Ola Ljunggren: Outslitliga refrÀnger. Om recensenters syn pÄ musiken i 1920-talets svenska revyer, med sÀrskilt fokus pÄ jazzinslag. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap vt 2004. C-uppsats.Musiken i de svenska 1920-talsrevyerna utgör en viktig del av Sveriges populÀrmusikhistoria, men har tidigare behandlats vetenskapligt i mycket liten utstrÀckning. Syftet med detta arbete Àr att undersöka de samtida recensenternas syn pÄ revymusiken, det vill sÀga revykupletter och -visor, sÀrskilt betrÀffande eventuella jazzinslag.

Ambulanssjuksköterskor stĂ€lls dagligen i sin profession inför bĂ„de akuta och icke akuta situationer som kan vara psykiskt och fysiskt krĂ€vande. Tidigare studier visar att en av de mest kĂ€nslomĂ€ssigt krĂ€vande situationer som ambulanssjuksköterskorna kan möta Ă€r de larm som involverar barn. Ambulanssjuksköterskor med utbildning i omvĂ„rdnad och medicinsk kompetens Ă€r ofta de som först anlĂ€nder till det sjuka eller skadade barnet. Syftet med detta examensarbete var att genom semistrukturerade intervjuer beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att vĂ„rda akut sjuka och skadade barn. Åtta specialistutbildade ambulanssjuksköterskor deltog i studien och intervjuerna analyserades med kvalitativ tematisk innehĂ„llsanalys.

Idag finns det ett stort utbud av olika utbildningsalternativ, antalet alternativ har o?kat drama- tiskt sedan 1990-talet. Alla ho?gre utbildningar konkurrerar om att rekrytera nya studenter och att beha?lla sina nuvarande studenter (Broady, Bo?rjesson & Palme, 2002). Fo?retags intresse fo?r kundtillfredssta?llelse o?kar sta?ndigt enligt Gro?nroos (2008), da? det sa?gs att en no?jd kund a?r en lojal kund.

  I centrala UmeÄ finns det 18 stycken hotell, som sÀllan Àr fullbelagda. GÀsterna har sÄledes relativt stora valmöjligheter nÀr de ska vÀlja hotell. Det mest logiska Àr att en gÀst vÀljer det hotell som efter sina förutsÀttningar och de förmÄner de kan erbjuda ger kunden en upplevelse som möter eller övertrÀffar kundens förvÀntningar. MÄnga av kunderna idag stÀller högre krav pÄ företag och leverantörer Àn tidigare och tack vare Internet har de större möjligheter att undersöka och jÀmföra de olika företagens utbud och erbjudanden innan de gör sitt val. Hotell som i grunden har samma kunderbjudande, dvs.

För att leva upp till ökande omvÀrldskrav har miljöledningssystemstandarder tagits fram som ett hjÀlpmedel. LKAB Svappavaara har fungerat som ett pilotprojekt i LKABs pÄgÄende arbete med att införa miljöledningsstandarden ISO 14001 i hela koncernen. Syftet med detta examensarbete har varit att utvÀrdera effekterna av införandet av miljöledningssystem i LKAB Svappavaara med avseende pÄ mottagandet i organisationen. Arbetet ska ocksÄ ge vÀgledning inför framtida arbete med att införa miljöledningssystem inom LKAB. Arbetet har avgrÀnsats till att endast behandla organisatoriska delar av miljöledningssystemet: kommunikation, utbildning, ledningens arbete, integrering av miljöledningssystem i kvalitetsledningssystem, revision och anstÀlldas delaktighet.

Bakgrund och problem: Ett sedan lÀnge identifierat problem pÄ redovisningsomrÄdet Àr denoproportionerligt höga kostnaden mindre företag har för att uppfylla kraven pÄ finansiellrapportering, relativt nyttan de har av de rapporter som skapas. MÄnga gÄnger handlar mindreföretags problem med redovisningen ocksÄ om den mÀngd redovisningsval som karaktÀriserarÀldre normering pÄ omrÄdet, och som skapats i syfte att tillgodose informationskrav somsÀllan finns i de mindre bolagen. Dessa problem har föranlett utarbetandet av en ny nationellredovisningsreglering, med tydliga förenklingsambitioner för mindre bolag, kallat K2-regelverket. Efter att K2-regleringen lanserades i slutet av Är 2008 har det stÄtt mindreaktiebolag fritt att anvÀnda sig av den nya förenklade regleringen, eller den Àldre meromfattande normeringen, fram tills det kommande alternativet K3 presenterats och bliralternativet till K2. Endast ett fÄtal procent av de företag som tillÄts anvÀnda sig av detförenklade regelverket har dock valt att göra det, nÄgot som tyder pÄ att förenklingarna intevarit adekvata eller att normgivaren inte nÄtt ut med sitt budskap.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att besvara vÄr frÄgestÀllning: Vilka Àr de bakomliggandeorsakerna till mindre företags val om tillÀmpande av K2-regelverket?AvgrÀnsningar: Geografiska avgrÀnsningar har gjorts p.g.a.

