Livskunskap är ett ämne i ropet, populärt både på skolor och i samhällsdebatten. Ämnet har ingen kursplan, vilket var en av anledningarna till att vi intresserade oss för dess roll i skolan. SET, social emotionell träning, är en metod inom livskunskapsarbete som används i flera skolor. Genom intervjuer med undervisande lärare i årskurserna 4-6 och observationer av lektioner syftar undersökningen till att belysa livskunskapens roll i skolan och hur SET som metod fungerar som ett verktyg för arbetet. Som hjälp till att besvara syftet ställs följande frågor:- Hur ser lärarna på livskunskap som ämne i skolan och SET som metod?- Hur arbetar de med ämnet? Resultatet visar att lärarna är positiva till ämnet och metoden, samt att de arbetar efter det läromedel som tillhör SET, Livsviktigt.

Bakgrund och problemdiskussion: De allsvenska klubbarna har i dagsläget möjlighet att redovisa sina externa spelarförvärv på två olika sätt. Antingen genom att kostnadsföra dem direkt i resultaträkningen eller genom att aktivera dem som en immateriell tillgång i balansräkningen. Valet av metod kan ge ekonomiska konsekvenser och jämförbarheten mellan klubbarnas årsredovisningar kan påverkas.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka motiv som spelar in när klubbarna väljer metod för redovisning av sina spelarförvärv.Metod: Uppsatsen bygger på ett kvalitativt tillvägagångssätt. Vi har använt oss av primärdata i form av intervjuer med allsvenska klubbar samt Svenska Fotbollsförbundet och sekundärdata i form av klubbarnas årsredovisningar. Resultat: Klubbarna har olika motiv till sina val.

I denna uppsats försöker jag utreda Bushadministrationens motiv bakom Irakkriget 2003. Detta gör jag med hjälp av motivanalysen där jag testar aktörens motiveringar, så kallade motivindikatorer bakom det militära intrånget i Irak. Motiveringarna kan återfinnas i bl.a. offentliga tal men de måste utsättas för ett antal tester med avsikt att framställa de bakomliggande motiven. Genom att exempelvis mäta korrespondensen mellan utsaga och handling kommer jag ett steg närmare de gripbara motiven.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om det föreligger skillnader gällande förväntningsgap respektive motiv till miljöredovisningen, mellan företag som frivilligt respektive tillståndspliktigt upprättar en miljöredovisning. Vi ville alltså jämföra vad som motiverar företag att frivilligt upprätta en miljöredovisning jämfört med motiv som kan föreligga för de företag som är tillståndspliktiga att gå utöver lagens krav. Vi ville även ta reda på vad den eventuella skillnaden gällande medvetenheten om förväntningsgap, även där för företag som frivilligt miljöredovisar jämfört med tillståndspliktiga företag och om det föreligger i så fall någon skillnad i hur företagen arbetar för att minska detta eventuella gap. Miljöredovisning har blivit allt mer betydelsefullt eftersom miljöproblem har blivit mer och mer uppmärksammat. Miljöredovisning kan ge företag konkurrensfördelar och monetärvinst, men detta innebär att företagen måste skapa trovärdighet och visa sina ansträngningar för intressenterna.

ABSTRAKT Föreliggande studie avser att studera vilka motiv individer med ett funktionshinder har för att välja att föreningsidrotta som fritidsysselsättning och vilken betydelse dessa individer tillskriver sitt föreningsidrottande. Den metod som vi har valt att använda oss av är kvalitativa intervjuer. Det är åtta informanter vilka har ett funktionshinder som är intervjuade och alla dessa är medlemmar i Föreningen Idrott För Handikappade (FIFH). Det är deras svar som agerar utgångspunkt för studiens resultat. Studiens teoretiska utgångspunkter är Pierre Bourdieus begrepp habitus, symboliskt kapital och socialt fält samt begreppen investeringsvärde och egenvärde.

Vid politiskt beslutsfattande framhävs från politikernas sida i första hand ekonomiska och funktionella motiv som styrande. Vad som beslutas om skall framstå som nyttigt för allmänheten. Denna nyttoaspekt är en av rationalitetens kännetecken. Denna uppsats har sin utgångspunkt i antagandet att även symbolpolitiska motiv ligger bakom tillkomsten av beslut. Som fall för studien ligger beslutet att bygga ett Kulturens hus i Luleå.

Problem: Genereras det en abnorm avkastning i samband med företagsförvärv? Skiljer sig resultaten från varandra i fråga om branschtillhörighet?Vilka motiv finns till att genomföra företagsförvärv? Påverkas företagens aktiekurs beroende på vilket motiv som anges för förvärvet?Syfte: Studiens syfte är att belysa och analysera förändringar i aktiekursen vid annonsering av företagsförvärv och hur dessa påverkas av branschtillhörighet och motiv angett till förvärvet. Syftet är även att undersöka vilka motiv som anges av företagen vid förvärv av ett annat bolag.Avgränsningar: Förvärven i denna undersökning har inträffat under tidsperioden 1996-2005. Valda företag är de som själva förvärvat och samtliga har varit registrerade på Stockholmsbörsens OMX-lista. Antalet företag uppgår till 40 stycken.Metod: Metoden har varit kvantitativ, då mycket hård data har bearbetats och analyserats.

