Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för hur pedagoger i förskoleklassen uppfattar sitt uppdrag samt om det är förskolans eller skolans tradition som påverkar arbetet i förskoleklassen. Forskningsfrågorna handlade om syftet med förskoleklassen och på vilket sätt lärarna arbetar för att uppnå detta. Eftersom förskoleklassen är en syntes av förskolan och skolan har vi fördjupat oss i deras traditioner och därefter gjort kvalitativa intervjuer med fem pedagoger i förskoleklassen. Resultatet visade att det finns två olika syften med förskoleklassen. Flertalet av pedagogerna ser på förskoleklassen som skolförberedande men en uttryckte också ett syfte som mer relaterar till att barnen ska få lära för sin egen skull, här och nu.

Detta examensarbete behandlar Språkval engelska och syftar till att undersöka hur det är utformat i grundskolan, vilka orsaker det finns till språkvalsbyte samt hur elever, lärare och skolledare uppfattar ämnet. Språkval engelska saknar nämligen kursplan och betyg och organiseras olika på skolorna. Studien grundas i två olika undersökningsmetoder, kvalitativ metod, d.v.s. intervjuer med lärare och skolledare, samt kvantitativ metod d.v.s. enkätundersökning med språkvalselever.Resultatet visar att ämnet saknar riktlinjer och mål från Skolverket, att skolledare och undervisande språkvalslärare upplever ämnet som problematiskt samt att mycket arbete återstår innan ämnet fungerar optimalt.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever upplever skrivmoment i ämnen där skrivande vanligtvis inte har en central roll. Intentionen med studien är vidare att studera hur elevernas uppfattningar av dessa moment stämmer överens med lärarens syften och mål med undervisningen. Undersökningen utgår från olika lärandeteorier och bygger på tidigare forskning om bl.a. skriftspråkets roll i skolan och studier av elevers inlärning. Undersökningen är av kvasiexperimentellt slag och innefattar deltagande observation samt elevintervjuer.Av resultaten kan utläsas att förväntningarna på, och upplevelserna av, den ämnesövergripande skrivningen skiljer sig åt mellan lärare och elev.

Denna studie utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Syftet med studien är att beskriva och förklara muntliga naturvetenskapliga prestationer mot bakgrunden av provsituationens kommunikativa karaktär samt jämföra dessa prestationer med de som framkommer i en skriftlig provsituation, TIMSS. För att uppfylla dessa syften har jag intervjuat en liten grupp elever. Intervjuerna har byggt på skriftliga frågor från TIMSS, men har kompletterats med artefakter och en samarbetsorienterad samtalspartner. De flesta av de intervjuade eleverna lyckades prestera, utifrån TIMSS, rätt svar i tre av de fyra situationerna som presenterades.

Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur lärare i grundskolans tidiga år och förskollärare i förskoleklass ser på begreppen lek och lärande samt i vad mån lärarna ser ett samband mellan lek och lärande. Undersökningen är en kvalitativ studie som undersöker pedagogers syn på lek och lärande samt hur lärarna använder sig av leken som ett verktyg i undervisningen. I studien har tre förskollärare samt tre grundskollärare i årskurs 1-3 intervjuats. Resultatet visar att lärare i grundskolan vill använda sig av leken i större utsträckning än vad de gör idag. De använder sig av lek i syfte att öka motivationen hos eleverna samt att göra lärandet lustfyllt. Förskollärarna använder sig i större utsträckning av lek i undervisningen för att främja lärandet, deras lek är spontan och den används i olika syften. Lärarna i studien påtalade att de är för styrda, däremot känner förskollärarna i förskoleklassen en större frihet och mer utrymme i sin undervisning.

Bakgrund: Den svenska arbetsmarknaden är uppbyggd kring välorganiserade arbetstagare och arbetsgivare. Idag är det allt fler arbetstagare som väljer att stå utanför facklig organisering. Detta kan i framtiden bli ett hot mot den rådande svenska arbetsmarknadsmodellen. Idén till uppsatsen väcktes ur föreställningen om att det finns ett behov av att förstå varför medlemmar väljer att gå ur facket innan man börjar rekrytera nya. Detta för att stoppa tappet så att inte de nyrekryterade snart går ut ur facket igen.

Vi har i denna uppsats undersökt hur Röda Korsets vision och den sociala gemenskapen påverkar engagemanget och motivationen hos en specifik grupp volontärer på mötesplatsen Kupan i Halmstad. Vi utgick ifrån en kvalitativansats i utformandet av uppsatsen, där vi genomförde kvalitativa intervjuer för insamlandet av vårt empiriska material. Detta analyserade vi sedan utifrån Philip Selznicks institutionalisering, Mats Alvessons organisationskultur, Randall Collins interaktionsritualer samt Thomas Scheffs sociala band. För att förstärka vår analys kopplade vi den till tidigare forskning utförda av Svedberg, von Essen och Jegermalm men även till Haski-Leventhal och Cnaans studie. Resultatet av vår studie visade att Röda Korset som organisation och dess värderingar påverkar den sociala gemenskapen, denna sociala gemenskap är ett grundläggande motiv för att volontärerna ska engagera sig inom Röda Korset..

I USA:s nya maritima strategi anges kravet att kunna uppträda med marina enheter i farvatten från havet intill kusten. För att kontrollera det kustnära havsområdet krävs effektivitet inom krigföring på och under ytan.  Den nya maritima strategin har lyft fram minkrigföringens roll. Minvapnet framställs dels som ett hot men också som en möjlighet att utnyttja i offensiva och defensiva syften. Med de nya strategiska kraven har amerikanska marinen vidtagit åtgärder för att förbättra kapaciteten inom minkrigföringen. En historisk jämförelse mellan USA som enda kvarvarande supermakt och Sverige som en småstat belägen vid ett innanhav idealiskt för minkrigföring kan ge intressanta aspekter på minkrigföringens strategiska roll.Denna studie fokuserar på USA:s och Sveriges syn på minkrigföringens strategiska roll under 100 år, 1900 ? 2000.

