Syftet med uppsatsen är att beskriva och undersöka de motiv som låg bakom den nya lagändringen om allvarligt psykiskt störda brottslingar i brottsbalken 30 kap 6 §. I forskningen undersöks även vilka attityder psykiatriker och socialutredare som jobbar med rättspsykiatrisk undersökning har kring dessa motiv och hur de ser på framtiden. Forskning är kvalitativ och empirin består av förarbeten till lagändringen och intervjuer av tre psykiatriker och tre socialutredare som jobbar inom rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet.Mina specifika forskningsfrågor lyder: Vilka motiv låg bakom lagändringen i brottsbalken 30 kap 6 §? Hur upplever psykiatriker och socialutredare som arbetar inom rättspsykiatrin lagändringen? I vilken utsträckning finns det likheter och skillnader i attityderna mellan professionerna?De teoretiska utgångspunkterna är ifrån utilitarismen där ansvar är det centrala begreppet, det andra begreppet som används är disciplin som är hämtat ifrån och Foucaults makt teori. Resultatet och analysen utgår ifrån de teman som kommit fram utifrån förarbetena; flexibilitet, straffvärde, vårdbehov, självförvållande och temat framtiden har även valts att ha med.Resultatet visar på att självförvållat rus och avsaknaden av ett vårdbehov verkar vara det motiv som talar mest för att det ska bli ett fängelsestraff istället för rättspsykiatrisk vård enligt mina informanter och en viktig del är att alla omständigheter vägs samman och helhetsbedöms.

I föreliggande uppsats undersöks IKT (informations- och kommunikationsteknik) i gymnasieskolans svenskundervisning. Studien har utförts bland annat genom kvalitativa intervjuer av 5 svensklärare på fyra olika gymnasieskolor i Småland. Författarna försöker ge svar på vilka motiv som ligger bakom den pågående förändringen mot ett mer digitaliserat svenskämne, vad och hur dessa förändringar rent konkret ser ut samt om svensk-undervisningen blir bättre eller sämre av IKT. Dessutom har vi försökt ta reda på och besvara hur svensklärares attityder till förändringen ser ut samt huruvida skolornas 1:1-satsning med en dator per elev har betydelse för förändringen mot en IKT-baserad svenskundervisning.De huvudsakliga resultaten visar att det finns olika motiv till integrerandet av IKT i svenskämnet på gymnasiet. Vi ser tendenser till något som kan sägas vara ett slags socialiserat behov hos dagens unga där de nya digitala, visuella medierna ser ut att påverka och förändra den unga generationens sätt att hantera sitt lärande.

Skolan är en mångkulturell mötesplats där barnen måste lära sig att förstå och acceptera varandra. För att lyckas med detta så kan barnlitteratur vara ett bra underlag för diskussioner kring mångkulturella frågor. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur barnlitteratur gestaltar människors kulturella olikheter. Vi har undersökt hur utbudet ser ut på Västerås och Enköpings bibliotek gällande barnlitteratur som lyfter fram teman och motiv som kulturmöten, utanförskap, fördomar och normalitetens reaktioner. Studien belyser också hur dessa teman och motiv gestaltas i barnlitteraturen.

I denna uppsats undersöker jag hur entreprenöriellt lärande har introduceras i högstadieskolan och syften i min undersökning besvaras genom att jämföra hur kollegor och studievägledare har introducerat nya arbetssätt i skolan..

De kunskapsintensiva företagen har ökat sin närvaro på marknaden. Dessa företag har en annan sammansättning än traditionell industri gällande företagens tillgångar vilket ger upphov till att den traditionella bilden av redovisningens innehåll börjar ifrågasättas. Detta arbete har till syfte att beskriva vilka modeller, målgrupper och motiv företag har för att redovisa intellektuellt kapital i årsredovisningen. Utifrån ett urval på 200 företag genomfördes en fallstudie på fem företag som i någon bemärkelse presenterat intellektuellt kapital i årsredovisningen. Resultatet pekar på att det intellektuella kapitalet börjar få en framträdande roll inom kunskapsintensiva företag.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andraspråk, fördjupningskurs SIS133Vt 2013Handledare: Karin Sandwall.

Teknisk gymnasieutbildning har genomgått stora förändringar de senaste åren och nya ämnen har kopplats till teknikområdet. Har det vidare teknikperspektivet också vidgat elevrekryteringen? Manliga elever på två skilda teknikinriktningar, ingenjör och arkitektur, har genom enkäter och intervjuer besvarat frågor som rör deras motiv, intressen och framtidsplaner. Ur ett genusperspektiv behandlas männens upplevelser kring teknik och genus. Utifrån resultatet har tre elevtyper blivit synliga: teknikern, kreatören och surfaren. Teknikern och kreatören är båda målmedvetna i sina studier och framtida yrkesval.

