Syftet med denna studie är att öka kunskap om hur lärare anser sig arbeta för att motivera elever i matematikundervisningen. Kunskapen från studien kan bidra till att lärare känner sig tryggare i sin yrkesroll när den komplexa uppgiften att skapa motivation hos eleverna ska lösas. Metoden som används är kvalitativ intervju där sju lärare deltar som informanter. Samtliga lärare arbetar med elever i lågstadiet årskurs 1-3. Resultatet av studien visar att samtliga lärare anser att de använder sig av ett varierat arbetssätt för att motivera elever.

This essay, called Motivation and reading comprehension, is a study of the correlation between the motivation to read and the reading comprehension of Swedish students in their final year of school before university level, meaning that they are eighteen or nineteen years old, sometimes more.The relation between the identity of the individual and the learning process has been a matter of scientific interest for some time, and this essay works in that tradition by investigating the connection between how pupils regard reading and how well developed their ability to decode text is.The reading comprehension is measured through a test that consists of a text from the Swedish epic by Vilhelm Moberg, Invandrarna, where the reader at certain intervals throughout the text is asked to mark the correct word from a choice of three. This test has been used and evaluated extensively by Per Fröjd, who has found that the results are reliable and useful.To measure the motivation to read I?ve constructed a survey to be answered before taking the reading test. It focuses on three different parts of reading motivation that are noted as the most important ones by Ivar Bråten. These are the feeling of joy and interest for reading, the goal to acquire knowledge of a specific subject, and the expectations that you have on yourself as a reader.Results show a weak or non-existent correlation between the two factors for the whole of the subjects, but once those who have a first language other than Swedish are removed the correlation becomes significant.

Syftet med vår studie är att undersöka vilka undervisningsmetoder pedagogerna på en utvald skola använder sig av i undervisningen för att öka elevernas motivation och bejaka deras olikheter för inlärning. Vi har gjort en kvalitativ undersökning med fokusgruppsamtal, intervjuer och observationer som metod. Således ligger intresset i att ta reda på vilka undervisningsmetoder pedagogerna använder sig av för att öka elevernas motivation och bejaka deras olikheter för inlärning. Vi har funnit det relevant att både intervjua samt observera elever och pedagoger i årskurs tre. Resultatet visar att eleverna i studien lär in ny och svår kunskap på olika sätt om de ges möjlighet till det.

Syftet var att undersöka hur medarbetare inom äldreomsorgen uppfattar äldreomsorgen som arbetsplats samt klargöra vilka faktorer som de upplever gör och skulle kunna göra äldreomsorgen till en attraktiv arbetsplats. En kvalitativ metod tillämpades genom semistrukturerade intervjuer med undersköterskor och vårdbiträden inom äldreomsorgen i Kungälvs kommun. Fyra av respondenterna var anställda då studien genomfördes och två av dem hade nyligen slutat.Resultatet visar en mångfasetterad uppfattning om äldreomsorgen som arbetsplats. Resursfördelningen på arbetsplatsen påverkar hur vården bedrivs samtidigt som medarbetarens egen vilja har en inverkan. Den främsta faktorn som gör äldreomsorgen till en attraktiv arbetsplats är den sociala kontakten med de äldre.

The specified purpose was, based on gender, age and type of employment, study the employees motivation to participate in health projects and their reason to maintain exercise habits after the termination of the health projects. Exercise frequency was studied in relation to the other background variables. A revised version of the questionnaire Motivation for Maintenance of Exercise Habits (Josefsson, 2005) was distributed at Albany International, Halmstad. The most frequent cause to exercise was ?enhance my condition?.

