Syftet med denna studie är att undersöka i vilka situationer skönlitteratur förekommer i förskolan och grundskolans årskurs ett, samt vilken funktion litteraturläsningen då fyller. Vi vill med studien försöka få en uppfattning om vilka möjligheter som ges i förskola och skola till ett skapande av läslust, mot bakgrund av det sjunkande intresse för böcker och sjunkande resultat i läsfärdighet som rapporterats i internationella kunskapsutvärderingar. Undersökningen är en kvalitativ studie som bygger på etnografiska fältstudier vilka pågått under sex veckor i en förskolegrupp och en förstaklass. Den huvudsakliga datainsamlingsmetoden är deltagande observation och det är från observationsresultaten som analyserna bygger.Av resultaten framgår att användningen av skönlitteratur i den studerade förskolan främst förekommer som högläsning i samband med vila. Även i skolklassen är högläsningen vanligt förekommande liksom den enskilda läsningen av bänkbok.

BAKGRUND:I förskolans verksamhet uppstår det nästan dagligen konflikter. Det innebär att pedagogenstillvägagångssätt samt syn på konflikter spelar en viktig roll för hur problemen blir lösta.Olika författares åsikter om konflikter och konflikthantering lyfts fram men även tidigareforskning som gjorts angående hur pedagoger och barn hanterar konflikter. Studien har sinutgångspunkt i det sociokulturella perspektivet som bland annat innebär att barn lär ochutvecklas i samspel med andra samt i det sammanhang som de befinner sig i.SYFTE:Syftet med vår undersökning är att studera hur pedagoger i förskolan hanterar de konfliktersom uppstår mellan barnen.METOD:Den här studien inspirerades av den etnografiska ansatsen. Fyra pedagoger har observeratsoch intervjuats. Den observationsmetod som användes i undersökningen var ?Criticalincidents?.

Enligt skolverkets statistik har gruppstorleken i förskolan ökat samtidigt som personaltätheten minskat.  Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn på hur gruppstorlek och personaltäthet påverkar barns lärande och utveckling. I undersökningen intervjuades fyra förskollärare med olika lång erfarenhet av yrket. I Lpfö 98 står det att personalens uppdrag är att tillgodose alla barns behov och lägga grunden för ett livslångt lärande, där samspel, samtal och lek ska uppmuntras. Enligt den sociokulturella lärandeteorin lär barn i samspel, kommunikation och lek med varandra.

Bakgrund: Att som sjuksköterska delta i palliativ vård ställer stora krav på kunskap och empatisk förmåga. I vårdmöten mellan sjuksköterska och patient med dennes anhöriga är vissa faktorer och problemställningar särskilt viktiga för sjuksköterskan att vara medveten om. Syftet: Studiens syfte är att belysa vårdmöten mellan sjuksköterska och patient med dennes anhöriga inom den palliativa vården på hospis. Metod: Litteraturstudien. Resultat: Resultatet har redovisats utifrån följande teman: kommunikation (inklusive samtal), känslor och relation.

Detta examensarbete visar på vilka faktorer somyngre elever finner motiverande när det kommer till att skriva en skolblogg. Undermin senaste verksamhetsförlagda utbildning genomförde jag projektet skolblogg.Alla elever i åk 5 fick starta varsin skolblogg. Under mina fem veckors praktikså observerade jag att eleverna tyckte detta var ett roligt sätt att arbeta på.Jag har intervjuat 12 av eleverna i denna klass för att ta reda påmotivationsfaktorerna till skolbloggsskrivandet. De faktorer som jag kom framtill är: att andra kan läsa, att få göra något nytt och annorlunda, att få mertid med datorn, att få skriva, att kunna läsa klasskompisarnas skolbloggar, attfixa med designen mm. Kunskap om elevers motivation får oss lärare att förståeleverna bättre vilket i sin tur leder till att vi kan anpassa undervisningen.Förhoppningsvis kan detta arbete leda till att lärare kan få en insyn iskolbloggen som undervisningsmöjlighet och bidra till en förståelse för attInternet ger oss den möjligheten..

BAKGRUND: Pojkars eftersläpande läsutveckling är empiriskt konstaterad, och upplevs avoss som bekymmersam ur demokratisk synvinkel. Forskning rörande pojkarsläsutveckling presenteras, liksom forskning som behandlar förutsättningarnaför läsutveckling mer generellt. Den valda teoretiska ramen är detsociokulturella perspektivet på lärande.SYFTE: Syftet med studien är att ta reda på hur pedagoger i förskoleklass respektiveskola arbetar med skönlitteratur med särskilt intresse för pojkars medverkan.Frågeställningarna behandlar vilka inslag av reflekterande läsning som finns iklassrummen, i vilken utsträckning de gynnar pojkar samt pedagogersuppfattningar kring pojkars kontra flickors läsning.METOD: Den genomförda undersökningen är en kvalitativ studie med inspiration frånden etnografiska ansatsen. Studien grundar sig på nio observationer i ensjätteklass respektive en förskoleklass, och på fem förberedda samt tvåoförberedda intervjuer med de inblandade pedagogerna.RESULTAT: Resultatet visar att samtal i anslutning till högläsning genomfördes medbarnen i läsutvecklande syfte, och en variation kunde urskiljas beträffandehur aktiva pedagogerna respektive eleverna var i dem. I de samtal där eleverlämnades stort utrymme att lägga fram sina uppfattningar var de flestaeleverna passiva.

