Sammanfattning Syftet med denna undersökning var dels att undersöka hur ledare motiverar sina medarbetare utifrÄn inre och yttre motivationsaspekter, dels att se vilken ledarskaps stil som ledarna utövar utifrÄn transformellt och transanktionellt ledarskap med hÀnsyn till hur de motiverar sina medarbetare. Följande frÄgestÀllningar besvarades i studien: Hur motiverar ledarna sina medarbetare utifrÄn inre och yttre motivationsaspekter?Hur kan man beskriva ledarskapen utifrÄn transanktionellt och transformellt ledarskap beroende pÄ hur ledarna motiverar sina medarbetare?Finns det nÄgra skillnader mellan hur de intervjuade ledarna skapar motivation bland sina medarbetare? Om det finns skillnader, hur kan man karakterisera dem? Jag besvarade frÄgestÀllningarna genom att anvÀnda mig av kvalitativ undersökning i form av fem intervjuer. Som analysverktyg anvÀnde jag mig av begrepp som inre och yttre motivation, transformellt och transanktionellt ledarskap. Min slutsats Àr att det finns skillnader i hur ledarna motiverar sina medarbetare men att de alla anvÀnder sig utav bÄde inre och yttre motivationsaspekter. UtifrÄn hur ledarna motiverar sina medarbetare visar största del pÄ ett transformellt ledarskap, dock visar en del av ledarna Àven till viss del pÄ ett transanktionellt ledarskap utifrÄn deras motivationsutövanden.     Nyckelord: motivation, inre motivation, yttre motivation, transformellt ledarskap, transanktionellt ledarskap..

Syftet med studien Àr att identifiera hur fenomenet motivation konstrueras i tre olika diskurser. Dessa diskurser Àr fokusgruppsamtal med gymnasieelever, lÀroplanen för gymnasiet samt en text om motivationsforskning för skolans vÀrld. Analysen av diskurserna Àr baserad pÄ Faircloughs tredimensionella kritiska diskursmodell. Studien synliggör skillnader och likheter i de studerande diskursena med sÀrskilt fokus pÄ vad detta fÄr för pÄverkan pÄ elevernas drivkrafter till lÀrande. Analysen visar att lÀroplanen konstruerar ett ideal dÀr eleven ses som ansvartagande med motivation till lÀrande av ett meningsfullt kunskapsstoff.

Bakgrund: Regelbunden trÀning Àr viktig för bÄde fysiskt och psykisktvÀlbefinnande. För att bibehÄlla en regelbundenhet i trÀningen krÀvs det ettengagemang och en motivation. En person kan motiveras av bÄde inre ochyttre faktorer beroende pÄ personens intresse. Trots att mÀnniskor tenderaratt vara mer stillasittande, tycks intresset för trÀning och hÀlsa öka. Inteminst syns detta pÄ sociala medier, dÀr bilder och inlÀgg medtrÀningsbudskap förmedlas frekvent.

Forskning pekar pÄ brister i dagens matematikundervisning som bland annat handlar om elevers motivation. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka gymnasieelevers studiemotivation i Àmnet matematik. Genom intervjustudier har elevers upplevelser av deras mÄl, sjÀlvförtroende och inflytande kopplats till teorier om motivation.Motivation Àr ett begrepp som har utvecklats av mÄnga forskare under en lÀngre tid, vilket har lett till ett flertal infallsvinklar. I skolan Àr mÄl, sjÀlvförtroende och inflytande nÄgra av möjliga faktorer som pÄverkar elevers motivation. Elevernas mÄl i undervisningen betraktas med utgÄngspunkt i relationen mellan lÀrandemÄl och prestationsmÄl.

This paper is based on observations made in the classroom, interviews and studies ofliterature.The observations that I made during my practical training period made me believethat pupils with writing and reading problems succeeded more often with the methodsof teaching used in media education than with more traditional teaching methods.Through this study I hope to specify and define the factors that were the reasons for this. In doing so I wanted to show that you could adapt the teaching methods to reach more pupils with different kinds of learning styles.I have come to the conclusion that the following factors made the pupils with writing and reading problems succeed more often in subjects related to media education:Variety, time spent, the pupils? interests and the equipment used..

Forskning har visat att arbetssökandes motivation till att söka arbete pÄverkar deras hÀlsa och sociala liv. Tre motivationsteorier som utvecklats inom omrÄdet och som ligger till grund i studien ÀrFörvÀntning- och vÀrdeteorin, MÄlsÀttningsteorin och SjÀlvbestÀmmandeteorin. Syftet med studien var att undersöka hur positivt psykologiskt kapital, inskrivningstid pÄ arbetsförmedling samt tillgÄng till jobbcoach eller inte inverkar pÄ arbetssökandes inre motivation. En enkÀtstudie genomfördes dÀr 154 arbetssökande, 83 mÀn och 70 kvinnor deltog. De fick ta stÀllning till 50 pÄstÄenden gÀllande tron pÄ den egna förmÄgan, hopp, hantering av motgÄng och inre motivation.

The aim with this study is to identify and discuss discourses in public service policy documents to clarify that public service policy is political and not self-evident. The study's theoretical as well as methodological starting point is the discourse theory of Laclau and Mouffe, which ontological position is that all meaning is constructed by discourses. In the studied material, two discourses have been identified in policy concerning the content in public service media. The responsibility-discourse construct meanings of what content the policy wants to see in public service media and in the quality-discourse meanings of how the content should be is constructed. Public service policy is consistent over the period that has been studied and the study shows that there is consensus in the parliament about the regulation of the content in public service media.

