Syftet med vår forskningsstudie var att kartlägga och granska vilka möjligheter och ambitioner personalen i förskoleklassen har att möta barn i behov av särskilt stöd. Med hjälp av intervjuer ville vi ta reda på vilka möjligheter pedagoger och barn i förskoleklassen har att få hjälp av en specialpedagog, vilka möjligheter pedagogerna i förskoleklass har att utforma verksamheten efter barngruppen, hur man tillgodoser barns behov av lek och motorisk rörelse samt hur man stimulerar barns språkliga och matematiska utveckling. Vi intervjuade sju förskollärare i förskoleklass samt fem specialpedagoger på fem olika skolor. Sammanfattningsvis så visar resultatet att lärarna i förskoleklassen har ett stort intresse för att tillgodose barns olika behov. Förskollärarna har generellt sett en stor möjlighet att utforma arbetet i förskoleklassen efter barngruppens och enskilda barns behov. Barns behov av lek och rörelse är något som det i de flesta förskoleklasser tas stor hänsyn till vid planeringen.

Syftet med mitt examensarbete är att ta reda på om utomhusmiljön på förskolan påverkar barns lekar, och om någon typ av lek kan anses vara mer språkutvecklande än andra. I studien jämförs två förskolor; en traditionell och en med utomhuspedagogisk profil. Studien är kvalitativ och det material den bygger på utgörs av litteraturstudier, observationer av barns fria utomhuslekar och intervjuer med förskollärarna. Med litteraturens hjälp har jag ringat in tre lektyper som anses vara utvecklande för språket, nämligen roll- och fantasilekar samt lekar där barn får möjlighet att träna upp sin motorik. Min undersökning visar att barn är duktiga på att anpassa sina lekar efter den lekmiljö de har tillgång till.

Den här uppsatsen handlar om hur man kan utforma och använda trädgård i terapi och undervisning för barn med diagnosen autism. Jag har med hjälp av litteraturstudier av befintlig forskning om terapiträdgård och naturens betydelse för hälsan samt intervjuer med två lärare och en arbetsterapeut skapat ett förslag till utformning av en trädgård på en skolgård som hör till ett resurscentrum för barn med diagnosen autism i Borlänge. Mitt förslag är att trädgården ska vara en snitslad bana med fyra trädgårdsrum efter vägen. Rummen är indelade i de fyra grundfärgerna gult, grönt, rött och blått. Ledord som sinnesstimulering, färgterapi, en tydlig struktur i designen och tydliga arbetsscheman för en elevs uppgift har varit viktiga i utformningen.

Syftet med denna undersökning är att undersökaPedagogernas syn på barns motoriska utveckling med inriktning till naturmiljö samt om pedagogerna är medvetna om forskningen kring barns motoriska utveckling med inriktning på naturmiljön. Studien bygger på kvalitativa intervjuer. Intervjuerna gjordes på fem olika förskolor med sex olika pedagoger, både förskollärare och barnskötare. Förskolorna var placerade i en mellan stor kommun i Sverige. De intervjuade jobbade på 1-3 års avdelning, då detta var vald åldersgrupp för undersökningen. Av resultatet framgår att pedagogerna är ute i naturen olika mycket och detta beror på olika faktorer. Det är dock medvetna om fördelarna som naturen har med sig för den motoriska utvecklingen och kan inte se några nackdelar med naturen för den motoriska utvecklingen.Pedagogerna är till viss del medvetna om forskningen kring ämnet, men de anser att medvetenheten är olika från pedagog till pedagog. Slutsatsen av studien är att pedagogerna är medvetna om de fördelar som naturen har med sig för den motoriska utvecklingen och samtliga vill vara ute mer i naturen.