För att undersöka vad som motiverar människor att arbeta ideellt inom idrottsföreningar med Self-Determination theory och Functional approach som grund, samt om det råder någon skillnad beroende på ålder och antal timmar människor lägger på sitt ideella engagemang, skickades en enkät ut till ideellt engagerade i fyra olika idrottsföreningar. Av de 125 deltagarnas resultat visade det sig att de yngre deltagarna i högre grad motiverades av karriärfunktion i Functional approach. Kontrollerad motivation från Self-Determination theory var vanligare bland dem som spenderade över tre timmar på det ideella arbetet. Gemensamt för deltagarna var att de i störst grad drevs av autonom motivation från Self-Determination theory, det vill säga den inre viljan att göra något. Detta tyder på att det var självutvecklande, egenvinnande motiv som motiverade denna studies deltagare till ideellt arbete..

NU-sjukvården önskade hantera sina resurser optimalt och öka kostnadseffektiviteten. Med denna studie undersöktes vad som skulle kunna motivera sjuksköterskor på kirurgi- respektive medicinavdelningar (N= 62) att öka sin kompetens för att arbeta på två olika avdelningar, om inställningen till detta skiljer sig mellan områdena samt huruvida ålder, anställningstid, inre motivationoch omotivation kunde predicera inställningen till att arbeta på två olika avdelningar. Instrumentet bestod av fyra delar. En demografisk del, två förundersökningen konstruerade skalor avseende att mäta sjuksköterskornas motivation till att öka sin kompetens för att arbeta på två olika avdelningar och inställningen till detta system, samt en svensk version av Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale. Svarsfrekvensen var 60,9% och respondenterna var mellan 23 och 62 år (M = 39,8, SD= 11).

Den här uppsatsen ämnar analysera hur absorptionskapacitet och graden av kommunikation påverkar kunskapsöverföringen i ett svenskt multinationellt företag. Genom webbenkäter till företagets totalpopulation (N=540) har data samlats in på individnivå med en svarsfrekvens på 36 procent. Uppsatsen bygger på teorierna att prestationsbaserad kompensation och intern kommunikation är positivt relaterad till anställdas motivation samt att utbildning och prestationssystem är positivt relaterad till anställdas kompetens. Anställdas kompetens och motivation är i sin tur de variabler som vi använt oss av för att mäta absorptionskapacitet. Resultaten visade att absorptionskapacitet och graden av kommunikation hade en positiv signifikant påverkan på kunskapsöverföringen.

I denna uppsats undersöker jag hur tonalitetsbegreppet uppfattas och används av medarbetare på NCC, och hur begreppet relaterar till det diskursanalytiska begreppet stil. Mitt material består av intervjuer med medarbetare på NCC och fyra säljande webbtexter från NCC:s webbplats. Jag tillämpar diskursanalys som metod i min analys av intervjuerna och diskursanalytisk stilanalys som metod för webbtexterna. Resultatet visar att diskursen om tonalitet innehåller många olika uppfattningar om begreppet och vad syftet med kommunikationen är, men att stil som identitet och Faircloughs modell för stilanalys ändå kan vara ett värdefullt analysverktyg för att förstå och analysera det som avses med tonalitet. För att täcka in alla aspekter som avses med tonalitet på NCC bör dock fler analyskategorier användas..

Syftet med denna undersökning är att försöka belysa vad som motiverar elever i grundskolans senare år att gå till skolan. Undersökningen strävar också efter att få syn på om estetiska läroprocesser bidrar till elevernas motivation till att gå till skolan. Empirin har skaffats genom att jag har intervjuat åtta elever i grundskolans senare år. Litteratur som jag använt mig av behandlar tidigare forskning kring ämnena motivation, estetik i skolan och utvecklingspsykologi. Undersökningen visar att det som motiverar respondenterna att komma till skolan är bland annat att de känner att de vill vara närvarande för att lära sig nya kunskaper samt att få höga betyg.

Syftet med studien var att studera år 4-6 egna tankar om motivation för att ta reda på vad de själva känner att de behöver för att vilja skriva. Det ledde oss till frågeställningarna:Vilka faktorer upplever eleverna som betydelsefulla för att motivation ska skapas, Vilka yttre förutsättningar menar eleverna har betydelse för deras motivation betydelse för deras motivation samt Hur upplever eleverna samspelet i klassrummet och dess betydelse för deras motivation?Genom intervjuer, vilka har genomförts med totalt 16 elever på två olika skolor, har vi försökt nå ett djupare plan där eleverna fått chansen att dela med sig av sina innersta tankar om skrivsituationer. Studien gjordes med elever vars lärare ansåg att de saknade motivation till skrivande.Det visade sig tydligt att eleverna är olika och att de har olika erfarenheter vilket gör att deras svar visar att de även har olika behov. Resultatet pekar på vikten av ett meningsfullt arbete där tydligheten från läraren står i centrum tillsammans med ett stort engagemang.

