Att tänka på medarbetarnas arbetstillfredsställelse har inte alltid varit något självklart, det var vid 1950-talet som intresset för medarbetarna började bli något etablerat i samhället. Tidigare forskning inom detta ämne har haft olika synvinklar om vad som är viktigt för att medarbetaren ska känna arbetstillfredsställelse. Syftet med denna studie var att undersöka hur två begrepp, arbetstillfredsställelse och stöd från chefen förhåller sig till varandra, och till lärarnas hälsa. En enkätundersökning (N=152, var av 32.8% män) utformades i syfte att undersöka gymnasielärares egen uppfattning om detta. Ett frågeformulär konstruerades av författarna med hjälp av QPSNordic och Frågeformulär om psykosocial arbetsmiljö för att undersöka de underliggande variabler om arbetstillfredsställelse.

Syftet med denna studie är att undersöka hur självskattad arbetstillfredsställelse kan prediceras av egenkontroll, arbetsledningsklimat, arbetsgemenskap, stimulans från arbetet samt arbetsbelastning. Syftet är även att se om resultatet påverkas av ålder, kön och anställningstid. Studien är genomförd på ett privat assistansbolag. Bakgrunden till valet av undersökningsområde har sin utgångspunkt i tidigare forskning som beskriver att de ovan nämnda variablerna har stor påverkan på den totala arbetstillfredsställelsen. Populationen i denna studie är personliga assistenter och urvalet består av 53 assistenter.

Tidigare undersökningar av motivationen att utöva friluftsliv har identifierat motiv som social samvaro, fysisk aktivitet, naturupplevelser och avkoppling, dock har området mest berörts i samband med planering och förvaltning av naturområden. Den här studien har undersökt motiv bakom människans friluftslivsutövande i syfte att förstå dessa drivkrafter i relation till mänskliga behov. Studien bestod av 31 deltagare från olika delar av Sverige, i åldrarna 22-75 med varierande sysselsättning, friluftslivs-utbildning, civilstatus och nationalitet, varav 16 kvinnor. Data samlades in genom att deltagarna fick skriva berättelser om sin motivation. Det insamlade materialet meningskoncentrerades och analysen resulterade i att tre abstrakta motiv kunde urskiljas: (1) att komma bort från något, samt (2) att få inre och (3) yttre stimulans.

Syftet med arbetet var att beskriva elevers intresse för matematik vid användning av laborativa övningar i matematikundervisningen. Varför vi har valt att undersöka detta beror på att undervisningen i matematik oftast är läromedelsstyrd utan variation i arbetssätt och arbetsformer. Vi tror att eleverna saknar stimulans vilket leder till ett bristande intresse för ämnet matematik. Undersökning gjordes i två olika klasser i Luleå kommun och i Kalix kommun, år fem ?sex och år fyra.

AbstractThe purpose with this study is to find out how pedagogues, who teach in the early years of primary school, motivate and stimulate all pupils so they want to read a lot of fiction. The research also includes finding out more about why the pedagogues work as they do. The research starts with a study of current literature which deals with how teachers should work with motivation and stimulation in school. To find out how the pedagogues work in school I have made qualitative interviews with four pedagogues who work in the early years of primary school. The result shows that all of the pedagogues motivate and stimulate pupils in similar ways.

Sweden experienced a decline in exports of 16 percent in the period after the financial crisis. The decline has created a lot of question marks regarding the traditional exports which has started a process with the aim of finding Sweden?s next cash cow in export.Sweden adopted stringent environmental laws early which positioned them as a strong nation in environmental awareness. The stringent environmental legislation meant that the Swedish companies were required to minimize the environmental impact, which created a demand for eco-efficient products. Despite the early demand for eco-efficient products, the international success of the Swedish cleantech companies has been modest.The government can increase firms international competitiveness by encouraging, supporting and promoting activities on the domestic market.

Syftet med studien var att undersöka hur föräldrar vars barn blivit medlemmar i föreningsidrott tidigt upplever att barnet utvecklats ? motoriskt, psykiskt samt socialt. Studien genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer med fyra familjer, strategiskt utvalda. Resultaten visar att föräldrarna som intervjuats i studien uppfattar att barnen utvecklats normalt till snabbt motoriskt sett. Föräldrarna upplever att barnen utvecklat sin kompetens gällande den aktuella idrotten samt att barnen generellt sett blivit mer aktiva sedan de började idrotta.

Sömnen är ett grundläggande behov hos människan som bland annat ses ha en livsuppehållande och återhämtande funktion på kroppen och psyket. Sömnkvaliteten ändras med stigande ålder och sömnbesvär är vanligt förekommande bland äldre. Syftet med studien var att beskriva ickefarmakologiska behandlingsalternativ, och därmed relaterade effekter, som sjuksköterskan kan tillämpa mot insomnia för äldre. Metoden var en litteraturstudie. Resultatet bygger på en analys av femton artiklar mellan 1990-2006 som sökts via databaserna CINAHL och Medline.

