativ studie med observationer och enskilda Äterkopplande intervjuer som metoder. Vi har valt det sociokulturella perspektivet med tyngdpunkt pÄ de interaktionistiska aspekterna som teoretisk utgÄngspunkt, vilket innebÀr att vi studerat sambandet mellan pedagogernas bemötanden och barnens möjligheter att uttrycka sig i interaktionen mellan pedagog och barn.
Om hur en banks value at risk bÀst skattas med expected shortfall
Bakgrund: Om VaR kan estimeras vÀl med hjÀlp av ES-metodik, kan man fÄ bukt med VaR-mÄttets brist pÄ sudadditivitet (vilken innebÀr dels praktiska problem vid utformning av finansiella organisationers limitstrukturer, dels teoretiska problem i enlighet med Artzner et al (1997, 1999)) samtidigt som man uppfyller det formella kravet pÄ att rapportera sitt VaR pÄ 99 %:snivÄn. Syfte: Att undersöka hur vÀl ES ? estimerat pÄ olika konfidensnivÄer och med olika metoder ? duger till att skatta en banks 99 %:s-VaR. Metod: TvÄ ES-metoders och sex VaR-metoders förmÄga ? bÄde avseende frekvens (Kupiec-test) och oberoende (eget lÀngsta-följd-test) ? att skatta 99 %:s-VaR utvÀrderas och jÀmförs.