Syftet med studien är att undersöka och skildra några studenters motiv, motivation och upplevelser kring högre studier. I bakgrunden ingår forskning kring studentidentiteter (Bron m. fl., 2013), men efter hand tillkommer andra begrepp och teorier som bidrar till att belysa undersökningsmaterialet. Studien är grundad på kvalitativ metod, med semistrukturerade intervjuer av sex studenter i åldrarna 25-30 år. Resultatet av de sex studenterna redovisas som personporträtt, där både likheter och skillnader mellan studenternas motiv, motivation och upplevelser i relation till högre studier framgår.

Vårt syfte med denna studie är att titta på hur lärare uppfattar elevers motivation på gymnasienivå i ämnet idrott och hälsa. Därtill ska vi undersöka hur dagens lärare motiverar sina elever i undervisningen, samt titta på vilka faktorer som lärarna anser spelar roll för att motivera eleverna i ämnet. Vårt teoretiska perspektiv som vi utgår från i uppsatsen är Organismic Integration Theory, men vårt resultat av studien är även kopplad till andra relevanta begrepp. Urvalet gick ut på att vi kontaktade sex stycken idrott och hälsa-lärare som arbetar på gymnasiet, och frågade dem angående hur motivationen ser ut i gymnasieklasserna för tillfället. Resultatet vi kom fram till var att lärarna såg en stor spridning i motivation hos gymnasieeleverna, samt att det är flera faktorer som påverkar elevernas motivation i idrott och hälsa-undervisningen, där betyg och stimulans är huvudfaktorerna enligt lärarna.

Att finna en allmän accepterad definition av vad ledarskap verkligen innebär, är väldigt komplext. Det finns många olika definitioner på vad ledarskap är inom ledarskapslitteraturer. Det flesta har en bild av vad ledarskap är och vad en ledare sysslar med, men kan inte exakt definiera vad det egentligen betyder att vara ledare.Vad är ett bra ledarskap enligt medarbetarna? Författarnas huvudfråga som beskriver uppsatsens innehåll.Syftet med uppsatsen är att undersöka samt analysera vad som utmärker och kännetecknar ett bra ledarskap. Författarna ska även undersöka hur medarbetarna upplever ledarskapet samt huruvida motivation och inspiration från ledarna skapar trivsel på medarbetarnas arbetsplats.Den undersökning som författarna valde att fokusera på var 15 djupa personliga intervjuer med medarbetarna på IKEA i Barkarby.

Gislaveds kommun står likt många andra kommuner inför en utmaning då stora pensionsavgångar väntas. För att stå sig i konkurrensen om den kompetenta arbetskraften måste kommunen framstå som en attraktiv arbetsgivare. En del i detta är att se över hur chefskapet i organisationen ser ut och hur det kan utvecklas.Medarbetarna i Gislaveds kommun har genom intervjuer beskrivit hur de uppfattar chefskapet i kommunen i dag och delgett sina föreställningar om hur cheferna i den kommunala verksamheten bör bedriva sitt ledarskap. Deras tankar och åsikter har legat till grund för denna studie. Syftet är att se hur chefskapet i kommunen skulle kunna utvecklas och komma fram till gemensamma riktlinjer som kan utgöra ett stöd för cheferna.Genom att koppla den insamlade empirin till aktuell teori får vi en ökad förståelse för vad medarbetarna anser om kommunens ledarskap idag och vad de saknar och efterfrågar.Resultatet av vår studie har visat att Gislaveds kommun i dag måste arbeta mer med frågor kring ledarskap.