Att uppna? goda ekonomiska resultat a?r na?got de flesta fo?retag arbetar fo?r. En faktor som visat sig pa?verka det ekonomiska resultatet a?r de ansta?lldas arbetsmotivation. Vanligt fo?rekommande a?r att fo?retag har fo?rutbesta?mda motivationsfaktorer pa? arbetsplatsen och tar da?rmed inte ha?nsyn till vad som motiverar den enskilda individen.

The purpose of this paper is to examine motivation in studies and/or work among unaccompanied adolescents who received asylum in Sweden. We have examined how six unaccompanied refugee boys? ages 15-18 years describe their motivation, regarding both current studies and their potential future studies or work. We have attempted to capture the children?s stories about what the factors are that increase or decrease their motivation through qualitative research interviews.

MonetÀra belöningar Àr en vanlig förekommande metod i kunskapsintensiva företag för attöka motivation och dÀrmed prestation hos en organisations medarbetare samtidigt sommonetÀra belöningars influens pÄ motivation Àr ett omtvistat Àmne dÀr vitt skilda resultat haruppvisats. Ett förbisett omrÄde inom motivationsforskning Àr huruvida monetÀra belöningarinfluerar strategiskt lÀrande. Dock anvÀnder kunskapsintensiva företag monetÀra belöningarsamtidigt som anstÀlldas strategiska lÀrande Àr av stor vikt för fortsatt överlevnad. Dennauppsats Àmnar dÀrmed belysa detta med intentionen att utveckla forskningsbidrag till sÄvÀlteori som praktik. Resultatet av vÄr kvalitativa undersökning tyder pÄ att motivation tillstrategiskt lÀrande influeras av autonom motivation och att monetÀra belöningar indirektinfluerar till motivation genom att vara en symbol för att uppnÄ nÄgot för individen önskvÀrt.Subjektiva och otydliga mÄl kan vara fördelaktiga för att Ästadkomma autonom motivationhos företagets individer dÄ dessa uppmuntrar till nyfikenhet och egna individuella tolkningar..

Studiens syfte var att bilda en fo?rsta?else fo?r hur gymnasieelever upplever och anva?nder internet under lektionstid via fo?ljande IKT-relaterade verktyg; Ba?rbar dator, stationa?r dator, mobiltelefon och surfplatta.Studiens underso?kningar har varit av sa?va?l kvalitativ som kvantitativ karakta?r. Direktobservationer i klassrumsmiljo?, intervjuer med gymnasieelever och en enka?tunderso?kningen bland gymnasieelever har i en triangula?r metoddesign inbringat data av beskrivande och fo?rklarande karakta?r.Resultatet har diskuterats gentemot teoretiska perspektiv som kategoriseras efter fo?ljande rubriker: Det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, ungdomskultur pa? internet och mobil information & kommunikation och deras inverkan pa? tona?ringar. Centrala studier fo?r uppsatsen har varit Roger Sa?ljo?s La?rande & kulturella redskap, Alexandra Weilenmanns Doing Mobility, Simon Lindgrens (red.) Ungdomskulturer och Manfred Hofers Goal conflicts and self-regulation: A new look at pupils ? off-task behaviour in the classroom.Sammanfattningsvis kan fo?ljande slutsatser dras: Alla elever pa?verkas av internets na?rvaro i klassrummet och utarbetar da?refter strategier fo?r hur internet och IT-verktyg ska hanteras under lektionstid fo?r att na? akademiska samt icke-akademiska ma?l.

The purpose of this essay has been to study if all the districts in the city of Malmoe get to be seen in the city?s biggest newspaper, Sydsvenskan. Is the reporting proportional? What images is the newspaper offering the citizens? Do they match the reality? Or are some parts of Malmoe in the dark, in a media shadow?Research done in the past has shown that Stockholm in many ways is in a media shadow. The same pattern was shown in Gothenburg.

The more leadership you get, the more power you will receive. Unfortunately, not everyone is given the same opportunities. This can be seen and proved on the basis of studies in media companies. Our purpose concerns attitudes towards female leadership in Moscow, Russia. This thesis was based on two study methods, qualitative interviews and observations.

The purpose of this thesis is to study what motivational factors motivates the staff in the public elderly care and to investigate how the staff ranks the different motivational factors and if the rankings differ depending on gender, age, education, type of employment, time of employment, employer, income and ethnic background. The thesis is based on a questionnaire study with a total of 97 participants. The questionnaire was constructed with the help of prior similar studies conducted in the USA and Malaysia over a sixty-year time period. These studies are then used to analyze the results. The participants in our thesis were given ten motivational factors to rank according to what they believed motivated them the most.

This paper is based on a quantitative survey. The study aims to answer the questionwhich media young people rather use to take part of the news. The results showthat young people today in Kalmar preferably and often read newspapers on theInternet and mobile phone.The questions asked was about which media they usually use, the level ofconfidence they had in various media, how interest was in different newscategories, willingness to pay for online news and background issues relatedsubjects. The survey was aimed at high school students in Kalmar and weredistributed and collected on-site at the schools. What was remarkable among theresponses was that young people largely had access to a morning newspaper athome and said that they would consider subscribing to one in the future.