Sökresultat:
1322 Uppsatser om Motiv för sprćkval - Sida 41 av 89
Kunskapsföretags presentation av humankapital i
Ärsredovisningen
IndustrisamhÀllets ekonomi har under de senaste Ären blandats upp i en kunskaps- och kompetensekonomi, dÀr humankapitalet fÄtt allt större betydelse för företagens vÀrdeskapande. Trots att kunskapsföretag i allt större utstrÀckning blivit medvetna om detta, finns ett problem med att presentera humankapitalet dÄ det inte finns nÄgra lagar och rekommendationer inom omrÄdet. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att beskriva för vem och hur kunskapsföretag presenterar och informerar om sitt humankapital i sin Ärsredovisning samt att förklara varför de gÄr till vÀga pÄ detta sÀtt. Vi vill lyfta fram tvÄ grundlÀggande teoretiska perspektiv dÀr det ena föresprÄkar en restriktiv informationsgivning medan det andra föresprÄkar en öppen informationsgivning. Vi genomförde en fallstudie i fyra kunskapsföretag inom revisionsbranschen, som presenterar sitt humankapital i sin Ärsredovisning.
Det kÀndes bra i hjÀrnan : En studie om hur barn i förskola och förskoleklass uttrycker sina kÀnslor för musik med mÄlandet som stöd
Syftet med studien Àr att förstÄ hur barns kÀnslor kan pÄverkas av musik i den skapande verksamheten. Detta gör vi genom att utgÄ frÄn vÄr hypotes att musik av skilda karaktÀrer pÄverkar barn pÄ olika sÀtt. Undersökningen Àr baserad pÄ 15 barn i förskola och skola. I den empiriska undersökningen utmanas barnen att uttrycka sina kÀnslor till musiken via ett annat kreativt instrument nÀmligen, att mÄla. UtifrÄn en kvalitativ undersökning med observationer samt intervjuer presenteras barnens upplevelser utifrÄn tvÄ olika musikstycken.
Lösningsfokus i utvecklingssamtal
I detta arbete ville jag undersöka hur tvÄ gymnasielÀrare i svenska anvÀnde samtalsmetoden lösningsfokus i sina utvecklingssamtal.
Jag observerade fem utvecklingssamtal vardera hos de bÄda lÀrarna, varpÄ jag intervjuade dem. Under observationerna sÄg jag att fokus överfördes till eleverna och de fick Àven huvudansvaret för sitt skolarbete. Intervjuerna kompletterade bilden och det blev tydligt vilka motiv lÀrarna hade för att anvÀnda lösningsfokus. Till exempel ansÄg de att eleverna sjÀlva Àr experter pÄ sitt eget skolarbete, samt pÄ hur de kan arbeta för att nÄ sina mÄl.
Efter mina undersökningar kunde jag dra slutsatsen att lÀrarna anvÀnder lösningsfokus i sina utvecklingssamtal, exempelvis genom att inte diskutera varför och hur problem har uppstÄtt, utan istÀllet fokusera pÄ hur de kan lösas. BÄda lÀrarna anser att det Àr ett bra verktyg som pÄverkar samtalen pÄ ett positivt sÀtt, bland annat genom att eleven blir mer aktiv och formulerar sina egna lösningar.
Uppdelad mellan tvÄ hem. : En studie av invandrarungdomars kÀnsla av identitet och tillhörighet
Sammanfattning I denna uppsats presenteras en kvalitativ studie som syftar till att undersöka invandrarungdomars identitetskonstruktion och hur ungdomar som vÀxer upp med inflytande av tvÄ kulturer sjÀlv beskriver kÀnslan av tillhörighet i förhÄllande till sitt tidigare hemland respektive Sverige. Problemformuleringen syftar till att besvara frÄgor om hur ungdomarna ser pÄ sin identitet och hur det formas i kulturmötet? Vidare undersöker vi var ungdomarna har sin tillhörighet och vad det beror pÄ? Vi genomförde fem intervjuer med invandrarungdomar i Äldrarna 22-26 Är. Gemensamt för dessa intervjupersoner Àr att de alla kom till Sverige i en tidig Älder. Resultaten frÄn vÄr studie visar att samtliga intervjupersoner har utvecklat en tillhörighetskÀnsla till bÄde Sverige och till sitt ursprungsland.
KÀrnan av beslut - En fallstudie över EU:s beslut att inleda intrÀdesförhandlingar med Turkiet
I denna uppsats analyseras de faktorer som ligger bakom beslutet att lÄta Turkiet inleda intrÀdesförhandlingar med EU. Dessa faktorer analyseras utifrÄn Allisons tre modeller: Rational Actor Model, Organizational Behavior och Governmental Politics. Modellerna beskriver olika komponenter som lÄg till grund för beslutstagandet.I vÄr analys belyses först de statliga aktörerna och deras motiv för att ge Turkiet kandidatstatus och ett datum för eventuella förhandlingar, enligt Rational Actor Model. DÀrefter belyses de organisatoriska strukturerna bakom EU och dess inverkan pÄ det faktiska inledandet av förhandlingarna enligt Organizational Behavior. Slutligen nÀmns kortfattat Governmental Politics, som behandlar nyckelpersoner och förhandlingskonstellationer, eftersom modellen ej kunnat genomföras i sin helhet.Uppsatsen har som uppgift att tillÀmpa de olika modellernas styrka i den specifika fallstudien och utgör en ny syn inom europeisk integration..