Syftet med studien var att undersöka hur en gruppverksamhet vars mål är att ge psykosocialt stöd och fysisk aktivitet till män diagnostiserade med prostatacancer bör utformas och presenteras för att tilltala målgruppen.Metod: Studien hade en kvalitativ, deskriptiv ansats och baserades på fem individuella intervjuer och en fokusgruppsintervju . Samtliga intervjuer var semistrukturerade och spelades in.Huvudresultat: Innehållsanalyser av intervjuerna resulterade i följande tre kategorier; ?Presentation av gruppverksamhet?, ?Attityder? och ?Innehåll i gruppverksamhet?. Varje kategori hade även ett antal subkategorier. Tillsammans åskådliggjorde kategorierna vad män med prostatacancer ansåg att en rehabiliteringsgrupp som Rehabilitering med samtal och yoga [RSYG] ska innehålla samt hur den kan presenteras.

Inom undervisning av Objekt-Orienterad Programmering (OOP) blir metaforer ett allt viktigare redskap. En av anledningarna till detta är bland annat metaforers kapacitet till att underlätta undervisning av ämnesrelaterade koncept. Den här rapporten syftar till att synliggöra och analysera lärares bruk av metaforer som redskap och stöd i undervisning av OOP. För att möjliggöra det här har jag genomfört ett antal intervjuer på ett gymnasium i Skåne. Intervjuerna har skett med lärare som undervisar i OOP-relaterade ämnen.

Under lärarutbildningen på Malmö högskola har larmrapporter kommit i massmedia om elevers bristande kunskaper och deras negativa attityd till matematiken. Det laborativa arbetssättets betydelse har ofta betonats för att förse eleverna med en visuell bild. I studien ingår 27 elever där syftet är att undersöka genom en explorativ metod hur elever ser på laborationer i matematik. Eleverna läser första året på naturvetenskapliga programmet på en gymnasieskola i nordvästra Skåne. Studien visar att endast fem elever har laborerat och de flesta tror att laborationer är ett bra alternativt arbetssätt till den ?vanliga? matematiken.

Syftet med vår undersökning är att få kunskap om hur elever förhåller sig till läxor och vilkafaktorer som bidrar till att de anser sig motiverade att arbeta med läxor. Vi valde enhalvstrukturerad intervju för ändamålet. Till grund för undersökningen har vi tidigareforskning kring läxor samt olika motivationsteorier. Vi använder oss även av olikalärandeteorier samt skolans läroplaner för att se hur dessa berör motivation och läxor. Dehuvudsakliga resultaten av vår undersökning visar att elever ville ha och tycker om läxor.Läxorna ger eleverna en positiv identitet och en status.

At the workplace, different types of discussions take place, where employers meet members of staff. Some of these discussions take the form of an employer correcting a member of staff; that is the employer wanting the member of staff to change his/her behaviour. The correcting discussion has a very important role within labour legislation as it is often this measure that the employer takes to bring about change. If this does not happen then more severe disciplinary measures like a warning or giving notice will be necessary. This paper is about the employer's role in the corrective discussion. How an employer can work with the corrective discussion but also what effects can be experienced due to the discussion. To understand how an employer experiences the corrective discussion, 98 employers within a municipality have received a web questionnaire via the computer program Esmaker. Of these employers 68 answered the questions, which is a response of barely 70%.

Det ha?r examensarbetet tar upp Suzukiundervisning pa? klarinett. Syfte var att fa? fo?rdjupad kunskap i varfo?r klarinett inte a?r ett officiellt Suzukiinstrument.Tidigare forskning visar pa? det gynnsamma i att inha?mta kunskap i unga a?r. Tidig start a?r en av byggstenarna i Suzukipedagogiken, men hur fungerar egentligen klarinettundervisning i unga a?r? Det finns en stor ma?ngd litteratur som bero?r Suzukiundervisning pa? olika sa?tt.

Inom stödverksamhet för vuxna med utvecklingsstörning, som regleras enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, 1993:387 ) har personalens bemötande en avgörande betydelse för kvaliteten och möjligheten till delaktighet. Syftet med detta arbete är att belysa, tolka och förstå hur personal i denna stödverksamhet ser på sin kompetens, och hur de upplever att de kan tillägna sig och utveckla denna. Med en narrativ ansats, där människans behov av att berätta ses som en existentiell förutsättning, har svaren sökts med intervjun som metod. Med fokus på dialog har de teoretiska utgångspunkterna centrerats till begreppen kompetens, kunskap, berättelse och en kommunikationsteori som sätter dialogen i centrum, Michael Bachtins teori om dialogicitet. Intervjupersonerna ser både yrkesmässiga och personliga händelser som avgörande för hur deras syn på yrkesrollen förändrats över tid.

I detta examensarbete beskrivs de drag som kännetecknar de barn som har diagnosen Asperger syndrom. Vidare ges förslag på hur man som lärare eller kanske annan vuxen på skolan kan göra för att underlätta för dessa barn i skolsammanhang. Arbetet har till stor del varit en litteraturstudie, men även referat från föreläsningar om Asperger syndrom och ett strukturerat samtal med en lärare har använts..

För- och nackdelar med belöningssystem - en studie om ScaniaVårt syfte är att beskriva hur ett belöningssystem kan vara uppbyggt och studera vilka för- och nackdelar ett belöningssystem medför. Vi studerar närmare hur Scanias belöningssystem ser ut och hur väl det fungerar som en motivationsfaktor för de anställda. Vi vill också undersöka om det finns något som kan förbättras med Scanias belöningssystemVi använde en kvalitativ metod. Utifrån litteraturstudier skapades en referensram. Därefter intervjuade vi sex personer på Scania om deras belöningssystem.