Examensarbetes syfte är att undersöka hur förskolepedagoger tänker kring barns motoriska utveckling samt att undersöka hur förhållandet mellan fysisk miljö och val av arbetsmetod upplevs. Huvudfrågeställningen är: Hur väljer pedagoger, utifrån den fysiska miljön, att arbeta för att främja barns motoriska utveckling? Under denna följer: Vilka metoder använder pedagogerna i arbetet med att främja barns motoriska utveckling? Vilken syn har pedagogerna på barns motoriska utveckling och förskolans roll i denna? Hur arbetar pedagogerna med motoriskt osäkra barn? Hur ser pedagogerna på miljön och dess användning? I undersökningen använde vi oss av kvalitativa intervjuer med nio förskolepedagoger. Dessa pedagoger arbetade på tre olika förskolor med olika fysisk miljö. Varje intervju tog ca 30-45 min och kompletterades med studiebesök på förskolorna.

Parkinsons sjukdom är en kronisk och progredierande neurologisk sjukdom. Sjukdomen kan beskrivas som en samling symtom snarare än en sjukdom med en tydlig klinisk bild. Karakteristiskt för sjukdomen är tremor, hypokinesi samt rigiditet. Detta leder till en försämrad motorisk förmåga. Parkinsons sjukdom påverkar inte bara personens fysiska funktioner utan även det psykiska välbefinnandet.

Syftet med denna studie   var att undersöka hur förskollärare beskriver att de arbetar med språkutveckling   för flerspråkiga barn. I vår studie utgick vi ifrån två frågeställningar som   var följande: Hur arbetar förskollärarna för att förbättra förutsättningar   för flerspråkiga barns språkutveckling? Vilken betydelse har hem- och   förskolemiljön för flerspråkiga barns språkutveckling?Till vår studie använde   vi oss av kvalitativa intervjuer för att få möjlighet till utvidgade svar på frågeställningarna.   Vi intervjuade åtta förskollärare som arbetar i olika förskolor, tre av de var   flerspråkiga. I resultatet kom vi fram till att samtliga förskollärare   arbetar på olika sätt för att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling.

Syftet med denna studie   var att undersöka hur förskollärare beskriver att de arbetar med språkutveckling   för flerspråkiga barn. I vår studie utgick vi ifrån två frågeställningar som   var följande: Hur arbetar förskollärarna för att förbättra förutsättningar   för flerspråkiga barns språkutveckling? Vilken betydelse har hem- och   förskolemiljön för flerspråkiga barns språkutveckling?Till vår studie använde   vi oss av kvalitativa intervjuer för att få möjlighet till utvidgade svar på frågeställningarna.   Vi intervjuade åtta förskollärare som arbetar i olika förskolor, tre av de var   flerspråkiga. I resultatet kom vi fram till att samtliga förskollärare   arbetar på olika sätt för att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling.

Syftet med arbetet är att skapa en större förståelse för hur förskollärarna, i förskolan, väljer aktiviteter som fokuserar på barns motoriska utveckling. Rubrikens namn översatt till engelska blir: Motor skills- Preschool teacher`s role in planned activity.Våra frågeställningar är: Vad använder förskollärarna för innehåll och metod när de planerar en aktivitet med motoriskt innehåll för barnen? Vilka faktorer spelar in i förskollärarens val av aktivitet med inriktning mot motorisk utveckling? Hur tänker förskolläraren kring målet med den planerade aktiviteten?Undersökningen sker genom intervjuer av tio förskollärare som arbetar inom förskoleverksamheten. Intervjufrågorna består av kvalitativa frågor och de spelas in under ljudupptagning. Resultatet visar att barnens och förskollärarnas intresse till stor del styr valet av aktivitet.

Syftet med detta examensarbete är att bidra till förståelsen av högläsningens funktion som ett pedagogiskt redskap. Genom kvalitativa intervjuer undersöks hur högläsningen uppfattas av och resoneras om hos pedagoger i förskolan. Sammanlagt har sex pedagoger från två olika förskolor medverkat i min studie. Forskning har påvisat att högläsning är ett lämpligt pedagogiskt redskap och att det har flera positiva effekter för barns språkutveckling. Forskning visar också att samtal och diskussioner kring böcker är någonting som är betydelsefullt för barns språkutveckling. Det berikar barns förståelse kring olika ord och begrepp. Resultatet visade att högläsning används i båda förskolorna, både vid en traditionell läsvila och under spontana stunder under dagen.

Motoriken präglar ämnet idrott och hälsas alla vrår. Från skeppsbrott till dans, allt präglas av motorik. Min studie har som syfte att undersöka hur den motoriska träningen ser ut i skolan och hur metoder används genom två frågeställningar; vad använder sig lärare i idrott och hälsa av för innehåll vid träning i att utveckla elevers motorik och hur förklarar lärare i idrott och hälsa syftet med innehållet.Två metoder användes vid datainsamlingen; observationer och intervjuer. Observationerna gjordes med årskurs 2, årskurs 5 och årskurs 6 vid fyra tillfällen per årskurs. Intervjuerna gjordes på årskursernas lärare efter varje avslutad lektion eller dag med frågor som berörde de just observerade lektionerna.