Bakgrund: Idrott och hälsa tillhör de största ämnena i skolan. Rörelse är viktigt för hälsan och människans välbefinnande. För att alla elever ska få möjlighet till detta är det viktigt att skolan och ansvarig pedagog utformar undervisningen så att alla elever ges möjlighet till utveckling inom ämnet. Samhällsdebatten om att barn behöver fysisk aktivitet pågår ständigt. Ges de elever som är i behov av stödundervisning möjlighet till detta då deras hälsa påverkas fysiskt och psykiskt av rörelse? För att uppnå ett lustfyllt lärande inom ämnet bör det vara ett tillåtande klimat samt finnas möjlighet till att nivågruppera efter elevernas behov.

Arbetet handlar om barns och deras föräldrars fysiska aktivitet och barnens och föräldrarnas inställning till fysiska aktivitet i skolan. Kvantitativ metod används, i form av en enkätundersökning. Definition av fysiskt aktiv är all kroppslig rörelse som är ett resultat av skelettmuskulaturens kontraktion och som resulterar i en ökad energiförbrukning. 156 elever i årskurs 9 från två högstadieskolor ligger till grund för undersökningen. Eleverna besvarade frågor om ämnet idrott och hälsa och deras fysiska aktivitet på fritiden och i skolan.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att undersöka idrottslärares syn på ledarskap, samt ta reda på vilket lärande de strävar efter. Vi använde oss av följande frågeställningar;Vilka ledarstilar strävar lärarna i idrott och hälsa efter att använda?Vilka förmågor anser lärarna i idrott och hälsa att det är viktigt att ha som ledare i skolan?Vilket lärande vill lärarna i idrott och hälsa uppnå; på kort och lång sikt?MetodFör att svara på dessa frågeställningar användes en kvalitativ ansats i form av intervjuer och fem lärare på grundskolor kontaktades. Vår strävan var att få en subjektiv bild av lärarnas upplevelser kring ledarskap och lärande.ResultatI resultatet framkom att intervjupersonerna anammar en demokratisk ledarstil med inslag av situationsanpassat ledarskap, beroende på grupp och situation. Viktiga förmågor att besitta som idrottslärare är tydlighet, ödmjukhet, engagemang, att se alla samt ha en stödjande roll.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om och hur man i grundskolans tidigare år arbetar med elevernas självbild under lektionerna i idrott och hälsa. För att få svar på detta använde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervju med fem stycken lärare som alla undervisar i ämnet idrottt och hälsa i grundskolans tidigare år. Lärarna som blev intervjuade var alla utbildade lärare i idrott och hälsa och var från fyra stycken olika skolor från två olika kommuner.Resultatet visade att samtliga lärare tycker det är oerhört viktigt att jobba med elevernas självbild i idrott och hälsa men att de tyvärr känner att de har alldeles för lite tid till allt som ska hinnas med under lektionerna. Det framkom i undersökningen att alla lärarna ansåg att de ständigt jobbade med elevernas självbilder under lektionerna. Man jobbar med elevens självbild genom att försöka stärka eleven och lyfta fram den med positiv feedback.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka elevers fysiska aktivitet under lektioner i idrott och hälsa samt att se vad lektionstiden används till. Ytterligare ett syfte är att studera sambandet mellan lektionsinnehållet och den fysiska aktiviteten.Hur är lektionstiden fördelad på olika kategorier av lektionsinnehåll?Hur stor del av lektionstiden för idrott och hälsa är eleverna måttligt till kraftigt fysiskt aktiva?Vilket lektionsinnehåll ger mest respektive minst fysisk aktivitet?MetodMetoden som användes var systematisk observation. Ett observationsprotokoll utformades och användes vid observationstillfällena. En årskurs 6-9 skola valdes för genomförande av observationen.

