Syftet med studien var att undersöka hur gymnasieelever uppfattar hur stor betydelse olika Motiverande krafter har för deras egen vilja att ta eget ansvar för sina studier. Undersökningen som gjordes var kvantitativ med kvalitativa inslag. Undersökningsmetoden som användes var en enkät där frågorna var fasta men med inslag där respondenten fick möjlighet att lämna en motivering. Urvalsgruppen var en gymnasieskola där tre klasser och totalt femtiosju stycken gymnasieelever undersöktes. En operationell definition gjordes där de Motiverande krafterna som fanns i skolan fick en konkret innebörd.

Ohälsosamma levnadsvanor är ett omfattande problem som kan leda till sjukdom, sänktlivskvalitet och tidigare död för människor. Det ligger i sjuksköterskans yrkesfunktion attidentifiera och aktivt förebygga hälsorisker samt vid behov motivera till förändrad livsstil. Detfinns fyra särskilt prioriterade ohälsosamma levnadsvanor att förebygga och motivera tillförändring vilka är tobaksbruk, alkoholkonsumtion, otillräcklig fysisk aktivitet ochohälsosamma matvanor. Dessa levnadsvanor är vanligt förekommande, berör därmed mångamänniskors hälsa och välbefinnande vilket också resulterar i stora samhällskostnader ISocialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder konstateras att detfinns behov av mer effektiva strategier för livsstilsförändringar än de traditionella. En modernoch evidensbaserad sådan metod är Motiverande samtal.

Tidigare forskning visar att det är först när eleverna tar ansvar för sitt lärande och ser meningen med det, som lärandet förvandlas till kunskap. Forskarna menar även att eleverna blir motiverade och mer angelägna om de får inflytande över undervisningen. Syftet med mitt examensarbete var att undersöka om eleverna upplever lärandet mer angeläget och mer Motiverande om de får inflytande över arbetssättet. Arbetet genomförde jag genom att tillämpa två olika undervisningsmetoder i en skolklass i Luleå kommun. Som mätinstrument använde jag enkäter och intervjuer.

Denna uppsats tar upp vad som motiverar ungdomar till att arbeta med sin situation när de är placerade på Hem för Vård eller Boende. Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer med ungdomar och behandlare på Hem för Vård eller Boende och ungdomarnas syn på Motiverande faktorer och utgår från följande frågeställningar:? Vad tycker ungdomarna motiverar dem till att genomgå behandling?? Vad tycker behandlare motiverar ungdomar till att genomgå behandling?? Finns det några skillnader i hur ungdomarna upplever att de blir motiverade till att genomgå behandling och hur behandlarna motiverar ungdomarna?Uppsatsens empiri är tematiserad utifrån de faktorer som informanterna lyft upp som Motiverande för att genomgå behandling. Jag kommer använda motivationsteori för att belysa de tre teman som är mål, förutsättningar och relationer.Studien visar på att dessa tre delar är ungdomarnas och behandlarnas bild av de Motiverande faktorerna på Hem för Vård eller Boende för ungdomar. Bilderna jämförs och kommer fram till att de ser samma mål men har olika syn på hur vägen dit ser ut.

Bakgrunden beskrivs utifrån ett globalt och svenskt perspektiv hur levnadsvanor påverkar människors hälsa negativt. Den vanligaste ohälsosamma levnadsvanan är övervikt och den ökar globalt samtidigt kan övervikt leda till sjukdomar. Vidare beskrivs Motiverande samtal (MI) och vårdande samtal som kan vara en del i behandlingen vid livsstilsförändringar. Problemformuleringen beskriver sjuksköterskans roll i arbetet med patienters livsstilförändringar. Syftet är att belysa patienters upplevelser av Motiverande samtal vid livsstilsförändringar.

Övervikt och obesitas ökar bland befolkningen runt om i världen, även bland barn. Då risken är stor att överviktiga barn även blir överviktiga som vuxna, är det av stor vikt att bryta dåliga levnadsvanor i tid. Övervikt och obesitas har starka kopplingar till hälsoproblem så som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes typ 2 och psykisk ohälsa. Sjuksköterskan ska främja hälsa och förebygga sjukdomar och har olika metoder att tillgå i sitt arbete och en av dem är Motiverande samtal (MI). Syftet med denna kandidatuppsats är att belysa MI som metod för sjuksköterskan i arbetet med överviktiga och obesa barn.

Vi blev under vår utbildning nyfikna på vad som driver och motiverar yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare att stanna kvar i sin profession. Våra frågeställningar blev därför som följer: ? Vad upplevs som Motiverande för en studie- och yrkesvägledare i hennes/hans arbete? ? Vad påverkar en studie- och yrkesvägledares motivation? ? Finns det skillnader gällande motivation på de olika arbetsplatserna vi har undersökt? Vi har använt oss av en kvalitativ metod med strukturerade intervjuer. De intervjuade är sju kvinnliga och två manliga vägledare i Malmö stad. Intervjuerna spelades in på band.

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor på diabetes- och blodtrycksmottagningar på vårdcentraler arbetar med att motivera patienter att göra livsstilsförändringar och att beskriva sjuksköterskornas upplevelser av arbetet med att motivera patienter att göra livsstilsförändringar. Ännu ett syfte var att beskriv vilka hinder och möjligheter de upplever i det arbetet. Tio sjuksköterskor på sex hälsocentraler i Mellansverige intervjuades. Intervjuerna analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas i fem kategorier och 14 subkategorier.