Barn blir allt mer stillasittande och folkhälsan befaras att inom kort försämras avsevärt. Skolan är den plats där vi når samtliga barn och kan skapa förändring. Skolan måste ta sitt ansvar i barns utveckling av en hälsosam livsstil. Motorisk träning har betydelse för hur rustade barnen är för det vardagliga livet samt har stor inverkan på barnens inlärningsförmåga. Med anledning av detta fann vi det högst relevant att undersöka hur stort tidsutrymme pedagoger ägnar åt grovmotorisk träning.En kvalitativ studie med observationer av klassrumsverksamheter samt intervjuer har genomförts.

Den motoriska utvecklingen är en viktig del i barns utveckling.  För att den ska bli så bra som möjligt måste de lära känna sin kropp för att kunna utvecklas. Därför måste det finnas tillgångar till olika men samtidigt bra möjligheter för lek och lärande. Läroplanen för förskolan (Lpfö98, s.5) tar upp att verksamheten ska vara stimulerande och utmanande för barnens lärande och det är en del av pedagogernas uppgifter. Syftet med denna undersökning är att se hur pedagogerna arbetar med att stimulera barns grovmotorik till största delen i den vardagliga verksamheten, medan finmotoriken inte är fokus för oss. Vi genomförde åtta semistrukturerade intervjuer och studerade förskolornas veckoplaneringar, på åtta olika förskolor för att undersöka detta.

ABSTRAKT Idag visar forskning på allt fler stillasittande och inaktiva barn vilket delvis kan bero på samhällets tekniska framfart. För att barn ska ges möjlighet till att utveckla sina motoriska färdigheter visar studier på att förskolan bör erbjuda en utmanande och stimulerande utomhusmiljö men en del forskare menar att förskolors utomhusmiljö kan se väldigt olika ut. Syftet med detta examensarbete har varit att intervjua sex förskollärare om deras uppfattningar angående förskolegårdens möjligheter till att stimulera barns motoriska utveckling. Studien är en fenomenografisk ansats där vi använt oss av en kvalitativ metod och där empirin inom studien utgjort grunden för arbetet. Resultatet i vår studie visar på att även om förskolan ligger centralt eller i utkantanten av en storstad eller en småstad har förskollärarna i stort sätt liknande uppfattningar och tankar om förskolegårdens betydelse för barns motoriska utveckling.

Abstract Detta examensarbete är skrivet av Gun Hansson och Annelie Lundberg. Titeln på vårt arbete är Fysisk aktivitet och motorik i förskolan. Pedagogers syn på rörelsens betydelse. Vi läser till förskollärare med inriktning Barn- och ungdomsvetenskap på Malmö högskola. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur pedagoger på två olika förskolor arbetar med fysisk aktivitet och motorik i den dagliga verksamheten med barnen. I arbetet har vi utgått ifrån följande frågeställningar: På vilka sätt arbetar pedagogerna med fysisk aktivitet och motorik i förskolan? Hur använder pedagogerna sig av inne- och utemiljön på förskolan vid den fysiska aktiviteten? Hur medvetna är pedagogerna om den fysiska aktivitetens och motorikens påverkan på barns utveckling och lärande? Hur arbetar pedagogerna för att uppnå strävansmålen i läroplanen när det gäller motorisk utveckling och dokumentation? För att kunna genomföra denna undersökning har vi tagit del av tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter inom ämnet.

Kullborg, Annika & Nilsson, Sandra (2012). Styrd rörelseaktivitet i förskolan. Malmö: Malmö högskola, Lärarutbildningen. Styrd rörelseaktivitet i förskolan är en studie om rörelse i förskolan. Den är baserad på två rörelsestunder vid två olika förskolor. Vi anser att rörelseprogram och rörelseaktiviteter är en viktig och bidragande del för träning av barns motoriska utveckling.

Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka vad Montessoripedagogiken innebar på Montessoriskolor/förskolor och även att ta reda på hur fysisk aktivitet såg ut på skolorna. Metod: För att besvara mina frågeställningar användes intervjuer och observationer. Jag intervjuade sju personer. Alla med anknytning till Montessori som exempelvis Montessorilärare och fritidspedagoger. För att undersöka hur en del av den fysiska aktiviteten såg ut observerade jag två idrottslektioner i en Montessoriskola. Resultat: Det visade sig att det fanns många likheter mellan Montessoriförskolorna när det gällde både Montessoripedagogiken och den fysiska aktiviteten.

Friluftsliv är vistelse och fysisk aktivet utomhus för att uppnå rekreation, miljöombyte och naturupplevelser, utan något krav på prestation eller tävling. Vår studie syftar att undersöka hur förskolor inom Luleå och Piteå kommun arbetar med friluftsliv. I studien har vi valt att använda oss av en kvantitativ insamlingsmetod, dvs. enkäter. Undersökningsgruppen har bestått av 72 förskolor från Luleå kommun och 53 förskolor från Piteå kommun.

Friluftsliv är vistelse och fysisk aktivet utomhus för att uppnå rekreation, miljöombyte och naturupplevelser, utan något krav på prestation eller tävling. Vår studie syftar att undersöka hur förskolor inom Luleå och Piteå kommun arbetar med friluftsliv. I studien har vi valt att använda oss av en kvantitativ insamlingsmetod, dvs. enkäter. Undersökningsgruppen har bestått av 72 förskolor från Luleå kommun och 53 förskolor från Piteå kommun.

BakgrundVår undersökning grundar sig i tidigare forskning, styrdokument och litteratur som på olika sätt berör barns möjligheter till rörelselek. Vi har valt ut tre viktiga delar som har stor inverkan på denna typ av lek. Dessa är utegårdens betydelse, barns motoriska utveckling och pedagogens förhållningssätt.SyfteVi vill undersöka hur förskolans utegård samt pedagogens förhållningssätt påverkar barns möjligheter till rörelselek utomhus.MetodVår undersökning är en kvalitativ studie där observation samt fokusgruppsintervju har använts som redskap.ResultatI vår studie har det visat sig att utegårdens utformning, naturtillgångar och material har stor betydelse för barnens möjlighet till rörelselek och därmed möjlighet att utveckla sin motorik. Utformningen har också betydelse för gårdens användning. Förändringar i denna miljö kan ske med enkla medel men ofta finns begränsningar i form av kommunala beslut.

Barn har ett naturligt behov av rörelse. Vi människor har kroppar som under miljoner år utvecklats och är byggda för aktivitet. Syftet med arbetet har varit att undersöka elever i år 2 behov av rörelse under en stillasittande lektion i skolan. Ett vidare syfte var att undersöka hur en lärare kan agera då eleverna eventuellt inte skulle orka koncentrera sig genom hela lektionen utan rast. De frågeställningar jag utgått ifrån lyder: Hur länge kan elever i år 2 arbeta koncentrerat utan rast innan de tappar fokus på skolarbetet? På vilket sätt tar sig detta uttryck? Hur agerar läraren då klassen eventuellt inte orkar koncentrera sig under en lektion? För att studera detta har jag observerat samma klass vid tre olika tillfällen under en 80 minuter lång lektion.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka sambandet mellan motorisk utveckling och inlärning hos barn i skolår 2 ur ett kvantitativt och kvalitativt perspektiv.? Vad finns det för samband mellan motoriska svårigheter och inlärning?? Vad finns det för samband mellan motoriskt välutvecklade barn och inlärnings- förmåga?? Vad finns det för koppling mellan barns motoriska färdighet, självförtroende och inlärning?MetodI studien deltog 34 elever, uppdelade på två skolklasser i skolår 2. Barnen genomförde en motorikbana, baserad på motoriska baskunskaper, där de observerades och deras resultat noterades. Detta tillsammans med barnens läsutvecklingsresultat, sammanställdes och bearbetades i Excel och SPSS, signifikansnivån sattes till p<0,05. Dessutom genomfördes intervjuer med två lärare.