Syftet med denna studie är att ur socialarbetarens perspektiv undersöka hur tvångsvård påverkar arbetet med missbrukare. Studien är komparativ och jämför arbetet med missbrukare på Åland som tillämpar finsk lagstiftning respektive Gotland som arbetar efter den svenska lagstiftningen. Metoden som använts är kvalitativ. Fyra socialarbetare med inriktning mot arbete med missbrukare har intervjuats. Intervjuerna har varit semistrukturerade med öppna frågor.

Generellt kan sägas att det alltid finns ett spel och en relation mellan vårdgivare och vårdtagare, respektive bestraffare och den straffade. Detta framkommer tydligt i fängelsemiljö. Två centrala begrepp i diskussionen om kriminalvård är vård och straff. Ofta framställs dessa två som varandras motsats och som existerande oberoende av varandra. Man talar ofta om att döma någon till det ena eller det andra och tänker inte sällan i termer av återanpassning respektive vedergällning.Syftet med denna uppsats är att kartlägga begreppen vård respektive straff.

Som det ser ut idag är konkurrensen hård gällande lediga tjänster på arbetsmarknaden.Det förekommer ofta diskussioner kring vikten av att profilera sig och att det intelängre räcker med standardiserade Cv:n vid en arbetsansökan. Syftet med vårt arbeteär således att ge en inblick i hur rekryteringsansvariga värderar och förhåller sig tillolika situationer som kan komma att påverka rekryteringsbeslutet. Med andra ord villvi få en insikt i hur en rekryterares värderingar och prioriteringar kan se ut i praktiken.Vi ansåg att en kvalitativ metod lämpade sig bäst för detta ändamål, då vi villåterspegla en nyanserad och beskrivande bild av ämnesområdet. För att uppnå syftetmed arbetet har vi genomfört sex intervjuer med rekryteringsansvariga inom Karlstadkommun.Vi har utformat en teoretisk referensram som behandlar tidigare forskning ochbegrepp inom ämnesområdet. Resultatet från vårt empiriska material har vidare ställtsi relation till dessa teorier.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka hur grundskolelärare i ämnet idrott och hälsa arbetar med omotiverade elever, vilket ansvar lärarna anser sig ha att motivera eleverna samt vad lärarna tror det beror på att elever är omotiverade inför och under ämnet idrott och hälsa i skolan.1. Hur arbetar idrottslärare med omotiverade elever?2. Vems ansvar anser idrottslärarna det är att motivera elever?3.

ABSTRACT. Introduction: In the Swedish government?s public health policy the municipalities are emphasized as one of the most important actors. Based on their broad range of operations the municipalities have good opportunities to influence the health situation of its citizens. Aim: The purpose of this study is to investigate how the local public health coordinators in Region Västra Götaland are working and what barriers they experience in their work.

 Alla har någon gång i sitt liv fått belöning för något de har gjort bra, det kan vara allt ifrån att få en klapp på axeln till att få bra betyg i skolan och ofta så går prestation och belöning hand i hand. Belöningssystem används överallt i olika former, medvetet eller omedvetet och det kan vara ett sådant system som hjälper företagen framåt och eftersom personalen är en viktig resurs i ett företag så är det viktigt att förtaget även vårdar de anställda. Belöning och motivation hör ihop eftersom personalen blir mer motiverade av att bli belönade på något sätt. I dagens säljorganisationer är det vanligt att belöningssystem förekommer eftersom säljarna inom organisationen måste vara motiverade för att prestera. På grund av detta så mynnar det ut till vår problemformulering:Hur uppfattas ett belöningssystem som motivationsfaktor av företagsledaren till den övriga personalen?Samt, Hur kan ett sådant system påverka den övriga personalen? I den teoretiska metoden beskriver vi vilket tillvägagångssätt vi haft för att samla in materialet till den teoretiska referensramen.

Bakgrund och problem: För att uppnå målkongruens har banker ofta valt att användasig utav ett belöningssystem som innebär extra ersättningar utöver den fasta lönen.Metoden har diskuterats flitigt i media och i den allmänna debatten har man ifrågasattom handlingar som belönats i företagen bidragit till målkongruens. Det har påtalats attde resultat som belönas inte alltid stämmer överrens med företagets mål och visionerför verksamheten. Kritiken riktar in sig på risken att det utvecklas ett kortsiktigttänkande inom företag som använder belöningssystem. För att bemöta kritiken och fåmedarbetarna att bättre prestera i enlighet med företagets mål och strategi behövs enöversyn av effekter av belöningssystem. Utifrån detta resonemang fann vi det intressantatt studera hur medarbetarna i Avanza Bank påverkas till att nå företagets mål ochundersöka om ledningens intentioner med vald metod infrias..Syfte: Syftet med vår uppsats är dels att beskriva hur belöningssystemet ser ut inomAvanza Bank och dels att undersöka om Avanza Banks valda metod har avsett effekt.Detta gör vi genom att undersöka hur belöningssystemet påverkar medarbetarna att nåmålkongruens.Avgränsning: Vi valde att avgränsa vår studie till att omfatta ett företag.