BAKGRUND: Att arbeta med hälsofrämjande insatser är att effektivt sätt att minska ohälsosamma levnadsvanor hos individer med psykisk funktionsnedsättning. Personal som arbetar hälsofrämjande kan aktivt förebygga risker hos funktionsnedsatta och motivera dem till en förändrad livsstil.   SYFTE: Syftet med vår uppsats var att ta del av hur personal som arbetar med individer med psykisk funktionsnedsättning upplever en hälsointervention. Vi ville ta del av deras upplevelser och tankar kring utbildningar de gått och hur de sedan går tillväga för att motivera individerna till att leva ett hälsosammare liv, genom att stärka egenmakten hos individen för att uppnå resultat till en förändring av ohälsa. Vi vill också ta del av deras upplevelser av Motiverande samtal som pedagogisk metod i arbetet och hur personalen använder sig av metoden för att motivera individerna på boendena och att hjälpa dem under förändringsprocessen. METOD: För att få reda på personalens upplevelser av hälsointerventionen genomfördes en fallstudie på två boenden, där deltagarna fått utbildning i Motiverande samtal och tips på enkla aktiviteter som kan ha stor betydelse i de boendes/individernas vardag för att göra det enklare att välja mer hälsosamma alternativ.

Syftet med detta arbete är att undersöka vad två klasser som läser Matematik A anser om öppna vardagsanknutna problem. Det granskas ifall arbetssättet kan vara en tillgång i den svenska gymnasieskolan. Två uppgifter med lärarhandledning och tillhörande bedömningsmall konstrueras. Forskning kring vardagsanknuten undervisning samt motivation hos elever belyses. De delaktiga eleverna har besvarat en enkät som behandlar attitydfrågor samt hur deras motivation i matematik är.

SAMMANFATTNING Syfte: Att undersöka om isolerade hematologiska patienters fysiska aktivitetsnivå kunde förbättras med hjälp av en skriven individuell vårdplan och ett Motiverande samtals förhållningssätt, samt om en ökad fysisk aktivitetsnivå kunde påverka behovet av transfusioner, analgetika, antibiotika och antalet isoleringsdagar. Metod: En kvasiexperimentell design valdes och interventionsgruppen jämfördes med hematologiska patienter på en motsvarande avdelning i södra Sverige. Personalen på interventionsavdelningen fick en kort Motiverande samtals utbildning. Sexton patienter inkluderades i varje grupp, 13 patienter slutförde studien på interventionsavdelningen och 12 i jämförandegruppen. Patienterna skrev aktivitetsdagböcker dagligen och all aktivitet räknades om till METs (Metabolic Equivalent of Task), ett validerat sätt att mäta fysisk aktivitet. Resultatet: En signifikant skillnad på METsmedelvärden framkom i de två grupperna, 11,1 METs/dag i interventionsgruppen mot 6,8 METs i jämförandegruppen. Avseende behovet av transfusioner, analgetika, antibiotika och antalet isoleringsdagar är det signifikant skillnad enbart på isoleringstiden.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lek och lärande kan integreras i ett lek- ochlärspel för att skapa Motiverande och engagerande övningar. I studien användes konkretaövningsexempel från ett modernt lek- och lärspel som presenterades och undersöktes medhjälp av elever i årskurs fem. Det som specifikt analyserades i övningarna var hur elevernalyckades interagera med systemet och hur inslag av Motiverande faktorer för lek kan skapa enunderhållande användarupplevelse, samt om de lyckades lära sig något av denämnesrelaterade kunskapen. Krav på teknikvana, ämnesrelaterad kunskapsnivå samt enförståelse och lärande av den specifika uppgiften var det som satte gränser för hur väl delyckades engagera och lära sig något i övningarna. Med hjälp av observation samt intervjueridentifierade vi ett underlag som kan vara utvecklare, lärare, föräldrar och användare till hjälpför att reflektera över design och användande av lek- och lärspel..

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om det fanns omvårdnadsåtgärder för sjuksköterskor/barnmorskor att medverka till en minskning av alkoholexponerade graviditeter för fertila och gravida kvinnor. Goodmans systematiska metod användes för den metodologiska processen. Tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visar att det finns evidens för att kort intervention för fertila kvinnor med inslag av Motiverande samtal har en signifikant reducerande effekt på alkoholkonsumtionen och ökar användningen av effektivt preventivmedel. Dessutom visar resultatet att kort intervention för gravida kvinnor med Motiverande samtal är effektivt för kvinnorna att avstå eller signifikant reducera alkoholkonsumtionen.

Bakgrund: Anledningen till att människor söker sig till sjukvården beror ofta på deras hälsobeteende. De behöver göra en förändring, men vad är det som får människor att göra förändringar? Syfte: Syftet med studien var att beskriva på vilka sätt Motiverande samtal (MI) varit en användbar metod för att främja livsstilsförändringar. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie. Åtta empiriska studier ingick.

Syftet är att utvärdera i vilken utsträckning svenska företags belöningssystem motiverar de anställda. Primärdata inhämtades via tio fallstudier genom intervjuer med de ansvariga för belöningssystemet på företagen. Sekundärdata inhämtades via en teorigenomgång av böcker, artiklar och uppsatser hämtade ur Lunds Universitets Bibliotek. Teorigenomgången mynnar ut i definierandet av tio kriterier som ett belöningssystem skall uppfylla för att vara Motiverande för de anställda. De definierade kriteriernas uppfyllelse analyseras för de tio fallen.