SammandragDenna uppsats tar fasta på det växelspel som uppstår mellan deltagarna i ett samtal. I början och slutet av en samtalstur, det en talare framför till dess att nästa talare tar vid, finns ett s.k. övergångsområde. Syftet med studien är att lyfta fram den aktivitet som återfinns i detta område genom att studera hur samtalsdeltagarna orienterar sig mot varandra samt belysa dess betydelse för kommunikation och språkinlärning.Materialet som har använts är fyra inspelade samtal mellan vuxna andraspråksinlärare på grundläggande nivå och arbetet tar sin utgångspunkt i Conversation Analysis (CA) samt teorier om interaktionell lingvistik.Resultatet visar på en betydande aktivitet i övergångsområdet och att de samtalande utnyttjar uppbackningar och skratt för att upprätthålla ett positivt samtalsklimat. De samtalande orienterar sig mot varandra genom att låna ord mellan sig och be varandra om hjälp.Kommunikationen underlättas av de uppbackningar, frågor och skratt som återfinns, likt samtalets kitt, i övergångsområdet.

Studiens syfte är att analysera fyra pedagogers upplevda motivation att använda sig av dramapedagogik och se vilka eventuella variationer som påvisas. Den använda metoden är fokussamtal och intervju. Undersökningen är fenomenografisk och tre olika teman som tycks upplevas motiverande är: dramapedagogikens förmåga att beröra, ge möjlighet till ett fördjupat lärande och främja utveckling. Resultatet analyseras ytterligare utifrån Herzbergs och Ryan och Decis teorier om motivation. Trots ett antal kontaktpunkter med båda dessa teorier uppstår svårigheter i jämförandet.

Lateral epikondylalgi är ett av de vanligaste besvären i det muskuloskeletala systemet med en prevalens på 1?3 % och en incidens på 0,4 % per år av den generella populationen. Trots att man har känt till lateral epikondylalgi i över 100 år råder det fortfarande oklarhet över patofysiologin och etologin. I litteraturen finns ett 40-tal interventioner beskrivna vid lateral epikondylalgi. Syftet med studien var att sammanställa evidensen för konservativa interventioner vid lateral epikondylalgi.

Syftet med min studie är att kartlägga och granska möjliga konkreta åtgärder i klassrumssituationen kring elever i ett problemskapande beteende. Fokus riktas framförallt mot elever i åk 1-6. Specialpedagogens syn på problemskapande beteende, förebyggande insatser och de åtgärder som kan nämnas i ett åtgärdsprogram gällande en elev i ett problemskapande beteende lyfts fram. Studien ger en vid översikt kring elever i ett problemskapande beteende, dels vad som kan läggas i detta begrepp och dels vilka åtgärder som är möjliga att använda i mötet med ett problemskapande beteende.En kvalitativ intervjustudie har genomförts på fem utbildade specialpedagoger. Sammanfattningsvis pekar studien på att några få ord kan ringa in det som behövs för att förebygga och bemöta ett problemskapande beteende. Det handlar om tid för samtal med eleven, tid för att möta elevens nätverk och tid för att kompetensutveckla och reflektera kring förhållningssätt och strategier i mötet med eleven.

Mellan 60 och 80 procent av befolkningen i västvärlden kommer någon gång att drabbas av ländryggssmärta. Av sjukpenningkostnaderna står ryggvärk för den enskilt största diagnosen. Målet med denna litteraturstudie var att undersöka om traktion har någon effekt vid utstrålande smärta från ländryggen. Artiklar från de senaste 20 åren söktes i databaserna Medline, Cinahl, Amed, Cochrane, PEDro och PubMed. 19 studier inkluderades i studien.

Syftet med studien var att undersöka vilken roll artefakterhar i pedagogers naturvetenskapliga samtal med barngruppen.Resultaten erhölls genom att observera och utföra kvalitativa metaintervjuer med fem förskollärare.Det teoretiska perspektivet som legat till bakgrund för studien är det sociokulturella perspektivet med fokus på Vygotskijs syn på artefakter och mediering genom dessa. Intresset för denna undersökning väcktes då den 2010 reviderade läroplanen för förskolan har skapat tydligare mål kring naturvetenskap i förskolan. Vilken roll artefakterna har i pedagogernas arbete utifrån dessa mål är frågan som ställts och problematiserats.Undersökningen har visat att artefakter spelar en betydande roll i förskollärarnas pedagogiska arbete. Både som ett medel för att konkretisera naturvetenskap för barnen men även som ett hjälpmedel för pedagogerna själva så att de lättare kan beskriva och visa olika fakta och processer. Pedagogerna var oeniga om vad som skulle klassas som artefakt; vissa ansåg att vad som helst kunde användas medan vissa såg att föremålet måste laddas med mening för att kunna användas som medierande artefakt..

I denna studie har vi genom observationer undersökt två pedagogers val av metoder gällande läsning av litteratur i undervisningen i svenska. Vi valde att observera klasslärare i årskurs tre för att på så sätt kunna fokusera på de mål som finns i kursplanen i svenska för just årskurs tre. Syftet med undersökningen var således att se hur dessa lärare arbetade med litteratur i undervisningen. Samtidigt fokuserade vi på hur samtal och samspel användes i undervisningen. Vi antog då ett sociokulturellt perspektiv där vi anser att eleverna lär sig bäst i samspel med varandra.Utifrån de frågeställningar vi hade, där vi frågat oss vad för läsmaterial som används, hur litteraturen används i undervisningen samt huruvida elever och lärare samtalar kring det lästa, fann vi att det såg olika ut från lektion till lektion.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och förstå hur elever som haft dramapedagogik som en del i en förändringsprocess, efter avslutad behandling, upplever betydelsen av de dramapedagogiska inslagen för den personliga utvecklingen. Har de intervjuade personerna uppmärksammat och reflekterat kring ledarstilen i mötet med dramapedagogiken? En av intentionerna har varit att lyfta fram vilka metoder som kan vara användbara inom behandlingshem och varför. Ansatsen är hermeneutisk och narrativ metod har använts. För insamlingen av empiri har samtal i form av kvalitativ intervju förts, med elever som varit inskrivna på ett behandlingshem där dramapedagogik är ett bestående inslag i verksamheten.

Uppsatsen grundar sig på en studie som genomförts på ett företag i lokalvårdsbranschen. Syftet med uppsatsen är att belysa vilka förutsättningar för lärande som kan finnas under arbetsplatsträffar. Vi frågar oss hur utformningen av arbetsplatsträffen påverkar möjligheten till reflektion, hur reflektion uttrycks under en arbetsplatsträff samt vilken betydelse arbetsplatsträffar har för gemensam reflektion. Studien är avgränsad till att gälla fenomenet reflektion som är en viktig faktor för lärande.Vi har använt oss av en kvalitativ metod med observation som huvudsaklig datainsamlingsmetod. Vi har observerat två arbetsplatsträffar i företaget.Observationerna visar att det finns flera faktorer i utformningen av mötena som kan påverka möjligheten till reflektion för deltagarna.

Denna rapport visar härledning och tillämpning av en ny metod som skall användas för att dimensionera konvektorer. Dessa konvektorer dimensioneras enbart för att motverka kallraset längs stora fönster. Detta skall uppnås genom den naturliga konvektionen som luften går igenom, vilket i sin tur är orsakad av en konvektor placerad under ett fönster. I dagens samhälle sker konvektorsdimensionering enbart för att ersätta transmission och ventilationsförluster, ingen hänsyn tas till kallras. Tidigare arbeten kring luftströmmingar, flänsar, naturlig konvektion och Nusselts beräkningar har studerats.

SammanfattningJag vill med min studie ta reda på om indraget studiebidrag ger avsedd effekt i form av minskat skolk. Jag vill också veta elevernas syn på hur indraget studiebidrag påverkar deras skolkande, och, bortsett från studiebidragets inflytande på skolk och närvaro, om det finns andra orsaker i skolan till att elever i vissa situationer väljer att inte skolka. Utifrån detta syfte har jag formulerat följande frågeställningar: Har skärpningen av tolkningen av CSN,s frånvaroregler (CSN 2012), som trädde i kraft årsskiftet 2011/12, haft avsedd effekt på ogiltig frånvaro? Vilken effekt anser eleverna att indraget studiebidrag har på skolk? Vilka faktorer inom skolan gör att skolkande elever väljer att inte skolka, och vad motiverar dessa elever till att närvara? Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats, med sex intervjuer som grund och ett utdrag ur skolans närvarorapporteringssystem. I resultatet framkom att eleverna skolkar av flera olika orsaker, där trötthet och brist på motivation framträder tydligt.

Bakgrund och syfte:Multidisciplinär hemrehabilitering för personer med milda till måttliga strokesymtom har visat sig vara en evidensbaserad intervention. Flera studier hade gjorts inom ämnet, men det saknades en tydlig beskrivning av åtgärderna och dess innehåll inom multidisciplinär hemrehabilitering. En sådan kunskap bedömdes vara viktig för att arbetsterapeuten skulle kunna arbeta utifrån arbetsterapeutiskt perspektiv. Syftet med denna studie var att sammanställa den kunskap som fanns inom multidisciplinär hemrehabilitering, avseende dess åtgärder, effekt och faktorer som påverkade rehabiliteringens effekt samt för- och nackdelar med den multidisciplinära hemrehabiliteringen.Metod:Litteraturstudie där både artiklar med kvalitativa och kvantitativa metoder inkluderades.Resultat:Åtgärder som utfördes inom multidisciplinär hemrehabilitering var bl.a. insiktsträning, kompensatoriska strategier, uppmuntran till att hitta egna problemlösningar och att anta uppmaningar på rätt nivå, uppgift- och kontextorienterade metoder, guidning, kommunikationsträning, information och rådgivning.

Lärare är dagligen samtalsledare i sina klassrum. Det är många impulser och val att hantera. Den studerande ska bli utmanad att reflektera i dialog med andra. Flerstämmig-heten ska främjas. Tid och planering ska följas.

Örebro UniversitetInstitutionen för hälsovetenskap och medicin           Arbetsterapi Arbetes art: Uppsatsarbete omfattande 15 högskolepoäng, inom ämnet arbetsterapi.Svensk Titel: En jämförelse mellan Bobathmetoden och andra interventionsmetoder för behandling av strokepatienterEngelsk titel: A comparison between the Bobath method and other interventions for stroke patientsFörfattare: Maryam Tondkar MogadamHandledare: Marie HolmefurDatum: 2012-05-03 SammanfattningBakgrund: Bobath behandlingsmetod utvecklades i England på 1940-talet för patienter med hjärnskador. I denna behandlingsmetod ska patienter lära sig att kontrollera sina onormala rörelser och muskelspasticitet.Syfte: Syftet med denna studie är att jämföra Bobathmetoden med andra interventionsmetoder för att kunna se vilken behandlingsmetod som har bättre effekt för strokepatienter.Metod: Systematisk litteraturstudie gjordes i databasen AMED, PubMed och Cinahl för att ta fram aktuell forskning inom detta område. Artiklarna som kom fram är kvantitativa och Randomiserade Kontrollerade studier.Resultat: Resultatet av studierna visar att Bobathmetoden har positiv effekt för att klara aktiviteter i dagliga livet. Bobathmetoden visar förbättring från akuta fasen till efter behandling i ADL aktiviteter. Studierna visar att Motor Relearning Programme, Arm Basis training och Balance Performance Monitor träning har bättre effekt än Bobathmetoden i ADL aktiviteter.Arm Basis training, Motor Relearning Programme och Bobathmetoden förbättrade handfunktionen över tiden.

Vi riktar detta arbete till människor som i sin profession kommer i kontakt med individer som har neuropsykiatriskt funktionshinder. De som företrädesvis har hjälp av rapporten är de som jobbar inom områden som berör samtal och vägledning. Vi har intervjuat sju personer som har neuropsykiatriska diagnoser och två personer som jobbar professionellt med samtal och vägledning av neuropsykiatriskt funktionshindrade. Vi har även använt egen relevant litteratur, obligatorisk kurslitteratur, manuell sökning av lämplig litteratur på bibliotek i Vetlanda, Tranås och Ydre samt sökt lämpligt materiel via Internet, vi har även talat med personer som är berörda av vårt ämne. I vårt resultat kom vi fram till att personer med neuropsykiatriska funktionshinder behöver bestämda ramar, konkreta och tydliga mål som är nåbara, samt relevant information som är förklarande i sitt sammanhang.