Att kunna mäta ordförståelse är viktigt både inom forskning och kliniska sammanhang. Föreliggande uppsats har tre syften. Det första syftet är att studera de psykometriska egenskaperna hos två nyutprovade parallella test för ordförståelse, Ordprovet A och B, hos äldre vuxna. Uppsatsens andra syfte är att undersöka åldersskillnader i ordförståelse. Det tredje syftet är att undersöka om sambandet mellan kognitiva förmågor ökar som funktion av ökad ålder.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolelärare i förskolan och i förskoleklassen ser och reflekterar på sitt arbete med estetiska uttrycksformer och i vilket syfte de använder dessa i sina verksamheter. Genom tio intervjuer med förskolelärare i förskolan och i förskoleklassen har vi försökt att synliggöra deras tankar, uppfattningar och erfarenheter med arbetet med de estetiska uttrycksformerna. Litteraturen som vi har använt oss av har handlat om estetikens framväxt, estetik som begrepp, teorier och tidigare forskning som berört vårt ämne. Några slutresultat som vi har kommit fram till är att många av pedagogerna som vi har intervjuat har använt sig av estetiska uttrycksformer mer medvetet som en metod för att lära barn andra färdigheter än att utveckla de enskilda estetiska uttrycksformerna. Vi har även sett att pedagogerna i förskolan och förskoleklassen tycker olika vad gäller möjligheter och hinder i arbetet med de estetiska uttrycksformerna.

Syftet med denna studie är att försöka reda ut hur utomhuspedagogiken används bland pedagoger på grundskolan. Vi vill ta reda på vilka uppfattningar pedagoger uttrycker kring utomhuspedagogik samt vilka syften och mål pedagogerna har med att undervisa ute.Undersökningens resultat grundar sig på en kvalitativ studie där vi har tillämpat halvstrukturerade intervjuer på åtta pedagoger. Undersökningen är även gjord på tre olika skolor i Sverige med olika socioekonomiska förutsättningar och olika fysiska miljöer.Arbetet resulterade i att vi kom fram till att utomhuspedagogiken används bland pedagoger men dock väldigt sällan. Syftet med utomhuspedagogiken bland pedagogerna har teoretiska utgångspunkter, de är alltså väl medvetna om hur metoden kan stimulera barns utveckling.Något som framkom var att pedagogerna upplever mycket problematik kring utomhuspedagogiken vilket skapar ett stort glapp mellan teori och praktik..

Denna uppsats behandlar hur multimedia för lärande designas och används på allmänna kunskapsinstitutioner som museum och Science Centers i Sverige. Syftet med studien var att kartlägga designers förhållningssätt till designprocessen samt till aspekter som lärande, upplevelse och multimedia när en multimedial applikation utformas. Ytterligare syften var att identifiera problem och avslutningsvis utforma och presentera riktlinjer för design av multimedia för allmänna kunskapsinstitutioner. Studien, som antog en kvalitativ ansats, initierades med inledande intervjuer med en extern designer och två utställningsdesigners. Dessa intervjuer vägledde sedan frågeställningarnas utformning till de sex huvudintervjuerna, som hade en semistrukturerad prägel.

Denna uppsats undersöker hur argument som bygger på statistik kan förstås utifrån den klassiska retoriken. Utgångspunkten är den vanligt förekommande uppdelningen av bevismedel som antingen tillhörande konsten eller inte, där statistik ofta placeras i den senare kategorin. Denna uppdelning undersöks kritiskt genom en nyläsning av Aristoteles, Cicero och Quintilianus.Uppsatsen visar att Cicero ger ett bättre retoriskt perspektiv än Aristoteles eller Quintilianus för att förstå hur statistikargumentation fungerar. Därför används just Ciceros topiker (loci) såsom de är systematiserade i verket Topica för att analysera två debatter om jobbfrågan mellan Fredrik Reinfeldt och Stefan Löfvén under valåret 2014. Analysen finner främst 9 loci i debatterna, och belyser därmed flera olika sätt som statistik kan användas för att skapa argument i retoriska syften..

The main subject with this master thesis is to take a closer look at university libraries specially Gothenburg University Librarys operation of marketing the librarys user contact, how it receives various users demands and carry out the interactive and strategic marketing. Marketing is planning, structuring, implementation, analysis and controls of carefully formulated programs, designed to bring voluntary interactions and relations with the target markets, for the purpose of achieving organisational and user satisfaction objectives. The structure of this thesis covers three main parts. Part I reflects the researchers approach to the subject. Marketing researchers such as Grönroos, Kotler, Bryson, De Sáez and Gummesson among others are presented.

I denna studie undersöks relationen mellan det kulturella kapitalet och eleverna på Eriksbergsskolan i Uppsalas gymnasieval. Studien undersöker dels vilka skolor och program som eleverna söker samt hur eleverna motiverar dessa val. Den metod som används är en kvantitativ metod som bygger på att eleverna i årskurs 9 på Eriksbergsskolan har fått svara på en enkät som rör gymnasievalet samt motiven bakom dessa. Detta har resulterat i att det går att utskilja vissa skillnader i hur eleverna väljer gymnasieskola och gymnasieprogram beroende på deras kulturella kapital. Det framgår även att det finns vissa skillnader i hur eleverna motiverar dessa frågan är om dessa är tillräkligt stora eller om motiveringarna till sitt gymnasieval ser likartade ut oberoende av det kulturella kapitalet..