Bakgrund och problem: Under de senast decennierna har en global harmonisering av redovisningen utvecklats. Detta har medfört att framstÀllningen av redovisningen blivit allt mer tids- och resurskrÀvande för mindre företag som blivit tvungna att anpassa sin redovisning efter komplexa och omfattande regler och rekommendationer. Detta ledde fram till att BFN skapade fyra nya uppsÀttningar av regelverk som anpassats efter företagens storlek och associationsform. Av dessa fyra utformades K2 med mÄlsÀttningen att reglerna skulle vara enkla, tydliga och heltÀckande för mindre företag i syfte att minska den administrativa bördan. K2 fÀrdigstÀlldes 2008 och har sedan införseln varit ett valfritt alternativ till Àldre normgivning.

Uppsatsen Ă€r en komparativ och narratologisk karaktĂ€rs- och motivstudie av de svarta karaktĂ€rerna Manne i Pija Lindenbaums smĂ„barnsbilderbok Jag Ă€lskar Manne (2012) och Lilla HjĂ€rtat i Stina WirsĂ©ns smĂ„barnsbokserie om BrokigagĂ€nget som bestĂ„r av sex böcker utgivna mellan 2010-2012. Den kronologiska ordningen pĂ„ Brokigaböckerna Ă€r Hej! och Oj! (2010), Aj! och Bang! (2011) och Gul! och Sov! (2012). Uppsatsen syfte Ă€r att undersöka hur de svarta karaktĂ€rerna Manne och Lilla HjĂ€rtat framstĂ€lls och portrĂ€tteras i böckerna för att sedan analysera hur och om det kan ha pĂ„verkat böckernas skilda mottaganden under 2012. Under Ă„ret 2012 nominerades Jag Ă€lskar Manne till Augustpriset för Årets svenska barn- och ungdomsbok, medan Brokigaböckerna efter en het debatt under hösten 2012 pĂ„ författarens egen begĂ€ran drogs tillbaka frĂ„n den svenska bokmarknadenUppsatsens fokus ligger pĂ„ olika aspekter och element i böckerna som har tagits upp och pĂ„verkat debatten kring Lilla HjĂ€rtat och undersökningen Ă€r dĂ€refter indelad i fyra avdelningar: Den svarta karaktĂ€rens utseende, MĂ„ngfaldsaspekten, Genusaspekten och Den svarta karaktĂ€ren som ett berĂ€ttartekniskt verktyg. Varje avdelning avslutas med en kort och jĂ€mförande sammanfattning och hela uppsatsen avslutas med en slutdiskussion.

Syfte: Syftet för studien var att studera vilka förhÄllningsstrategier mottagande lÀrare har i Förskoleklassen för att bemöta barn i behov av sÀrskilt stöd under deras första Är i skolans vÀrld. Som utgÄngspunkt för att komma Ät forskningsfrÄgan studerades verksamheten utifrÄn hur pedagogerna utformar sin praktik för att bemöta barn i behov av sÀrskilt stöd. Teori: Studiens teoretiska grundvalar bestod av det relationella perspektivet samt symbolisk interaktionism. Inom det relationella perspektivet ska barnets förutsÀttningar att nÄ mÄlen ses i relation till omgivningen. Om förutsÀttningarna i omgivningen Àndras, Àndras ocksÄ individens möjligheter att nÄ de krav som Àr uppsatta.

Kriget i Syrien har lett till att mer Àn 9 miljoner mÀnniskor tvingats fly frÄn sina hem. En relativt liten andel av dessa, vid författandet av denna uppsats 84 000, skyddssökande har sedan inbördeskrigets början sökt asyl i nÄgon av EU:s medlemsstater. Denna flyktinggrupp har mötts med varierande mottagande i de olika medlemsstaterna. Det svenska migrationsverket har sedan september 2013 bedömt att alla skyddssökande frÄn Syrien Ätminstone bör beviljas status som alternativt skyddsbehövande och dÀrmed beviljas permanent uppehÄllstillstÄnd, Àven i brist pÄ grunder att beviljas flyktingstatus. En sÄdan praxis förekommer inte i nÄgon annan medlemsstat.

Bakgrund: HÄllbarhetsredovisningar har blivit allt mer populÀra pÄ senare tid. Genom dessa kommunicerar företaget ut till sina intressenter om verksamhetens pÄverkan pÄ samhÀllet ur ett hÄllbarhetsperspektiv. Tidigare forskning har till stor del koncentrerat sig pÄ företagens perspektiv och vilken nytta de har av hÄllbarhetsredovisningar, men det finns Àven en mottagande sida av kommunikationen som utgörs av företagens intressenter. Bland intressenterna finns det ett forskningsgap om hur kreditgivarna uppfattar hÄllbarhetsredovisningarna, trots att de Àr en av de viktigaste intressentgrupperna. Forskning med utgÄngspunkt i legitimitetsteorin och signaleringsteorin, har Àven visat att den nytta företagen har av hÄllbarhetsredovisningarna kan ske pÄ bekostnad av hÄllbarhetsredovisningarnas anvÀndbarhet ur kreditgivarnas perspektiv. Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur anvÀndbara hÄllbarhetsredovisningar Àr för svenska kreditgivare, samt att bidra till diskussionen i forskningen kring hÄllbarhetsredovisningens anvÀndbarhet utifrÄn hur den ser ut idag.

