Syftet med denna studie var att ta reda på hur förskollärare beskriver sitt sätt att arbeta med den språkliga medvetenheten i förskolan och att undersöka vilka faktorer som påverkar deras arbete. Vi anser att denna undersökning är viktigt för att klarlägga hur förskollärare ser på språkutveckling och hur de anser sig arbeta med detta inom förskolan. Vi valde att genomföra sex intervjuer med förskollärare verksamma på två olika förskolor inom samma tätort. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan kunna sammanställas och analyseras i förhållande till våra frågeställningar och litteraturen. I resultatet framkom det bland annat att rim och ramsor, begrepp och upprepningar och sång är något som förskollärarna arbetar medvetet med för att främja barnens utveckling av den språkliga medvetenheten..

Syftet med detta arbete har varit att titta närmare på vilka morfologiska och syntaktiska avvikelser som förekommer i uppsatser skrivna av tysk- respektive engelsktalande studenter som har läst svenska motsvarande nivå A1 på universitetet. Detta för att se om avvikelserna kan förklaras med hjälp av den typologiska markeringsgraden av de grammatiska strukturerna. I undersökningen användes en analysmetod som grundar sig i markeringsdifferentialhypotesen (MDH). MDH kan hjälpa lärare att förutspå och förstå eventuella svårigheter vid inlärningen av ett främmande språk. I föreliggande undersökning analyserades de avvikande grammatiska strukturerna, en till varje struktur motsvarande korrekt svensk fras och en översättning av strukturen till tyska respektive engelska.

I den här uppsatsen undersöks Herr Ivan, en av de tre Eufemiavisorna, med syfte att utröna vilka lexikala skillnader det finns i arvorden mellan de tre svenska och två danska handskrifterna av romanen som finns bevarade från 1400-talet, kallade A?C resp. E?F. Det excerperade materialet består av de arvord som enligt Erik Noreens kritiska utgåva avviker i E?F i förhållande till A?C, med morfologiska och ortofonologiska skillnader borträknade.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka fyra pedagogers uppfattningar om högläsning och högläsningens betydelse för barns språkutveckling. Studien syftade också till att undersöka hur pedagoger använder högläsningsstunderna till att uppmuntra barn till samtal och diskussion. I undersökningen användes kvalitativa intervjuer. Genom intervjuerna ville vi få ta del av hur pedagogerna arbetar med högläsning genom uppföljande samtal samt om de anser att barns språkutveckling stimuleras. Resultatet visar att pedagogerna upplever att språkutveckling sker vid högläsning.

Syftet med detta arbete har varit att titta närmare på vilka morfologiska och syntaktiska avvikelser som förekommer i uppsatser skrivna av tysk- respektive engelsktalande studenter som har läst svenska motsvarande nivå A1 på universitetet. Detta för att se om avvikelserna kan förklaras med hjälp av den typologiska markeringsgraden av de grammatiska strukturerna. I undersökningen användes en analysmetod som grundar sig i markeringsdifferentialhypotesen (MDH). MDH kan hjälpa lärare att förutspå och förstå eventuella svårigheter vid inlärningen av ett främmande språk. I föreliggande undersökning analyserades de avvikande grammatiska strukturerna, en till varje struktur motsvarande korrekt svensk fras och en översättning av strukturen till tyska respektive engelska.

Syftet med detta arbete har varit att titta närmare på vilka morfologiska och syntaktiska avvikelser som förekommer i uppsatser skrivna av tysk- respektive engelsktalande studenter som har läst svenska motsvarande nivå A1 på universitetet. Detta för att se om avvikelserna kan förklaras med hjälp av den typologiska markeringsgraden av de grammatiska strukturerna. I undersökningen användes en analysmetod som grundar sig i markeringsdifferentialhypotesen (MDH). MDH kan hjälpa lärare att förutspå och förstå eventuella svårigheter vid inlärningen av ett främmande språk. I föreliggande undersökning analyserades de avvikande grammatiska strukturerna, en till varje struktur motsvarande korrekt svensk fras och en översättning av strukturen till tyska respektive engelska.