Sammanfattning: Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att ta reda på vad flickor respektive pojkar i årskurs 7-9 har föruppfattning om ämnet Idrott och hälsa, och i synnerhet tävlingsmoment inom undervisningen. Med uppfattning menas här elevernas känslor inför idrottsundervisningen ochtävlingsmoment i termer som negativt respektive positivt, samt vad eleverna har föruppfattning om varför man tävlar, och vad de tror att de lär sig genom att tävla.Frågeställningarna är följande:Hur uppfattar flickor respektive pojkar de tävlingsmoment som ingår i Idrott och Hälsaundervisningen?Varför tror eleverna att tävlingsmoment finns med i Idrott och hälsa undervisningen?Vad tror och tycker eleverna att de lär sig genom att tävla?Metod: Metoden som använts är webenkäter. Enkätfrågorna hade en hög grad av standardisering ochstrukturering i form av fasta svarsalternativ. En pilotstudie på tre högstadieungdomar gjordessom hjälpte till att forma den slutgiltiga enkäten.

I det här arbetet har vi undersökt hur lärare inom idrott och hälsa upplever simundervisning och vilka upplevelser de har av hinder och möjligheter för att bedriva simundervisning utifrån styrdokumenten. Studien har genomförts med en kvalitativ insamlingsmetod. Empirin bestod av intervjuer med sex lärare i ämnet idrott och hälsa som är verksamma på sex olika högstadieskolor i södra Sverige. I resultatet fick vi reda på hur lärare ser på simundervisning och att den ser väldigt annorlunda ut och att den på vissa skolor till och med har avskrivits, trots att ämnet tydligt står med i kunskapskraven. Resultaten visade även att respondenterna upplever faktorer som tid, ekonomi och avstånd till simhall begränsar möjligheterna för simundervisningen. Det resultat vi fick fram har behandlats med utgångspunkt i Dahllöfs (1967) ramfaktorteori samt Bernsteins (2000) begrepp framing och classification. Analysen visade att ämnet idrott och hälsa är starkt avgränsat från andra ämnen på grund av bristande stöd från kollegor samt att ämnet är svagt inramat i och med att det inte fanns någon tydlig pedagogisk praktik..

Purpose/Aim: The purpose of this study was to investigate future marketing channels from the perspective of professional marketers.Material/Method: The study is based upon interviews with six professional marketers.Main results: Traditional marketing is not being put aside but needs to be combined with new methods. There are several new and exciting ways to gain attention from the audience, all depending on the purpose of the campaign. Mobile technology is considered upcoming and target group defining is a key issue..

SammanfattningSyfteSyftet med föreliggande studie är att jämföra lärares verbala feedback i ett teoretiskt ämne med deras verbala feedback i ett praktiskt ämne.Med följande frågeställningar:Vilken typ av feedback ger lärare i idrott & hälsa?Vilken typ av feedback ger lärare i ett teoretiskt ämne?Hur ser lärare på feedback som ett pedagogiskt verktyg?MetodFöreliggande studie är en kvalitativ studie med observation och intervju som insamlingsmetod. Urvalet är fyra tvåämneslärare som undervisar på gymnasiet i idrott och hälsa och ett teoretiskt ämne. Varje lärare har observerats under en idrottslektion och en lektion i ett teoretiskt ämne, samt intervjuats efter varje observationstillfälle.ResultatResultaten visar vilken typ av feedback som är vanligt förekommande i ett teoretiskt ämne och i idrott och hälsa. Det visar även hur de olika lärarna använder feedback och vilken typ av feedback de väljer att använda mest.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka hur grundskolelärare i ämnet idrott och hälsa arbetar med omotiverade elever, vilket ansvar lärarna anser sig ha att motivera eleverna samt vad lärarna tror det beror på att elever är omotiverade inför och under ämnet idrott och hälsa i skolan.1. Hur arbetar idrottslärare med omotiverade elever?2. Vems ansvar anser idrottslärarna det är att motivera elever?3.

