Bakgrund: Övervikt och fetma har visat sig vara ett växande folkhälsoproblem i hela världen och leder till ökad risk för många följdsjukdomar. Även i Sverige har det skett en kraftig ökning och år 2013 var nästan hälften av befolkningen överviktig. Motiverande samtal används allt mer i den förebyggande hälso- och sjukvården för att motivera patienter till en förändrad livsstil. Syfte: Var att beskriva om Motiverande samtal påverkade livsstilsförändringar hos vuxna personer med övervikt och fetma. Metod: En litteraturöversikt med 13 kvantitativa och kvalitativa inkluderade vetenskapliga artiklar analyserades och bearbetades.

Motiverande samtal (Motivational Interviewing, MI) är en utbredd metod som används vid exempelvis drogberoende, viktminskning och diabetes för att uppnå varaktiga beteendeförändringar. Sådana här beteendeförändringar är önskvärda även inom tandvården, och syftet med denna litteraturstudie var därför att undersöka om Motiverande samtal kan användas inom vårt område. Sökning i databaserna PubMed, PsycINFO via CSA och Cochrane library resulterade i sex relevanta artiklar: tre av dessa redogjorde för kariesprevention hos små barn, två behandlade rökavvänjning och en av artiklarna studerade tandvårdsutnyttjande. Analys av artiklarna indikerar att MI kan ha en ökad kariespreventiv effekt jämfört med traditionell munhälsoinformation, men angående metodens effekt på rökavvänjning och tandvårdsutnyttjande kan dock inga slutsatser dras. Vår litteraturstudie visar en tendens mot att MI kan fungera bättre än traditionell munhälsoinformation men fler studier behövs inom ämnet oral hälsa..

Bakgrund: Patientföljsamhet har en betydelsefull roll för att få en effektiv behandling. Motiverande samtal kan användas för att få patienten att hitta sin egen motivation för att uppnå livsstilsförändring samt följsamhet till behandling. Genom en hälsosammare kost tillsammans med rökstopp och ökad fysisk aktivitet skulle 80 % av alla fall av hjärtsjukdom, 90 % av diabetessjukdom och 30 % av all cancersjukdom, kunna förebyggas. Syfte: Att belysa hur sjuksköterskan, genom hälsosamtal med fokus på Motiverande samtal, kan motivera och stödja patienten till en livsstilsförändring. Metod: En litteraturöversikt gjordes där 13 artiklar valdes ut för analys.

Motiverande samtal är en pedagogisk metod som frekvent förekommer på Sveriges HVB. Det finns tidigare forskning som pekar på att metoden fungerar bra vid de flesta beteendeförändringar. Utövare har erfarenheter av att metoden fungerar bra i många sammanhang men också att metoden ibland kan ha brister. Denna studie syftar till att undersöka utövares upplevelser och erfarenheter av Motiverande samtal (MI). Studien undersöker på vilket sätt MI kan vara ett stöd för patienten och vilka svårigheter det finns med metoden.

Bakgrund: Osunda levnadsvanor kan vara förenade med en ökad risk för sjukdom och död. Hjärt- och kärlsjukdom, fetma, typ 2-diabetes är exempel på sjukdomar som kan undvikas genom förbättrad livsstil. Att kunna motivera patienten till livsstilsförändring är en viktig del av sjuksköterskans arbete för att främja hälsa, förebygga sjukdom och lindra lidande. Det är därför av stor betydelse att sjuksköterskan använder en effektiv metod som verkligen främjar patientens motivation till varaktig förändring. Syfte: Syftet med C-uppsatsen var att klargöra om det Motiverande samtalet påverkar patienten till en varaktig livsstilsförändring.Metod: C-uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie.Resultat: Få studier har undersökt effekten av Motiverande samtal på varaktig livsstilsförändring.

Flertal tidigare studier har visat på både positiva och negativa resultat av Motiverande samtal (MI) för att få patienter att sluta röka. MI används idag av sjuksköterskor i slutenvården såväl som i primärvården för att skapa beteendeförändringar som exempelvis till tobaksrökstopp. Syftet med studien var att undersöka varför det är oklart om Motiverande samtal är en metod som kan leda till tobaksrökstopp. Studien gjordes som en litteraturöversikt och sökningarna gjordes i Cinahl, Oxford Journals, PsycINFO, PubMed och SveMed+. Sökningarna resulterade i 15 utvalda artiklar.

Fysisk aktivitet är viktigt för att minska livsstilssjukdomarnas utbredning. Den fysiska aktiviteten är idag låg, både i Sverige och i övriga delar av världen. För att öka den fysiska aktiviteten har metoder tagits fram för att främja fysisk aktivitet och förändra dåliga vanor. Två av dessa kallas ordinerad fysisk aktivitet och Motiverande samtal. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa effekten av ordinerad fysisk aktivitet och Motiverande samtal på utfall såsom fysisk förmåga, livskvalitet och livsstilsförändring samt hur dessa metoder kan användas som behandling.

I Sverige beräknas det finnas över 350 000 personer med känd diabetes mellitus. Det görs en särskiljning mellan två huvudtyper, typ 1 och typ 2 diabetes. En majoritet av de insjuknade, 85-90%, har typ 2 diabetes. Primärval vid behandling av typ 2 diabetes är en bra kosthållning och ökad fysisk aktivitet. Motiverande samtal, MI, är en personcentrerad rådgivningsteknik som syftar till att förändra människors beteende genom att förstärka personens inre motivation och vilja till förändring.

Som sjuksköterskor träffar vi i många olika vårdsituationer patienter som har valt en livsstil som påverkar deras hälsa på ett negativt sätt. I västvärlden lever många idag på ett överflödigt sätt, som våra kroppar inte är skapta för. Några av de livsstilsfaktorer som i dagens samhälle skapar ohälsa och sjukdom är bland annat rökning, alkohol, brist på fysisk aktivitet och övervikt. Som sjuksköterskor har vi skyldighet att bland annat förebygga och motivera till förändring av skadliga livsstilsfaktorer. Att genomföra en sådan förändring är inte enkelt och som patient behövs mycket stöd och motivation för att klara av en sådan förändring.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en vanlig folksjukdom där eventuella livsstilsförändringar kan vara viktiga för att behålla hälsan. För att lyckas med detta krävs motivation och stöd. Motiverande samtal går ut på att motivera patienten till förändring och innehåller olika moment såsom att lyssna, reflektera och guida patienten till ett hälsofrämjande mål som patienten själv satt upp. Syfte: Att undersöka diabetespatienters och vårdgivares upplevelser och erfarenheter av metoden Motiverande samtal vid livsstilsförändringar. Metod: 13 artiklar lästes och analyserades med kvalitativ metod.

Bakgrund: Livsstilsrelaterad ohälsa är ett stort samhällsproblem både i Sverige och i övriga världen. Sjukvården står inför en stor utmaning att komma till rätta med de sjukdomar och det lidande som orsakas av en ohälsosam livsstil. Sjuksköterskor har en viktig roll i mötet och behandlingen av patienter som lider av livsstilsrelaterad ohälsa. Motiverande samtal är en klinisk praktiserad och erkänd metod för att hjälpa människor att ändra sitt beteende.  Syfte: Att belysa sjuksköterskans användning och erfarenhet av Motiverande samtal i praktiken med patienter som är i behov av livsstilsförändring.   Metod: Metoden som använts är litteraturöversikt. Tio vetenskapliga artiklar har granskats och använts för att besvara syftet.  Resultat: I resultatet framkom två huvudteman. Det första temat, hur MI används, beskriver vikten av utbildning och hur utbildning i MI står i relation till det kliniska användandet samt i vilken utsträckning MI-metoden används.

Bakgrund: Diabetes typ II är den vanligaste formen av diabetes och sprids kraftigt över hela världen. Sjuksköterskan har en central roll i att vägleda och motivera patienten till livsstilsförändring för att minska risken för komplikationer relaterat till diabetes. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskan via Motiverande samtal kan stödja patienter med diabetes typ II till livsstilsförändringar samt beskriva vilka problem som sjuksköterskan kan uppleva med MI. Vidare var syftet att granska artiklar utifrån den metodologiska aspekten undersökningsgrupp. Metod: En litteraturstudie som har baserats på 11 artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats.

Bakgrund: Motiverande samtal (MI) är en metod för att behandla främst alkoholmissbruk, men har allt mer integrerats i behandlingen av andra substansmissbruk. Det flesta studier gällande MI har genomförts på vuxna varför effekten av MI på denna grupp är mest belagd. Antalet ungdomar med substansmissbruk ökar, vilket medför att en undersökning rörande studier om MI som riktas mot denna åldersgrupp (14-24 år) förefaller både relevant och nödvändig. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilken effekt MI har vid arbetet med ungdomar med substansmissbruk. Metod: Allmän litteraturstudie.

Missbruk av alkohol är ett växande samhällsproblem som orsakar stora lidanden såväl för den enskilde individen som för samhället. I Sverige kostar detta 160 miljarder kronor per år efter att intäkterna från alkoholskatten är borträknade. En hel del av de individer som kommer i kontakt med hälso- och sjukvården av olika skäl har en riskfylld alkoholkonsumtion. Motiverande samtal (MI) är en samtalsmetod som kan användas när behov av beteendeförändring föreligger. Metoden lägger vikt vid individens egen motivation till förändring.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett växande hälsoproblem världen över. Drygt en miljard människor är överviktiga och inte mindre än 2,8 miljoner dör varje år på grund av komplikationer till övervikt och fetma. Det är ett folkhälsoproblem som har drabbat Sverige i allra högsta grad, då mer än hälften av männen och över 40 % av kvinnorna är överviktiga. Därför är det viktigt att med tillräcklig kunskap och rätt verktyg hjälpa dessa människor att göra en livsstilsförändring och gå ner i vikt. Motiverande samtal (MI) är en metod som används just för att motivera människor till livsstilsförändringar och ge dem det stöd och den hjälp som behövs för att ändra sitt beteende.