Syftet med denna studie är att titta på det vi vet om dopamins roll i aptitreglering idag, både generellt och med ett veterinärmedicinskt intresse specifikt på hund. Dopamin är transmittorsubstans i flera nervbanor i hjärnan och dess frisättning har traditionellt kopplats starkt till att positivt förstärka nyttosamma upplevelser eller handlingar i det som kallas kroppens ?belöningssystem?. I relation till föda och födorelaterade beteenden har man dock på senare tid sett att dopamin har en bredare betydelse än att enbart förstärka själva födointaget. I litteraturen syns därför ett fokusskifte mot ett vidare perspektiv med hänsyn till dopamins alla, nu kända roller ? något som väckt insikten om det dopaminerga systemets komplexitet och frågan om det ens är möjligt att få en helhetsbild över alla dess funktioner. Denna litteraturstudie har undersökt delar av ett stort litteraturmaterial fram tills idag och konkluderar att trots mycket forskning är dopamins exakta funktioner i aptitregleringen fortfarande inte klarlagda utan det verkar fortfarande råda ovisshet och oenigheter.

Kommunikation, dialog och samspel är viktigt för barns lärande. Enligt förskolans läroplan Lpfö 98 skall pedagogen arbeta så att barnen får stöd och stimulans i sin språk- och kommunikationsutveckling. Pedagogen skall även arbeta på ett sätt som stimulerar barns nyfikenhet på och förståelsen av skriftspråket. I förskolan förekommer språk och kommunikation i verksamhetens alla delar. En av dessa är när pedagogen läser högt för barnen, högläsning är en del av förskolans tradition och kultur.

SAMMANFATTNING Inledning Syftet med examensaretet var att studera hur stor andel av eleverna i årskurs sex till nio som behärskar den grundläggande matematiken i addition och subtraktion. Jämförelser mellan könen, årskurserna och inom addition respektive subtraktion görs i undersökningen. Kunskapsbakgrund och teoretiskt perspektiv Enligt Vygotskij så lär sig barn/elever och utvecklas när de får samtala och göra relevanta aktiviteter tillsammans med andra. Det finns många olika anledningar till att elever har räknesvårigheter såsom t.ex. bristfällig undervisning eller stimulans eller inte haft en fullständig skolgång, men det kan även bero på oförmåga att hantera tal och kvantiteter. Eleven som får ge uttryck för sina egna tankar, lyssna på andras tankar och komma på nya lösningsförslag genom samtalen i små¬grupper eller helklass kan leda till att eleven finner andra lösningsförslag, som kanske är bättre än sitt eget.

Forskning har visat på goda effekter hos barn som har djur i sin omgivning. Barn som har en hög tillgivenhet till djur i hemmet visar bland annat en större empati och mer prosociala beteenden än barn som har lägre tillgivenhet till sina djur eller barn som inte har djur i hemmet. Denna effekt har även visat sig hålla i sig till vuxen ålder. Studier visar att en hunds närvaro i ett klassrum kan påverka eleverna så att de får högre kognition, större empati, visar mindre aggressivitet och blir bättre socialt interagerade. Kombineras hundnärvaro med social träning för barnen blir effekten att barnen visar ännu mindre aggressivitet än om barnen endast får social träning.

SammanfattningDen här studiens syfte var att studera lek och kommunikation hos en barngrupp i två olika typer av utomhusmiljöer. Platsens betydelse har lyfts fram genom att samma barngrupp studerats i två olika miljöer, parklek respektive skogsmiljö. Resultatet visade dessa platsers påverkan på just denna barngrupps lekar. Miljöerna var kända och trygga för barngruppen och gruppen var van att vistas utomhus cirka 4 ? 5 timmar varje dag, alla veckans dagar.Frågeställningarna behandlade frågor om hur barngruppen lekte och kommunicerade i byggd parkleks- respektive naturlig skogsmiljö.

Daggkåpan är en förskola som projekterats i passivhusteknik. Förskolan är en naturförskola, vilket främst innebär att i stort sett all verksamhet bedrivs utomhus. Byggnaden är i två plan vilket gör att tomtarean kan utnyttjas till mer utomhusvistelse. Förutsättningar för att bedriva verksamheten inomhus finns även. Utomhusmiljön och inomhusmiljön hos Daggkåpan smälter samman och barnen kan lätt ta ett steg ut till naturen från sina hemvister.

ABSTRACT Klang, Malin (2015). Pedagogisk miljö i förskolan ur ett specialpedagogiskt perspektiv (Learning environment in preschool from a special educational perspective). Specialpedagogprogrammet, Lärande och samhälle, Skolutveckling och ledarskap, Malmö högskola. Bakgrund Förskolan har som uppdrag att erbjuda barnen en trygg miljö som utmanar till lek och aktivitet. Verksamheten ska anpassas till alla barn och de barn som behöver mer stöd och stimulans ska få detta. Min erfarenhet av förskolan är att pedagogerna i allmänhet är duktiga på att fånga upp barn som skapar oro.

Idag ökar antalet fall av utmattnings- och stressrelaterade sjukdomar i västvärlden. Inom området landskapsplanering finns tankar om att detta har ett samband med dagens snabbt växande städer och minskade utrymme för återhämtning i grönområden. Inom miljöpsykologin lyfter Rachel och Steven Kaplan, Roger S. Ulrich och Patrik Grahn fram miljön och omgivningens inverkan på mental utmattning och återhämtning. Målet var att undersöka, diskutera och jämföra deras teorier om mental återhämtning kopplat till upplevelsen av gröna miljöer med fokus på de tre delarna (1) det tillstånd en individ återhämtar sig ifrån, d.v.s.

Stadens offentliga rum i form av parker och grönstråk är platser som har betydelse både för stadsbornas rekreation och sociala kontakter. Det är platser där människor kan få olika intressen tillfredsställda och miljöer där många olika former av relationer kan äga rum. Det är här människor kan träffa likasinnade för en specifik aktivitet, träffa nya människor för alltifrån tillfälliga till djupare relationer samt känna gemenskap med andra i området. Dessa miljöer är alltså viktiga mötesplatser på många olika sätt för många olika människor. För att aktiviteter och möten ska kunna ske i de gröna offentliga rummen måste dock gestaltningen av platsen stödja och ge möjligheter till det, vilket inte 1900-talets storskaliga och funktionsinriktade planering har gjort. Inflyttningen till städerna ställer idag större krav på de offentliga miljöernas mötesplatser.

Fetma hos hund är ett ökande problem med flera allvarliga hälsoaspekter. Det finns ett flertal sätt att mäta andelen kroppsfett, men ingen metod som inte kan kritiseras på en eller flera punkter. De metoder som tas upp i denna studie är exempelvis morfometriska tekniker, ultraljud och absorptiometriska metoder. Predisponerande faktorer till fetma, bland annat överkonsumtion av energi, brist på fysisk stimulans, ålder, kastration och interaktion mellan djur och ägare diskuteras också. Slutligen ges förslag på möjligheter att behandla fetma hos hund med en praktisk handledning till veterinärer och djurkliniker. Syftet med denna studie var att kartlägga svenska hundars hull samt studera deras utfodrings- och motionsvanor i form av en enkätstudie.