Bakgrund: Representation av olika samhällsgrupper i skönlitteratur är ett förhållandevis stort forskningsområde. Dock fokuseras ungdomsromanen mer sällan. När ungdomsromanen förs in i klassrummet och helklassundervisning får den dessutom en läroboksliknande funktion vilket gör att forskningsbakgrunden smalnas av ytterligare. Denna studie undersöker därför hur ungdomsromaner som används i svenskundervisning framställer olika samhällsgrupper. Inom flera litteraturteorier behandlas synen på norm och avvikelse i förhållande till representation.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att undersöka relationen mellan historiska spelfilmer och historiemedvetandet. Vi fokuserar på hur ett antal lärare på högstadiet och gymnasiet förhåller sig i relationen mellan spelfilm och historiemedvetande i syfte att framställa en matris för undervisning med hjälp av film. För att göra detta har vi använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.Vi har alla ett historiemedvetande vilket innebär att vi kan förhålla oss till ?då-nu-framtid? och applicera tidsperspektivet på våra egna liv. Det samlade kulturarvet och de gemensamma såväl som individuella livserfarenheter blir en del av vårt historiemedvetande.

Jag intresserar mig i stort för berättande av olika slag och vems berättande som får ta plats. En del berättelser omvärderar vår förståelse av världen, medan andra förstärker den förståelse och ordning som redan finns. Mediers bilder spelar en roll då de kan ses som förebilder som vi förhåller oss till när vi skapar våra åsikter och värderingar. I mitt examensarbete har jag undersökt serien Klass 9A som har visats på SVT under våren. Syftet med undersökningen är att få en fördjupad förståelse för vilka bilder av lärare som visas i media.

1900-talets sista fyra decennier innebar stora förändringar för kyrkorna i såväl globalt som lokalt perspektiv. Två rörelser inom kristenheten spelade stor roll för utvecklingen: den ekumeniska rörelsen och den karismatiska rörelsen. Mötet mellan de etablerade kyrkorna och framför allt den karismatiska förnyelserörelsen var inte enkelt. Tonläget mellan dem var tidvis högt. Under 1980- och 90-talen skadades relationer mellan både människor och organisationer vid sådana möten.

En förskolan med plats för varje enskilt barn och alla barnen. En förskola med gemenskap och plats för alla, samtidigt som varje enskilt, fantastiskt och unikt barn kan finna sin egna vrå. Fokus på den förskolan jag ritat ligger i att ge plats för alla dessa unika barn, tillsammans och enskilt. Därför var mina ledord genom arbetet Motsatspar så som Helhet - Del, Stort - Litet, Inne - Ute, Gemensam - Enskild, Ljud - Tystnad, Ljust - Mörkt.Jag har själv formulerat uppgiften och tagit kontakt med de aktörer som är berörda, för att ta fram all den information som behövdes kontinuerligt under arbetets gång. Det var viktigt att arbetet fick så stor verklighetsförankring som möjligt.Under arbetets gång har dialog med aktörer från kommunen varit drivande; Anders Wedin, (skolchef på bildningsförvaltningen), Henrik Hedqvist (utbildningschef på bildningsförvaltningen), David Lanthén (plan- och exploateringschef), Torkel Lindgren (handläggande planarkitekten).Nära dialog, studiebesök och enkätundersökningar med tre olika förskolor lade också grunden för mitt arbete; Sonja Derkert (förskolelärare Gökboets förskola), Personalen på Gökboets förskola, Ing-Britt Andersson (förskolechef Norrbodas förskola), Emil Spanos (kock Norrbodas förskola), Personalen på Norrbodas förskola, Susanne Johansson (verksamhetsansvarig Storstugans förskola), Emelie W Bernemyr (Stockholms universitet, Förskolelärare Storstugans förskola), Personalen på Storstugans förskola.Mitt förslag på förskola vid Ringvägen i Kungsängen kommer att vara med under utställningen inför antagandet av detaljplanen för Ringvägen. Detta tillsammans med att bildningsförvaltningen visat intresse för fortsatt dialog har gjort att mitt mål om verklighetsförankring känns uppnått.Arkitektoniskt har jag skapat en förskola av beständiga material, där möjlighet till flexibilitet över tid finns.

Retoriken har ända sedan det antika Grekland och Aristoteles tid varit mansdominerad. Den gode talaren, vir bonus, var en man och de kvinnliga talarna (och skribenterna) har både historiskt och i nutid antingen åsidosatts, förlöjligats eller förminskats. Den kunskap som förmedlas i högre utbildningar inom retorik och som produceras i forskning är till stor del färgad av en manlig norm - trots den feministiska inbrytningen.Kvinnor har fått skapa sina egna retoriska strategier och införandet av ett kvinnligt perspektiv har fått retoriken att förnyas både teoretiskt och praktiskt. Framför allt har det bidragit till att andra aspekter kommit i förgrunden. Detta ligger till grund för min uppsats där jag valt att undersöka hur bestående och statisk den feministiska retoriken är.

Denna studie ämnar belysa de två företagen Match och Victoria Milans TV-reklamfilmer. Det primära syftet är att undersöka vilka retoriska grepp Match och Victoria Milan använder sig av i reklamfilmerna för att värva nya betalande medlemmar till webbplatserna. Genom retorisk analys granskas respektive reklamfilm. De retoriska teorier som används är ethos, pathos, logos -triaden och de semiotiska aspekterna denotation och konnotation. I mitt arbete analyserar jag även videoproduktionstekniken för att belysa kameravinklar.