Entreprenören, en framgÄngsfaktor för företags snabba internationalisering
Entreprenören visar sig genom tidigare studier vara en framgÄngsfaktor för Born global-företag. Med utgÄngspunkt i detta antagande undersöks pÄ vilka olika sÀtt entreprenören bidrar till företags snabba internationalisering, genom att studera entreprenörens bakgrund, egenskaper och framtidsvisioner. Studien bygger pÄ intervjuer med sex stycken entreprenörer, tillika grundare eller medgrundare av svenska företag som snabbt blivit globala. Studien visar att det finns bÄde likheter och skillnader mellan entreprenörernas bakgrund, egenskaper och framtidsvisioner. Vidare visar resultatet att det mest utmÀrkande hos entreprenörerna som bidrar till den snabba internationaliseringen av Born globals Àr en stark drivkraft, viljan att uppfylla personliga motiv och förmÄgan att kunna tillvarata internationella affÀrsmöjligheter.
Svensk minoritetspolitik - Att göra skillnad pÄ minoriteter och minoriteter
Trots att den svenska policyn, för skydd av nationella minoriteter, infördes med hopp om att lösa vissa problem hÀvdas i denna uppsats att annan problematik kan ha uppstÄtt i dess kölvatten. BÄde vad gÀller motiv och innebörd kan delar av policyn ses som problematiska, vilket i huvudsak grundar sig i att det har skapats en skillnad mellan olika etniska minoriteter. Policyn innebÀr att sÀrskilda ÄtgÀrder vidtas för att skydda vissa kulturer. Vi sluter oss till Äsikten att kulturer Àr centrala i mÀnniskors liv, och just dÀrför anser vi det motiverat att diskutera kring vilka etniska minoriteter som inte fÄr tillgÄng till detta skydd. Vi menar att denna diskussion saknas i svensk policy.
Att arbeta med elevers sociala förmÄgor: lÀrares strÀvan
efter ett gott gruppklimat
VÄr empiriska fallstudie syftar till att undersöka hur lÀrare arbetar för att Ästadkomma ett behagligt klimat mellan eleverna i de tidigare Ären, samt lÀrarnas motiv för detta. För att ta reda pÄ det har vi gjort kvalitativa intervjuer med tio lÀrare och genom dessa har vi kommit fram till att lÀraren har en betydelsefull roll för hur det sociala samspelet mellan eleverna i klassen fungerar. Studien har visat att kommunikation och samtalsmetoder Àr ett övervÀgande arbetssÀtt hos lÀrarna, Àven om det ocksÄ förekommer andra tillvÀgagÄngssÀtt, sÄ som fredlig beröring, arbete med bilder, avslappning och konflikthantering. MÄnga lÀrare menar Àven pÄ att hur de Àr som personer avspeglas pÄ gruppen. I likhet med dessa resultat fann vi i litteraturstudien att utvecklandet av elevers sociala och emotionella förmÄgor pÄverkar det sociala samspelet mellan eleverna pÄ ett positivt sÀtt, samt att det har en inverkan pÄ inlÀrningssituationen.
Vad bestÀmmer hushÄllens sparande? : En studie av svenska hushÄlls sparande 1980-2005
Personliga beslut om sparande drivs av mÄnga olika motiv, nÄgra Àr, behovet av att bygga upp tillgÄngar för att finansiera konsumtion under den senare delen av livet, osÀkerhet om framtiden och att spara Ät nÀsta generation. Sparandet för konsumtion under pensionsÄren Àr generellt ansett som det viktigaste motivet till att spara. En faktor som ger ett ökat intresse för att studera sparande Àrden Äldrande befolkningen i de rika delarna av vÀrlden. MedelÄldern i Europa stiger och befolkningen blir Àldre och lever lÀngre.Resultaten visade att inflationen var den variabel som har störst pÄverkan pÄ sparkvoten. Inte lÄngt efter kom variablerna arbetslöshet, inkomsttillvÀxt och handelsbalans.
Ho?gla?sning i skolan : En studie om hur tre la?gstadiela?rare arbetar med ho?gla?sning ? fo?resta?llningar och motiv
The aim of the study was to investigate how teachers work with reading aloud. The aim also included examining their ideas about and motives for reading aloud. The study consisted of interviews with three teachers at the lower level of compulsory school along with observation of one of these teachers during a reading aloud session. The interviewed teachers work at three different schools in the same geographical area.The analytical tools chosen for the study were the theories of Rosenblatt. The three basic skills that Damber et al.