Lysekils kommun har en minskande och Äldrande bofast befolkning samtidigt som befolkningen drastiskt ökar under sommarmÄnaderna. UngefÀr hÀlften av bostÀderna stÄr tomma under stora delar av Äret. Turister och fritidsboende utgör en tillgÄng för kommunen i form av besöksnÀring, samtidigt bidrar de till stigande bostadspriser. SÄledes Àr inte fler fritidshus önskvÀrt utan snarare billigare bostÀder för Äretruntboende dÀr ett havsnÀra lÀge inte Àr prioriterat (Lysekil 2012).Strandskyddet Àr till för att sÀkra allmÀnhetens tillgÄng till strÀnderna och att skydda viktiga miljöer för vÀxter och djur (SFS 1998:808). LÀnsstyrelsen i VÀstra Götaland har i december 2014 antagit den strandskyddsremiss i vilken det har skett en utökning av strandskyddet frÄn generellt 100 meter till 300 meter lÀngs den bohuslÀnska kusten.

VÄrt sprÄk lÀr vi oss tidigt i livet men den största delen av vÄr kommunikation sker ickeverbalt genom kroppssprÄk, mimik och gester utan att vi reflekterar över det. Detta utgör cirka 80-95 procent av den dagliga kommunikationen och Àr av stor vikt i klientkontakten inom vÄrden. Denna litteraturstudie tar upp vikten av medveten grundlÀggande kommunikation inom vÄrdyrken, sÄvÀl pÄ humansidan som i arbetet med djur. Studien syftar till att ta reda pÄ hur djurhÀlsopersonalen kan bli bÀttre pÄ att kommunicera med djurÀgare och dÀrigenom uppnÄ en högre följsamhet. För att effektivisera kontakten mellan klienter och vÄrdpersonal har modeller som The Four Habit Approach och CRAFT tagits fram, vilka ska öka samarbetsmöjligheter, följsamhet och vÄrdkvalitet. I den internationella litteraturen anvÀnds de olika begreppen compliance, adherence och concordance för att beskriva just följsamhet.

Abstract/Sammanfattning ProblemomrÄde FÄr elever med dyslexi det stöd som de har behov av och rÀtt till i en dyslexiskola? Syfte och preciserade frÄgestÀllningar Det övergripande syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka pedagogiska metoder för lÀrande i en dyslexiskola och om skolans metoder Àr överförbara till andra grund- och gymnasieskolor. Syftet Àr att fÄ svar pÄ vilka uppfattningar, upplevelser och erfarenheter som eleverna, specialpedagogerna samt rektor har. Vad som gagnar eleven bÀst i sitt lÀrande utifrÄn följande preciserade frÄgestÀllningar: ? Vilka strategier anvÀnder eleven för sitt lÀrande? ? Hur upplever eleven lÀrmiljön i skolan? ? Vilka erfarenheter har specialpedagogerna av metoder för elever med dyslexi? ? Upplever specialpedagogerna att deras metoder bygger pÄ beprövad erfarenhet? ? Vilken uppfattning har rektor om stöd för elever med dyslexi? Teoretisk ram Jag har valt att anvÀnda tre teorier som pÄverkar elevens villkor och förutsÀttningar för lÀrande nÀmligen: systemteoretiskt, specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv.

Abstract/Sammanfattning ProblemomrÄde FÄr elever med dyslexi det stöd som de har behov av och rÀtt till i en dyslexiskola? Syfte och preciserade frÄgestÀllningar Det övergripande syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka pedagogiska metoder för lÀrande i en dyslexiskola och om skolans metoder Àr överförbara till andra grund- och gymnasieskolor. Syftet Àr att fÄ svar pÄ vilka uppfattningar, upplevelser och erfarenheter som eleverna, specialpedagogerna samt rektor har. Vad som gagnar eleven bÀst i sitt lÀrande utifrÄn följande preciserade frÄgestÀllningar: ? Vilka strategier anvÀnder eleven för sitt lÀrande? ? Hur upplever eleven lÀrmiljön i skolan? ? Vilka erfarenheter har specialpedagogerna av metoder för elever med dyslexi? ? Upplever specialpedagogerna att deras metoder bygger pÄ beprövad erfarenhet? ? Vilken uppfattning har rektor om stöd för elever med dyslexi? Teoretisk ram Jag har valt att anvÀnda tre teorier som pÄverkar elevens villkor och förutsÀttningar för lÀrande nÀmligen: systemteoretiskt, specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv.