Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur väl elevinflytande påverkar elevers motivation till lärande. Vår studie var av kvalitativ karaktär och genomfördes med observationer, intervjuer och loggböcker. Studien genomfördes i ämnet svenska i en klass i årskurs 7. Vi specialstuderade sex elever som bildade en heterogen grupp. Genom vår undersökning fick vi fram att eleverna var ovetande om betydelsen av begreppet elevinflytande, men alla elever tyckte att det var viktigt att få vara med och bestämma i skolan.

Denna empiriska studie gjordes i syfte att ta reda på vilka framtida utmaningar arbetsgivare ställs inför då de ska locka till sig och rekrytera 80-talister som arbetstagare och medarbetare. För att få reda på detta så ställdes frågorna; Vad finner 80-talister attraktivt i ett kommande arbete? och Vilka motivationsfaktorer påverkar 80-talisterna i arbetslivet? Undersökningen gjordes med en kvantitativ metod i form av en enkät och på ett deskriptivt vis har resultatet av studien redovisats med hjälp av text och diagram. Studien har en deduktiv ansats och som teoretisk utgångspunkt har Kaufmann och Kaufmanns inre och yttre arbetsvärden samt Mitchell och Larsons syntesmodell om motivation använts. Tidigare studier och forskning kring 80-talisters värderingar och motivation till arbetslivet har tagits fram för att kunna möjliggöra kopplingar till empiri.

Motivation främjar innovation, men innovationsprocesser måste samtidigt ta hänsyn till organisationens förutsättningar. Det krävs en jämvikt mellan flexibilitet och struktur i organisationen där team är ett optimalt sätt att skapa en sådan balans. Resultatet presenteras även i analysverktyget ITM med praktiska tillämpningsområden..

Vår uppsats behandlar fenomenet motivation med syftet att undersöka hur individer med självständiga arbetsuppgifter i tekniskt enkla miljöer motiverar sig. Vi fokuserar på städare som ett representativt lågstatusyrke och vår frågeställning är: Hur motiverar sig städare? Studien är kvalitativ och bygger till stor del på egen datagenerering. Vi har intervjuat städare på ett hotell om deras situation och syn på bland annat trivsel och motivation. Vår hermeneutiska utgångspunkt innebär att tolkning och förståelse står i centrum.

Ett problemområde vi upptäckt omfattar den offentliga måltidssektorn som bland annat förknippas med en begränsad ekonomi och svagt styre. Utifrån tidigare erfarenheter inom verksamhetsförlagd utbildning har vi stundtals uppfattat motivationen hos offentlig måltidspersonal bristande och vill därför undersöka detta. Vi vill även ta reda på hur ledare i en verksamhet kan påverka motivationen. Med vår kandidatuppsats ville vi undersöka vad som motiverar skolmåltidspersonal till att göra en bra arbetsinsats utifrån Herzbergs tvåfaktorteori. Frederick Herzberg har genom sin studie tagit fram fem motivationsfaktorer och fem stycken hygienfaktorer, vilka antingen kan bidra till motivation eller förhindra att missnöje uppstår.

Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka betygens och bedömningens betydelse för elevers lärande och motivation. Lärarnas och elevernas intervjusvar tolkas och analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv samt tidigare forskning. Lärares bedömningssätt har stor betydelse för elevers utveckling och i studien läggs stor vikt vid formativ bedömning vilket har visat sig främja elever i deras lärande. Elevernas tankar kring betyg och bedömning grundas i lärarens undervisnings- samt bedömningssätt, detta har för oss medfört ökad förståelse för vikten av utbildade lärare inom området..

Sammanfattning Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka självkänslans betydelse för motivation och skolprestationer samt att ge förslag på metoder för att gynna självkänslan. Självkänsla är ett komplext ämne och undersökningen fokuserar på att ge en övergripande redogörelse av frågeställningarna genom en granskning av relevant litteratur, artiklar och en avhandling. Resultatet visar att självkänslan har betydelse för motivationen och prestationerna och att individer med hög självkänsla utgår mer ifrån inre motivationsfaktorer och drömmar när de planerar sin framtid än de individer som har låg självkänsla. Även miljön påverkar självkänslan och motivationen då individer i en osäker och främmande miljö kan känna tveksamhet kring sin egen förmåga och sitt engagemang. Två begrepp som ofta blandas ihop är självkänsla och självförtroende och båda två tenderar att påverka prestationer och motivation. För att gynna självkänslan är det viktigt att se och förstå att eleverna är enskilda individer som påverkas av både sociala och fysiologiska faktorer. Positiv återkoppling, stödjande omgivning och ärligt bemötande gynnar självkänslan..

För att kunna anpassa ett spel så bra som möjligt för den tilltänkta målgruppen är det viktigt för speldesigners att förstå vad som motiverar spelare till att spela. Huvudsyftet med detta arbete är att undersöka hur olika spelare utformar sina rollspelskaraktärer och hur dessa spelare skiljer sig åt trots att de spelar samma spel. För att undersöka detta har testdeltagare fått skapa rollspelskaraktärer och sedan motiverat sina val. Ur studien framkom det att spelare prioriterar olika aspekter av sitt karaktärskapande samt att de inte bemödar sig med delar som de finner ointressanta. Fortsatt forskning skulle kunna titta närmare på huruvida kosmetik och immersion hör ihop med tanke på att vissa testdeltagare uppgav att immersion var en stark motivation för dem samtidigt som de inte lade något värde i de kosmetiska aspekterna..

Undersökningen fokuserar på hur lärare påverkar elevers motivation. Vi har fördjupat oss i hur medvetna de intervjuade lärarna är när det gäller vikten av att motivera eleverna. Vi vill även ta reda på hur de intervjuade lärarna arbetar med att bygga upp motivation hos elever. Dessutom vill vi undersöka hur viktig roll lärare har när det gäller elevernas motivation. Undersökningen baseras på semistrukturerade intervjuer. Sex stycken yrkesverksamma lärare på tre olika skolor intervjuades till denna studie.

Syftet med denna studie är att öka kunskap om hur lärare anser sig arbeta för att motivera elever i matematikundervisningen. Kunskapen från studien kan bidra till att lärare känner sig tryggare i sin yrkesroll när den komplexa uppgiften att skapa motivation hos eleverna ska lösas. Metoden som används är kvalitativ intervju där sju lärare deltar som informanter. Samtliga lärare arbetar med elever i lågstadiet årskurs 1-3. Resultatet av studien visar att samtliga lärare anser att de använder sig av ett varierat arbetssätt för att motivera elever.

This essay, called Motivation and reading comprehension, is a study of the correlation between the motivation to read and the reading comprehension of Swedish students in their final year of school before university level, meaning that they are eighteen or nineteen years old, sometimes more.The relation between the identity of the individual and the learning process has been a matter of scientific interest for some time, and this essay works in that tradition by investigating the connection between how pupils regard reading and how well developed their ability to decode text is.The reading comprehension is measured through a test that consists of a text from the Swedish epic by Vilhelm Moberg, Invandrarna, where the reader at certain intervals throughout the text is asked to mark the correct word from a choice of three. This test has been used and evaluated extensively by Per Fröjd, who has found that the results are reliable and useful.To measure the motivation to read I?ve constructed a survey to be answered before taking the reading test. It focuses on three different parts of reading motivation that are noted as the most important ones by Ivar Bråten. These are the feeling of joy and interest for reading, the goal to acquire knowledge of a specific subject, and the expectations that you have on yourself as a reader.Results show a weak or non-existent correlation between the two factors for the whole of the subjects, but once those who have a first language other than Swedish are removed the correlation becomes significant.

Syftet med vår studie är att undersöka vilka undervisningsmetoder pedagogerna på en utvald skola använder sig av i undervisningen för att öka elevernas motivation och bejaka deras olikheter för inlärning. Vi har gjort en kvalitativ undersökning med fokusgruppsamtal, intervjuer och observationer som metod. Således ligger intresset i att ta reda på vilka undervisningsmetoder pedagogerna använder sig av för att öka elevernas motivation och bejaka deras olikheter för inlärning. Vi har funnit det relevant att både intervjua samt observera elever och pedagoger i årskurs tre. Resultatet visar att eleverna i studien lär in ny och svår kunskap på olika sätt om de ges möjlighet till det.

The specified purpose was, based on gender, age and type of employment, study the employees motivation to participate in health projects and their reason to maintain exercise habits after the termination of the health projects. Exercise frequency was studied in relation to the other background variables. A revised version of the questionnaire Motivation for Maintenance of Exercise Habits (Josefsson, 2005) was distributed at Albany International, Halmstad. The most frequent cause to exercise was ?enhance my condition?.

NU-sjukvården önskade hantera sina resurser optimalt och öka kostnadseffektiviteten. Med denna studie undersöktes vad som skulle kunna motivera sjuksköterskor på kirurgi- respektive medicinavdelningar (N= 62) att öka sin kompetens för att arbeta på två olika avdelningar, om inställningen till detta skiljer sig mellan områdena samt huruvida ålder, anställningstid, inre motivationoch omotivation kunde predicera inställningen till att arbeta på två olika avdelningar. Instrumentet bestod av fyra delar. En demografisk del, två förundersökningen konstruerade skalor avseende att mäta sjuksköterskornas motivation till att öka sin kompetens för att arbeta på två olika avdelningar och inställningen till detta system, samt en svensk version av Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale. Svarsfrekvensen var 60,9% och respondenterna var mellan 23 och 62 år (M = 39,8, SD= 11).

Den här uppsatsen ämnar analysera hur absorptionskapacitet och graden av kommunikation påverkar kunskapsöverföringen i ett svenskt multinationellt företag. Genom webbenkäter till företagets totalpopulation (N=540) har data samlats in på individnivå med en svarsfrekvens på 36 procent. Uppsatsen bygger på teorierna att prestationsbaserad kompensation och intern kommunikation är positivt relaterad till anställdas motivation samt att utbildning och prestationssystem är positivt relaterad till anställdas kompetens. Anställdas kompetens och motivation är i sin tur de variabler som vi använt oss av för att mäta absorptionskapacitet. Resultaten visade att absorptionskapacitet och graden av kommunikation hade en positiv signifikant påverkan på kunskapsöverföringen.