Coaching som en vÀg till kompetensutveckling : En kvalitativ textanalys
Denna studie Àmnar belysa coaching och undersöka relationen mellan coaching och kompetensutveckling. Syftet Àr att undersöka hur coaching kan hjÀlpa till kompetensutveckling i arbetslivet. Genom en kvalitativ textanalys granskas texter om arbete med kompetensutveckling. Intentionen med granskningen Àr att undersöka likheter mellan coaching och arbete med kompetensutveckling. Texterna valdes slumpmÀssigt ut med förutsÀttning att de hade en gemensam faktor, vilket i detta fall Àr att de representerar olika fackförbund.Med hermeneutik som vetenskaplig ansats tolkas texterna med hjÀlp av den hermeneutiska cirkeln som tillvÀgagÄngssÀtt.
FriÄr? en chans och/eller en risk
FriÄrreformen genomfördes i hela Sverige vid Ärsskiftet 2004/05 med tvÄ huvudsyften, att underlÀtta för arbetslösa att komma in pÄ arbetsmarknaden och att erbjuda arbetstagare möjlighet till ledighet. Reformen har vÀckt stort intresse, hos arbetstagare och i media. MÄnga artiklar har skrivits om de positiva effekterna men Àven negativa sidor har lyfts fram. Syftet med denna uppsats Àr att försöka uppnÄ en förstÄelse för de motiv och övervÀgande som ligger bakom valet att ta ut friÄr sett ur ett arbetstagarperspektiv. Syftet Àr ocksÄ att i viss mÄn stÀlla detta mot arbetsgivarens syn pÄ friÄrsledighet.
"Det lilla extra som krÀvs för att man ska ta sig ivÀg" : - En kvalitativ studie kring motivationsfaktorer till en trÀningsresa
I dagens samhÀlle expanderar turismen stÀndigt och turism tillhör en av vÀrldens största nÀringsgrenar. Privatpersoner lÀgger mer pengar pÄ sin fritid och dess aktiviteter idag mot tidigare och det har visat sig att semestern Àr privatpersoners tredje prioritet vad gÀller omrÄden inom vilka de vill spendera sina pengar. Det Àr viktigt att fÄ förstÄelse för motivationsfaktorer i turismsammanhang för att nÄ en förstÄelse kring varför mÀnniskor Äker pÄ semester. Vidare Àr trÀningsresor ett högaktuellt Àmne inom turismbranschen. DÄ det Àr en relativt ny inriktning inom turism Àr det viktigt för turismnÀringen att veta vad som styr mÀnniskor till att Äka pÄ denna typ av resor, för att kunna nÄ ut till rÀtt sorters konsumenter pÄ ett effektivt sÀtt.
Partnerskap inom outsourcing : Hur ska en affÀrsrelation utformas?
Den ökade omfattningen av outsourcingsamarbete mellan olika företag har gjort att kontakter och goda relationer fÄtt en allt större betydelse. DÀrför har antalet strategiska partnerskap fördubblats under de sista tio Ären och förvÀntas att öka ytterligare i framtiden. Strategiska samarbeten eller partnerskap Àr dock inte sÄ enkla att skapa och utveckla. Det finns mÄnga problem som dyker upp vid dess genomförande. De flesta vetenskapliga studier inriktas pÄ framgÄngsrika samarbeten och ignorerar det faktum att nÀstan 70 % av alla outsourcingpartnerskap avbryts i förtid.
Hur pÄverkas elefterfrÄgan i svensk cellulosaindustri av oljeprisförÀndringar?
I uppsatsen undersöktes hur elefterfrÄgan i svensk cellulosaindustri, med en given uppsÀttning produktionsfaktorer, pÄverkades av förÀndrade totalpriser pÄ tyngre eldningsoljor. Partiella kortsiktiga och lÄngsiktiga egenpris- och korspriselasticiteter skattades utifrÄn Ärliga tidseriedata mellan 1970 och 1998 frÄn SCB och Energimyndigheten över elförbrukning och totala el- och oljepriser. Skattningen utfördes med hjÀlp av OLS och en dynamisk loglinjÀr efterfrÄgemodell för dels total elefterfrÄgan, dels efterfrÄgan pÄ externproducerad el för given total elefterfrÄgan. Ekonomiska motiv kan förklara de flesta signifikanta skattningarnas tecknen och vÀrden samt vissa skattningars insignifikans, varför anvÀnd modell och skattningsmetod tillfredsstÀllande stödjer slutsatserna: total elefterfrÄgan pÄverkas obetydligt av oljeprisförÀndringar: kort- och lÄngsiktig efterfrÄgan pÄ externproducerad el pÄverkas betydligt mer - en procents höjning av totala oljepriset ökar kortsiktigt efterfrÄgan pÄ externproducerad el med 0,13 procent. Höjda miljöskatter leder dÀrmed till ökad efterfrÄgan pÄ externproducerad el som, om genererad pÄ ett miljöfarligt sÀtt, kan motverka miljöskattens syfte globalt sett.