En rad studier som har undersökt syntaktisk priming som fenomen och metod har genomförts framför allt med L1- och L2-engelska. Kan man se effekter av syntaktisk priming inom L2, även när L2 är svenska? Finns det någon skillnad mellan effekterna av priming i en grupp deltagare med svenska som L2, jämfört med effekterna i en grupp deltagare med svenska som L1? Kan man finna samband mellan olika bakgrundsfaktorer som vistelsetid, omfattning av språkanvändning respektive språkbehärskning och effekter av priming i en grupp svenska som L2-talare? För att finna svar på dessa frågor genomfördes ett experiment med syntaktisk priming. Ett fyrtiotal gymnasieelever uppmanades skriva meningar till bilder, sedan de primats med morfologiska passiver. Resultaten av experimentet visar på tydliga primingeffekter i linje med tidigare studier: Det finns primingeffekter både inom L1- och L2-svenska, detta trots att den undersökta grammatiska konstruktionen är av annat slag än de som legat till grund för tidigare forskning..

Syftet med detta arbete har varit att titta närmare på vilka morfologiska och syntaktiska avvikelser som förekommer i uppsatser skrivna av tysk- respektive engelsktalande studenter som har läst svenska motsvarande nivå A1 på universitetet. Detta för att se om avvikelserna kan förklaras med hjälp av den typologiska markeringsgraden av de grammatiska strukturerna. I undersökningen användes en analysmetod som grundar sig i markeringsdifferentialhypotesen (MDH). MDH kan hjälpa lärare att förutspå och förstå eventuella svårigheter vid inlärningen av ett främmande språk. I föreliggande undersökning analyserades de avvikande grammatiska strukturerna, en till varje struktur motsvarande korrekt svensk fras och en översättning av strukturen till tyska respektive engelska.

Utifrån en undersökning av femton andraspråksinlärare av svenska, diskuterar denna uppsatsrelationen mellan grammatisk nivå (processningskapacitet) i språkproduktion, bedömd efterprocessbarhetsteorins hierarki över morfologiska och syntaktiska strukturer, och grammatiskförståelse, förstått som metalingvistisk kompetens. Syftet är att undersöka om inläraresgrammatiska processningskapacitet i produktionen ligger på samma nivå som förståelsen,eller om förståelsen kan ligga på ett tidigare eller senare stadium.Undersökningen består av tre delar: bedömning av grammatisk nivå i fri skriftlig produktion,grammatikalitetsbedömningstest och enskilda intervjuer med informanterna. Resultatetvisar att produktion och förståelse ofta är på samma hierarkiska nivå, men resultatet är inteentydigt. Det finns även indikationer på att förståelse kan föregå produktion och enstaka exempelpå att produktion kan föregå förståelse. Intervjuerna visar också att inlärarna i hög gradgör explicita hänvisningar till regler när de förklarar grammatiska strukturer, men även att detfinns regler som inlärarna själva konstruerar..

Vår upptäcktsresa bygger på att få fram så mycket information som möjligt om vad tyst kunskap är. Vi har intervjuat yrkesmän som besitter lång rutin från både våra yrken, elektrikeryrket samt kökschefyrket, samt ett par professorer och höra vad de hade att säga om vad begreppet tyst kunskap innebär. Vi frågade även hur vi som lärare på bästa sätt skall lära ut kunskap som är tyst till gymnasieelever och hur vi skulle kunna lära ut och sätta ord på ett handlande som är svårt att sätta ord på. Med våra intervjuer och genom bilddokumentation försöker vi visa vad fallenhet för yrket är och hur man ser eller genomför ett jobb på ett fackmannamässigt sätt. Efter analys av intervjuerna kom vi fram till att man skall försöka lära ut och att man skall berätta om den tysta kunskapen.

Syftet med detta arbete har varit att titta närmare på vilka morfologiska och syntaktiska avvikelser som förekommer i uppsatser skrivna av tysk- respektive engelsktalande studenter som har läst svenska motsvarande nivå A1 på universitetet. Detta för att se om avvikelserna kan förklaras med hjälp av den typologiska markeringsgraden av de grammatiska strukturerna. I undersökningen användes en analysmetod som grundar sig i markeringsdifferentialhypotesen (MDH). MDH kan hjälpa lärare att förutspå och förstå eventuella svårigheter vid inlärningen av ett främmande språk. I föreliggande undersökning analyserades de avvikande grammatiska strukturerna, en till varje struktur motsvarande korrekt svensk fras och en översättning av strukturen till tyska respektive engelska.

