Studiens syfte är att undersöka hur åtta förskollärare ser på Motorikens betydelse för förskolebarns utveckling och lärande. Studien utgår ifrån följande frågeställningar: Vilket syfte har verksamma förskollärare med att träna barns Motorik? På vilket sätt används miljön för att ge barn stöd och stimulans i sin motoriska utveckling?På vilket sätt används Motoriken i förskolan för att främja inlärning? Tidigare forskning visar att motorisk aktivitet i barndomen ökar förutsättningarna för en fortsatt god hälsa. Motoriken anses ha betydelse för kommunikationen och det sociala samspelet. Motoriska problem kan leda till sociala svårigheter som uteslutning eller mobbning.Forskarna är eniga om vikten av att rörelser automatiseras för att underlätta inlärning.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur förskollärare arbetar med barns Motorik i förskolan. Våra frågeställningar är: Vilka mål har förskollärare för rörelse i förskolan? Vad erbjuder förskolans miljö för möjligheter till fysisk aktivitet? Vilken roll spelar förskollärare för barns rörelse i förskolan? Vad anser förskollärare vara hinder för rörelse?I vår undersökning har vi använt oss av en kvalitativ metod och fem förskollärare från tre olika förskolor har intervjuats. Det framkommer av undersökningen att förskollärarnas mål med rörelse i förskolan är att barnen utvecklar sin Motorik och den sociala förmågan. Förskollärarna beskriver att det förekommer en mängd olika rörelseaktiviteter i förskolan.

Syftet med arbetet är att se om man kan öka koncentrationen hos elever genom motorisk träning i form av lek och andra rörelseaktiviteter. Undersökningen genomfördes i en årskurs 1 under fem veckor. För att komma fram till ett resultat används datainsamlingsmetoder i form av intervjuer och observationer. Elever observerades under lektioner för att se när koncentrationen missriktades och om avbrott i form av olika rörelseaktiviteter kan få eleverna att återgå till arbetet..

Syftet med undersökningen är att ta reda på om förskollärare i förskola och förskoleklass arbetar medvetet med Motorik och rörelse för att främja barns inlärning och utveckling. Det finns forskning som visar att barn idag är mer stillasittande än förut och att det hämmar deras motoriska utveckling och koncentrationsförmåga. Frågeställningen är vilken kunskap förskollärarna har om barns Motorik, om kunskapen skiljer sig mellan dem och om de medvetet använder motorisk träning i deras verksamheter. För att ta reda på resultatet gjordes en kvalitativ forskning med åtta förskollärare som intervjuades enskilt där intervjufrågorna var öppna för att ge förskollärarna möjlighet att utveckla sina svar. Resultatet visar att förskollärarna har viss kunskap om barns motoriska utveckling och arbetar aktivt för att främja fortsatt fysisk aktivitet, men det är få som arbetar vidare medvetet med barns specifika svagheter.

Mitt syfte med uppsatsen var att ta reda på hur verksamma pedagoger i förskolan beskriver hur de arbetar för att stimulera barns Motorik och då i synnerhet barn med motoriska svårigheter samt ta reda på vad de anser att träning och lek har för betydelse för den motoriska utvecklingen. Semistrukturerade intervjuer användes som metod i tre olika förskolor samt i en förskoleklass i en stad i Mellansverige där sex pedagoger intervjuades. Resultatet visar att pedagogerna hade en gemensam syn på vilken betydelse motorisk stimulans och lek har för barns utveckling, samtliga pedagoger ansåg att den är viktig. Arbetssättet med Motorik påminde om varandra i de olika förskolorna men synen på varför man gjorde planerade aktiviteter skiljdes åt. En central del i arbetet med barn som har motoriska svårigheter är att stötta, uppmuntra och finnas där för barnen.Nyckelord: Pedagoger, förskola, barn, Motorik, Motoriksvårigheter, stimulans.

Detta examensarbete ger en inblick i hur människors utveckling kan påverkas av Funktionsinriktad Musikterapi ? FMT, utifrån frågorna på vilket sätt FMT kan påverka motorisk utveckling samt på vilket sätt FMT kan påverka kognitiv utveckling. Det dokumenterar arbetssättet kring FMT-metoden. Genom två fallbeskrivningar får vi följa det praktiska arbetet. Resultat visar att de medverkandes Motorik har påverkats och även kognitiv utveckling har påverkats..

Syftet med detta examensarbete är delvis att beskriva den Funktionsinriktade musikterapins (FMT-metodens) bakgrund, målsättning och tillvägagångssätt. Delar av arbetet handlar även om musikens inverkan på människans Motorik och språk, samt huruvida FMT-metoden på sikt kan leda till förbättringar av dessa funktioner. Min slutsats är att det aktiva musicerande som en person utför, genom FMT-arbetet och som komplement till andra aktiviteter, leder till förbättringar inom såväl de motoriska som språkliga förmågorna. .

BAKGRUND:Motorisk utveckling diskuteras utifrån två olika perspektiv både den dynamiska utvecklingenoch den motoriska utvecklingen i stadier. Vikten av att ge barn god självkänsla tas upp utifrånolika författares och forskares perspektiv. I undersökningen är det dock endast den motoriskasjälvkänslan som iakttagits. Motoriken kopplas till Merleau-Pontys fenomenologiska tankarom att kroppen och själen hör samman, liksom Ericssons forskning om sambandet mellanskolprestationer och Motorik.SYFTE:Vårt syfte med examensarbetet är att undersöka om barnets motoriska färdigheter har ettsamband med vår tolkning av barnets motoriska självkänsla, detta utifrån barnetsgenomförande av förutbestämda fysiska utmaningar.METOD:I undersökningen har en triangulering använts. En observation samt en muntlig enkät gjordes itvå förskoleklasser på landsbygden, sammanlagt deltog 13 barn.