Enligt bokföringslagen (1999:1078) är samtliga svenska företag skyldiga att föra bokföring. Vid start av ett företag är därför en av de första frågorna vem som ska sköta den löpande bokföringen. Valet står mellan att sköta bokföringen internt eller att vända sig till en bokföringsbyrå. Vi ämnar kartlägga hur små handelsbolag organiserar sin redovisningsfunktion och utreda motiven till bolagsägarnas val. Studien berör icke-revisionspliktiga handelsbolag inom Stockholms län.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur skolorna lever upp till lagstiftarens krav och syften när det gäller ämnet elevens val.Elevens val omfattar 382 timmar av timplanens 6 785 timmar i grundskolan, d.v.s. 5 % av den totala undervisningstiden.Elevens val omnämns inte över huvud taget i läro- och kursplanen och enligt skollagen är syftet med elevens val att eleven ska fördjupa och bredda sina kunskaper i ett eller flera ämnen. Kraven på ämnet är att tidsutrymmet ska uppfyllas och att undervisningen, liksom all annan undervisning i skolan, ska utgå från gällande läro- och kursplan. Eleverna ska erbjudas ett allsidigt val av ämnen inom ramen för elevens val. Sett ur ett vidare perspektiv går det att finna fler syften som rör elevens stimulans, motivation och intresse.Tidigare forskning i detta ämne är mycket begränsad vilket innebär att den empiriska undersökningen får stor betydelse.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka mönster som binder samman normen, barnet och döden i Tim Burtons verssamling The melancholy death of Oyster boy and other stories. Detta gör jag med hjälp av en tematisk och komparativ metod för att undersöka motivet konflikten mellan barnet och samhället i boken i jämförelse med traditionell och subversiv barnlitteratur. Jag inleder med en översikt av hur konflikten mellan barnet och samhället sett ut i barnlitteratur, där drar jag även paralleller till Burtons bok. Därefter gör jag en analys av relationen mellan föräldrarna och barnen i boken i jämförelse med subversiv och traditionell barnlitteratur, för att visa på hur detta motiv kommer fram i Burtons bok. Jag går sedan över till att diskutera relationen till andra karaktärer, samt barnet och normen, för att sedan avsluta med en översikt av motivet döden i barnlitteratur och hur detta motiv framkommer i Burtons berättelser..

Trenden att hjälpa andra ökar i takt med att samhället blir mer individualiserat. Brottsofferjouren är en förening som bygger på frivilliga krafter och engagemang och huvudsyftet med verksamheten är att fungera som medmänniskor samt informatörer när det gäller rättsprocessen och försäkringsfrågor. Syftet med studien var att lyfta fram centrala motiv till det ideella arbetet och även ge en inblick i dessa människors uppdrag inom brottsofferjouren. Detta skapar en förståelse och fördjupning i vad som motiverar dessa människor att ge av sin tid och sitt engagemang. Metoden för studien var induktiv tematisk analys och åtta semistrukturerade intervjuer med 6 pensionärer och 2 högskolestuderande låg till grund för analysen.

E-handeln ökar ständigt och inte minst när det kommer till klädbranschen. Konsumenter värderar tillgängligheten och utbudet som internet erbjuder. Dock upplever konsumenter en större risk med att handla på internet jämfört med en fysisk butik. Det beror på att den fysiska interaktionen mellan produkt och konsument försvinner. Konsumenter känner då en större risk för att produkten inte ska uppfylla deras förväntningar.

Syftet med studien var att få mer kunskap om vilka motiv människor har till att ständigt återkomma till Sweden Rock Festival och vilka upplevelser under festivalen som attraherar dem. Frågeställningarna var: Varför väljer man att återkomma år efter år till samma festival, och vilka upplevelser under festivalen är attraherande?Till grund för empirin, ligger en kvalitativ studie med intervjuer av sju ständigt återkommande besökare till Sweden Rock Festival. Analysen grundar sig på socialpsykologiska teorier om mänskliga möten av Goffman och psykologiska teorier om motiv. Dessa är bl a; Cromptons teorier om push och pull faktorer och Manells och Isa-Aholas escapeseeking modell.Resultatet visar att informanterna väljer att återkomma för att uppleva sådant de saknar i sina liv till vardags.

Denna studie har som syfte att lyfta pedagogers och förskolechefers tankar om olika åldersammansättningar i förskolan och om de små barnens lärande och utveckling i dessa. För att komma fram till ett resultat så intervjuades pedagoger och förskolechefer på tre olika förskolor med olika åldersindelning; åldershomogen, småbarnsavdelning samt utvidgad syskongrupp. Jag analyserade intervjusvaren och kom fram till att pedagogerna och förskolecheferna ansåg att en blandning med barn från ett- två år möjligtvist var mest lämpligt för de små barnen med tanke på inskolning och trygghet. De motiv som finns bakom hur en förskola är ålderindelad blev synliga, och de som nämndes mest var hur organisationen med lokal, antal barn och pedagoger och föräldrars nöjdhet, såg ut.  Något som också sågs som motiv var anpassning av material och aktiviteter, samlärande med äldre barn och en lugn stämning som ger chans till trygghet för barnen.   .

Det huvudsakliga syftet med den här studien var att få ta del av pedagogers syfte med naturvetenskaplig undervisning för grundskolans lägre åldrar och undersöka hur deras syften motsvarar sturdokumenten. För att undersöka hur en grupp om sex pedagoger tänker och planerar kring naturvetenskap utförde jag sex intervjuer med fritidspedagoger, förskollärare och lärare. Resultatet visade att alla de tillfrågade pedagogerna hade klara syften som till en viss del motsvarar de mål som står i kursplanen för de naturorienterande ämnena och läroplanen, Lpo 94. Pedagogerna svarade väldigt lika varandra och det gav ett tydligt resultat av vad pedagogerna anser är det viktigaste som barn behöver lära sig inom naturvetenskap. De ansåg att det viktigaste var att barnen förstod naturen som de möter runtomkring sig och att det får kunskap som de kan knyta an till sin vardag.