Utifrån en undersökning av femton andraspråksinlärare av svenska, diskuterar denna uppsatsrelationen mellan grammatisk nivå (processningskapacitet) i språkproduktion, bedömd efterprocessbarhetsteorins hierarki över morfologiska och syntaktiska strukturer, och grammatiskförståelse, förstått som metalingvistisk kompetens. Syftet är att undersöka om inläraresgrammatiska processningskapacitet i produktionen ligger på samma nivå som förståelsen,eller om förståelsen kan ligga på ett tidigare eller senare stadium.Undersökningen består av tre delar: bedömning av grammatisk nivå i fri skriftlig produktion,grammatikalitetsbedömningstest och enskilda intervjuer med informanterna. Resultatetvisar att produktion och förståelse ofta är på samma hierarkiska nivå, men resultatet är inteentydigt. Det finns även indikationer på att förståelse kan föregå produktion och enstaka exempelpå att produktion kan föregå förståelse. Intervjuerna visar också att inlärarna i hög gradgör explicita hänvisningar till regler när de förklarar grammatiska strukturer, men även att detfinns regler som inlärarna själva konstruerar..

Utifrån en undersökning av femton andraspråksinlärare av svenska, diskuterar denna uppsatsrelationen mellan grammatisk nivå (processningskapacitet) i språkproduktion, bedömd efterprocessbarhetsteorins hierarki över morfologiska och syntaktiska strukturer, och grammatiskförståelse, förstått som metalingvistisk kompetens. Syftet är att undersöka om inläraresgrammatiska processningskapacitet i produktionen ligger på samma nivå som förståelsen,eller om förståelsen kan ligga på ett tidigare eller senare stadium.Undersökningen består av tre delar: bedömning av grammatisk nivå i fri skriftlig produktion,grammatikalitetsbedömningstest och enskilda intervjuer med informanterna. Resultatetvisar att produktion och förståelse ofta är på samma hierarkiska nivå, men resultatet är inteentydigt. Det finns även indikationer på att förståelse kan föregå produktion och enstaka exempelpå att produktion kan föregå förståelse. Intervjuerna visar också att inlärarna i hög gradgör explicita hänvisningar till regler när de förklarar grammatiska strukturer, men även att detfinns regler som inlärarna själva konstruerar..

Denna uppsats presenterar tre designförslag på samplanteringar med barrväxter i fokus. Designförslagen är gjorda till tre fiktiva platser med olika ståndort i växtzon 5, en liten entréplantering i västerläge med kalkhaltig jord, en mellanstor plantering i söderslänt med sandblandad jord och en parkplantering med fuktig jord med ett lågt pH-värde. Platserna är valda med tanken att läsarna ska kunna inspireras att använda barrväxter i olika typer av planteringar och trädgårdar. Till grund för växtvalen har gjorts en litteraturstudie inom området barrväxter, med fokus på barrväxters ståndort och hur de fungerar i samplanteringar med perenner och lignoser. Bakom designförslagen ligger även en idé om att hitta lite nya sätt att använda barrväxter, detta för att inte göra upprepningar av de skötselfria planteringarna med barrväxter som blev så oerhört populära på 70-talet och som delvis givit barrväxter ett dåligt rykte.

Undersökningen handlar om hur skönlitterära texter kan bjuda elever motstånd på grund av svåra ord, komplicerad meningsbyggnad, svårbegripliga stilfigurer, berättargreppet, den tidshistoriska och kulturella inramningen etc. och därmed ligger undersökningens förutsättningar i gränsen mellan litteraturteori och stilforskning. Den empiriska delen består dels av ett test och dels en intervju. I testet utröns hur väl informantgruppen i skolår nio begriper utvalda textavsnitt från svenska författares texter från tiden 1879 till 1998. I intervjun undersöks i vilken mån innehåll och struktur skapar svårigheter i elevgruppens läsning av en roman.