Syfte och frågeställningarStudiens syfte är att undersöka hur elever, i ämnet idrott och hälsa, uppfattar ämnets syfte och hur de tror att de blir bedömda. Utifrån detta har följande frågeställniningar varit utgångspunkt för studien: 1. Vilket syfte upfattar elever i årskurs 4-6  att ämnet idrott och hälsa har? 2. Vilket lärande upplever elever i årskurs 4-6 att de får i relation till styrdokumenten? 3.

SyfteSyftet med min undersökning är att undersöka och diskutera hur idrottslärare arbetar med digitala hjälpmedel och om de anser att deras elevers lärande påverkas om läraren använder sig av digitala hjälpmedel i undervisningen.FrågeställningarHur arbetar idrottslärare med digitala hjälpmedel i sin undervisning?Hur anser idrottslärare att deras elevers lärande påverkas om man får in digitala hjälpmedel i ämnet idrott och hälsa?Hur kan digitala hjälpmedel vara ett verktyg i bedömningen?MetodDen metod som användes för studien att nå syftet och för att kunna få svar på frågeställningarna var kvalitativa intervjuer. Det är tre idrottslärare som intervjuas från olika skolor.ResultatUndersökningen visar att de intervjuade lärarna anser digitala hjälpmedel är ett bra verktyg inom ämnet idrott och hälsa. Lärarna ser många vinningar med digitala hjälpmedel inom sin undervisning. Dels för att bedöma elevers kunskaper samt för att det är ett bra redskap för att det blir visuellt tydligare för eleverna.

Syftet med min undersökning är att ta reda på hur eleverna upplever de olika undervisningsformerna sam- och särundervisning i idrottsämnet. Vad de tycker är bra och vad de tycker är mindre bra med de respektive undervisningssätten. Och om det i så fall finns några skillnader mellan vad pojkar och flickor tycker. Jag vill även försöka ta reda på om någon av dessa undervisningsformer förstärker de traditionella föreställningar som finns om manligt och kvinnligt. Undersökningen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med tio elever från en årskurs 4 på en mindre skola i Lerums kommun.

Den här studien behandlar elevers motivation till ämnet idrott och hälsa i gymnasiet. Syftet med studien är att undersöka hur idrottslärare på gymnasiet motiverar de lågpresterande eleverna och de elever som riskerar att få betyget F i idrott och hälsa. Kvalitativa intervjuer genomfördes med idrottslärare i Uppsala för att undersöka hur de arbetade med att nå de elever som inte uppnår målen för ett godkänt betyg. Självbestämmandeteorin och KASAM är de motivationsteorier som använts som utgångspunkt när resultatet har analyserats. Analysen av resultatet visar att det som de intervjuade lärarna fokuserade på var att skapa goda relationer till eleverna för att kunna nå dem. Miljön på lektionerna var en stor faktor som påverkade elevernas inställning till ämnet.

Syftet med studien är att beskriva pedagogens konstruktion av genus hos elever i grundskolans årskurs 5 inom skolämnet idrott och hälsa. Studiens syfte utmynnade i tre forskningsfrågor; Hur organiserar pedagogen undervisningen i ämnet idrott och hälsa med val av lektionsinnehåll och arbetsmetoder ur ett genusperspektiv? Hur gestaltar pedagogen undervisningen verbalt och fysiskt genom attityd, kroppsspråk, språk och dialog ur ett genusperspektiv? Hur medveten är pedagogen om sin delaktighet i elevers konstruktion av genus? Studien genomfördes på fyra skolor i Norrbotten, med fyra verksamma pedagoger i skolämnet idrott och hälsa. För att uppnå det jag ämnade studera använde jag mig av två kvalitativa datainsamlingsmetoder, semistrukturerade observationer och kvalitativa intervjuer. Det empiriska underlaget analyserades och tolkades genom menings-koncentrering med det sociokulturella- och genusperspektivet som teoretisk utgångspunkt.