Rätt anpassad odlingsteknik tillsammans med en skonsam förädlingsindustri har en potential att väsentligt förbättra produktionsutbytet mot nya nivåer. Resultatet av Morotsproduktion startar redan vid bearbetningen av jorden innan etablering sker av Moroten. Varje odlingsmoment i fält bör utföras med största möjliga precision för att nå goda resultat vid förädlingsarbetet gentemot konsument. Produktionsresultatet i Morotsproduktion är nära kopplat till odlingssäsongens fältoperationer. Väderförutsättningar under växtsäsongen samt vid skördearbetet spelar även de en avgörande roll för produktionsresultatet.Studien omfattar försök där analyser av hanteringskedjan för produktionen av Morotsklyftor har stått i fokus.

I dagens föränderliga värld sker omstruktureringar av företag relativt ofta, många gånger strävarföretagsledningen efter att nivån på effektivisering ska öka. Det är mycket vanligt att olikamoderna koncept införs beroende på vad som ligger i tiden. Varje ledare har sitt egna recept påvad de tror är lösningen på organisationens problem, och går då in och ?sopar? lite för att snyggatill företagets ?siffror?. Företaget som har studerats befinner sig i läkemedelsbranschen och därmarknadens och omgivningens krav ständigt ökar.

Antalet herrelösa och/eller förvildade katter i Sverige är ungefär 100 000 och många olika åtgärder har gjorts för att försöka få bukt med problemet. Hur ska man få kattägare att bli ansvarsfulla, att ta hand om sina katter och inte bidra till en ökad population av herrelösa katter? Studier har visat att utbildning och kunskap är mycket viktigt för människors attityd och syn på katter. Utbildning och kunskap bidrar även till en positiv inställning till kastration. Kastration som ses som en viktig åtgärd för att inte bidra till fler herrelösa katter.Syftet med denna studie var att få en övergripande bild av naturbruksgymnasiernas hållning av och undervisning om katt, vilket genomfördes som en enkätundersökning till samtliga naturbruksgymnasier i Sverige.

Flerbostadshus byggda mellan åren 1961-1975, i dagligt tal kallade för miljonprogrammet har inom de närmaste åren ett omfattande renoveringsbehov. Detta på grund av bland annat naturligt slitage men även brist på underhållsinsatser. Kostnaderna för att rusta upp dessa områden slutar ofta på enorma summor. Orsaken till renoveringsbehovet beror främst på husens tekniska tillstånd men även på grund av skärpta myndighetskrav, hög energianvändning, sociala faktorer, efterfrågan samt ett behov av modernare bostäder. Staten har varit tydlig med att de inte kommer att bidra med ekonomiskt stöd vid upprustning av miljonprogrammet.

Idag sker det förtätningar i den urbana miljön vilket bidrar till en ökad andel hårdgjorda ytor inom dessa områden. Det är även ett växande fenomen inom villaområden att anlägga hårdgjorda ytor med ogenomsläppliga fogar på tomtens framsida. Vart tar det avrinnande dagvattnet från de hårdgjorda ytorna vägen och blir det några negativa följder av detta? Gräsarmering på villagator är ett kandidatarbete som är en renodlad litteraturstudie för att söka fakta om det är möjligt att anlägga gräsarmering inom ett villaområde med en begränsad hastighet upp till 30 km/h. Arbetet ger en grund för framtida studier inom området av dagvattenhantering inom villaområden eller vägar med en hastighetsbegränsning på 30 km/h. Problematiken med dagvattenhanteringen i våra samhällen har idag börjat bli en mer diskuterad och beprövad metod.

Syftet med arbetet är att klargöra vilka kvalifikationer man kan kräva av individer i en kooperativ förenings styrelse (i detta fall skogsägarföreningarnas styrelser), hur en framgångsrik rekryteringsprocess till denna styrelse bör gå till samt hur man ska motivera personer med rätt kompetens att söka sig till densamma. Sveriges skogsägarföreningar bedriver olika omfattande verksamhet. Skogsbranschen kännetecknas av en stark köparsida, som pressar priserna för skogsägarna. Föreningar i en starkt konkurrensutsatt bransch tenderar att ha små styrelser, som fokuserar på de kompetenser ledamöterna besitter. För att kunna fokusera på vilka kompetenser styrelseledamöterna besitter måste föreningen identifiera vilka de önskvärda kompetenserna är. Styrelsen måste lyfta sig från det nyttjarperspektiv, vilket medlemmarna oftast har, till ett ägarperspektiv.

2005 gick startskottet för ett samarbete mellan Linköpings Universitet, Katrineholms kommun och Peab med syfte att förena byggindustrins och samhällets erfarenhet med akademisk forskning. Detta resulterade i forskningscentrumet Brains & Bricks. En forskningsgren kom att bli bygglogistik, vilken sedan utvecklades mot att arbeta med SCOR-modellen för att utreda dess anpassningsbarhet till byggbranschen.Examensarbetet har genomförts inom ramen av uppdragsgivarna Peab och Linköpings Universitets önskemål om att utreda de logistiska flödena på Peabs byggarbetsplats Bläckhornet i Nyköping. Detta görs med syfte att undersöka SCOR-modellens anpassningsbarhet till byggbranschen samtidigt som förbättringsförslag kopplade till det dagliga arbetet på byggarbetsplatsen utreds. Fokus för studien läggs på produktions- och returprocesserna, men övriga områden som även anses ha stor inverkan på dessa undersöks.De fyra problemområden som valts ut och där fokus har lagts är:Godsmottagningen: Anledningen till området valts är att det idag inte finns någon strukturerad leveranskontroll eller leveransmätning.