Syftet med mitt arbete var att undersöka om det fanns skillnader på flickors och pojkars motoriska färdigheter i år 5. Dessutom om denna eventuella skillnad har påverkat deras val av slöjdart i år 7-9. Kunskap om motoriska färdigheter och olikheter inhämtades dels genom litteratur i ämnet och dels genom information på Internet. Elevernas inställning om sina motoriska färdigheter undersöktes både genom enkät och med observationer och foto. De elever som ingick i undersökningen tillhörde skolår 5 och undervisades i textilslöjd.

Syftet med denna undersökning är att undersökaPedagogernas syn på barns motoriska utveckling med inriktning till naturmiljö samt om pedagogerna är medvetna om forskningen kring barns motoriska utveckling med inriktning på naturmiljön. Studien bygger på kvalitativa intervjuer. Intervjuerna gjordes på fem olika förskolor med sex olika pedagoger, både förskollärare och barnskötare. Förskolorna var placerade i en mellan stor kommun i Sverige. De intervjuade jobbade på 1-3 års avdelning, då detta var vald åldersgrupp för undersökningen. Av resultatet framgår att pedagogerna är ute i naturen olika mycket och detta beror på olika faktorer. Det är dock medvetna om fördelarna som naturen har med sig för den motoriska utvecklingen och kan inte se några nackdelar med naturen för den motoriska utvecklingen.Pedagogerna är till viss del medvetna om forskningen kring ämnet, men de anser att medvetenheten är olika från pedagog till pedagog. Slutsatsen av studien är att pedagogerna är medvetna om de fördelar som naturen har med sig för den motoriska utvecklingen och samtliga vill vara ute mer i naturen.

År 2003 reviderades Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo94 (Lpo94) och daglig fysisk aktivitet infördes som en obligatorisk del av skoldagen. Utifrån våra tolkningar av Lpo94 skall daglig fysisk aktivitet genomsyras i alla skolans ämnen för att skapa förutsättningar som stärker barnens förmåga att lära och utvecklas. Vår studie syftar till att undersöka tre olika teoriers syn på hur motorisk färdighet påverkar barnets läs- och skrivinlärning.I den teoretiska bakgrunden redogörs för tidigare forskning gällande motorisk aktivitet och dess betydelse för barns läs- och skrivutveckling. Vi har valt att ta del av tre personers olika teorier och hur de förhåller sig till barns Motorik i relation till läs- och skrivinlärningen.För att besvara vårt syfte har vi genomfört intervjuer med informanterna. Arbetet belyser vilka olikheter det finns i synen på betydelsen av motorisk träning för barns läs- och skrivinlärningen.Alla tre ansåg att Motoriken i någon form hade betydelse, men i vilken utsträckning där gick informanternas åsikter isär..

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka sambandet mellan motorisk utveckling och inlärning hos barn i skolår 2 ur ett kvantitativt och kvalitativt perspektiv.? Vad finns det för samband mellan motoriska svårigheter och inlärning?? Vad finns det för samband mellan motoriskt välutvecklade barn och inlärnings- förmåga?? Vad finns det för koppling mellan barns motoriska färdighet, självförtroende och inlärning?MetodI studien deltog 34 elever, uppdelade på två skolklasser i skolår 2. Barnen genomförde en Motorikbana, baserad på motoriska baskunskaper, där de observerades och deras resultat noterades. Detta tillsammans med barnens läsutvecklingsresultat, sammanställdes och bearbetades i Excel och SPSS, signifikansnivån sattes till p<0,05. Dessutom genomfördes intervjuer med två lärare.

ABSTRAKT_______________________________________________________________Margareta Christiansson & Sara JohnssonBarns Motorik? En studie om miljöns betydelse för barns motoriska utveckling.Children´s motor skill development?A study of the environment?s importance for children?s motor skill development.Antal sidor: 28___________________________________________________________________________I denna uppsats undersöks lärares upplevelse av miljöns betydelse för barns motoriskautveckling. I uppsatsen tar vi del av forskning kring barns motoriska utveckling samtpedagogers upplevelser och betraktelser av miljöns betydelse och påverkan för barn iförskolan. Vi beskriver även vad som kännetecknar en stimulerande miljö.Studien genomfördes med stöd av intervjufrågor till sex pedagoger och två Motorikpedagogervid två förskolor i två mindre kommuner i södra Sverige. Vi tar utgångspunkt i barnsmotoriska utveckling samt i hur miljön kan stärka barns motoriska utveckling.

Studien syftar till att ta reda på hur musiklärare ser på motoriska problem, hur informerade de är om elevers svårigheter och hur de hanterar eventuella motoriska problem som kan uppstå i instrumentalundervisningen. I bakgrundskapitlet presenteras motoriska aspekter, samt tidigare forskning och studiens teoretiska utgångspunkter.Den forskningsmetod som använts i studien är den kvalitativa intervjun. Jag har intervjuat fyra lärare som arbetar med brasselever. Intervjuerna transkriberades, bearbetades och analyserades och de svar som framkommit utgör studiens resultat. I resultatet beskrivs hur lärarna får reda på motoriska problem och hur de hanterar dem.

The purpose of this study was to interview different groups of people (preschool teatcher, parents and theire childen) involved in preschool about their view on outdoor activity and children´s motoric development, and how a preschool yard should be designed to promote childrens development.All parties regard outdoor activity as very important for the development of children. They also think that the outdoor environment today is good but that it could be improved by including some trees and hills. The yard should also contain soil, sand, clay and water. The children prefer grass on the ground over other substrates. This study also gives good indications to decision makers how to build new or to reconstruct pre-school yards in the future..