Hållbarhetsredovisningar försöker ge en bild utav hur företag arbetar med ekonomiska, miljömässiga samt sociala frågor för att nå en mer hållbar utveckling. Trots att det inte finns någon lag som tvingar företag till att upprätta hållbarhetsredovisningar, väljer många företag att göra det ändå. Syftet med denna uppsats var att försöka ta reda på vilka olika bakomliggande motiv som kan finnas för att företag väljer att upprätta en sådan redovisning, trots att de egentligen inte behöver göra det. Vi ville även ta reda på i vilken utsträckning företagen själva anser att de följer GRI: s riktlinjer, då de etablerats som en praxis för hur hållbarhetsredovisningar bör utformas. Dessutom ville vi undersöka om vi kunde identifiera några skillnader mellan två olika kategorier av företag.

Det här examensarbetet handlar om hur tjugo lärare arbetar med högläsning i grundskolans tidigare år. Underlag för studien har skapats genom enkätstudier och intervjuer med verksamma lärare på grundskolans tidigare år. Studien svarar på hur lärarna arbetar med högläsning i skolan, vad lärarnas syften med högläsningen är och vad för betydelse högläsningen kan ha för barns utveckling i allmänhet enligt lärarna. Samtliga lärare har uppgett att de använder sig av högläsning i sin undervisning. Omfånget av högläsningen varierar och så även metoder.

SammanfattningVår studie har ett fyrfaldigt syfte. För det första ville vi undersöka vilka syften lärare hade med en specifik matematikläxa, för det andra vilka förväntningar läraren hade på eleverna och vårdnadshavarna vid arbetet med denna läxa. Dessa syften undersökte vi genom en kvalitativ intervju. För det tredje ville vi undersöka hur denna specifika läxa uppfattades av vårdnadshavare, och för det fjärde undersöka hur och i vilken grad vårdnadshavare involveras i barnens arbete med den specifika läxan. Dessa syften undersökte vi genom en kvalitativ enkät med 36 besvarande föräldrar.Resultatet visade att lärarna hade genomtänkta syften med de läxor de gav.

Personer ställer upp i kliniska prövningar av olika anledningar och förväntningar. Svårigheter att rekrytera och hålla kvar deltagare till studieslut är ett problem inom forskningen. Syftet var att undersöka motiv för deltagande i kliniska studier. Studien gjordes som en litteraturstudie med systematisk granskning av vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att individer väljer att delta i kliniska forskningsstudier främst av hälsorelaterade skäl.

Som främsta motiv till offshoringen angav de två företagen i studien kostnadseffektivisering. Båda företagen i studien, Bulls Tryckeri AB och Trelleborg Protective Products, uppvisar en medvetenhet kring en rad riskaspekter som kan vara, och är, närvarande vid offshoring av produktion. Respektive offshoringprojekt föregicks av en bedömning av både kvalitativa och kvantitativa aspekter relaterade till offshoringen. De två bedömningarna, om ej kompletta riskanalyser, uppvisar klara kopplingar till analysering av risk och dess eventuella konsekvenser. Både Bulls Tryckeri AB samt Trelleborg Protective Products arbetar aktivt med att reducera risk i sin offshoringrelation genom riskreduceringsstrategier såsom målkongruens, spackling och horizontal chunkification..

Vi bor i ett samhälle där virtuell verklighet används dagligen. Vi använder den för många olika syften, och det verkar som att det är oundvikligt att inte beröras av den. Virtuell verklighet används på skolor, på arbeten, hemma och nästan överallt. Trots att vi använder den nästan dagligen, använder vi virtuell verklighet för olika ändamål.Mycket har ändrats sedan 60-talets Heiligs ?Senorama? och tack vare fantastisk teknologisk utveckling av datorer har priset på dem gått ner väldigt mycket, vilket tillät även allmänheten att avnjuta virtuell verklighet.

CSR, Corporate Social Responsibility, är ett aktuellt fenomen för företag och organisationer världen över. CSR sträcker sig ända tillbaka till 1600-talet i Sverige men gick då under det enkla namnet samhällsansvar. Begreppet innebär att företag ska ta sitt samhällsansvar genom CSR:s fyra perspektiv; ekonomi, socialt, miljö och etik. Att driva företag handlar om att tjäna pengar men det är också viktigt att intressera sig för annat än den ekonomiska vinningen för att skapa mervärden. CSR kan vara styrt av lagstiftningen, exempelvis gällande vissa arbetsvillkor men den största delen av tillväxten av CSR återfinns utanför lagstiftningen.Syftet med undersökningen är att få djupare kunskap om vilka motiv som driver storföretag att arbeta med CSR och detta besvaras genom tre frågor.

SammanfattningDen här studien är en litteraturöversikt som analyserar forskningsbaserade texter och lyfter fram syften med drama/teater i gymnasieskolan, utifrån den analyserade litteraturen. Studien redogör både för syften med drama/teater som enskilt ämne och integrerat med andra ämnen.Studien visar att drama/teater är användbart både som ett medel där målet är att lära sig andra ämnen, och där målet är kunskaper i drama/teater. Den ger exempel på att eleverna, med hjälp av drama/teater, kan få stöd i att uppnå flera av målen i gymnasieskolans senaste läroplan från 2011. Exempel på hur drama/teater kan vara till nytta i andra ämnen är att det kan användas för att förbättra elevers läsning och textförståelse oavsett ämne. Drama/teater har också ett egenvärde som bland annat består i att eleverna lär sig att använda sina erfarenheter för att förstå omvärlden, att de lär sig att uttrycka sig på sitt individuella sätt och att de tränar på att våga ta ställning.