Syftet med vår uppsats är att jämföra lärares syn på auktoritet i förhållande till genus mellan en mångkulturell skola och en svensk homogen gymnasieskola. Hur ser lärarna på förhållandet mellan auktoritet och genus och upplever de att det finns skillnader mellan dessa begrepp vid jämförelse mellan skolorna? Vi menar att det finns en större variation bland elever beroende på kultur och etnicitet i den mångkulturella skolan än den svenska homogena skolan, där kulturen främst representeras av elever med etniska svensk bakgrund, därav ordet homogen. Begreppet genus handlar om en social konstruktion, där individer tillskrivs olika normer och sätts i olika fack beroende på sitt biologiska kön. Vår undersökning baseras på kvalitativa intervjuer med en manlig och en kvinnlig lärare från vardera skola.

Idag finns det en påtaglig vilja hos olika aktörer att formulera vad som är attraktivt i den fysiska miljön. Uttrycket attraktivt används i ett flertal plandokument och ges ut som praxis av bland annat Boverket. Men vad innebär attraktiva miljöer och vad betraktas egentligen som tilltalande och motbjudande i den fysiska miljön? Rådande planeringsideal handlar till stor del om täta stadsstrukturer och om en blandning av olika funktioner ? något som förutsätts skapa attraktiva värden. Planeringsidealet har uppkommit som reaktion mot modernismens ensidiga uttryck och för närvarande blickar många arkitekter och planerare tillbaka till 1800-talets mångfunktionella stadsform där bostäder, handel och arbetsplatser uppfördes inom ett och samma område.

Slutsatsen efter genomfört arbetet är att Örebro Bostäder AB bland annat har en önskvärd image av Vivalla som ett område med en unik och personlig omgivning med mindre individuella bostadsområden där det finns något för alla smaker. I Markbacken vill Öbo behålla och förstärka en image av variation, där allt från barnfamiljer till den som söker ett lite mer exklusivt boende skall lockas. Vidare har undersökningen visat att dessa önskvärda imager främst förmedlas via mun till mun-metoden, massmedia, samhälleliga åtgärder och events..

Syftet med studien var att studera nya läroböcker i kursen naturkunskap 1a1 på gymnasiet. Böckerna analyserades utifrån den nya ämnesplanen i naturkunskap samt ett formulär med stödfrågor. Resultatet gav att ingen av de analyserade läroböckerna uppfyllde ämnesplanens mål och centrala innehåll på ett tillfredsställande sätt. Den största bristen fanns vad gäller ämnesplanens mål om att eleverna ska utveckla kunskaper om olika livsstilars konsekvenser för den egna hälsan samt folkhälsan. Ingen av böckerna berörde detta på ett tillfredsställande sätt.

Mitt syfte med arbetet var att undersöka vad som påverkar hur barn väljer böcker för fri läsning i skolan. Dessutom ville jag undersöka om det är skillnad i barnens val när böckerna väljs ur en boklåda som är komponerad av en bibliotekarie jämfört med när de väljer direkt ur hyllan på skolbiblioteket. Jag intervjuade 21 barn i årskurs 1 och 22 elever i årskurs 2. Intervjun var kort och innehöll en öppen fråga. Mitt resultat visade att eleverna i stor utsträckning valde samma böcker som sina kamrater, men ändå upplevde att de gjorde det av eget intresse.

Mitt syfte med arbetet var att undersöka vad som påverkar hur barn väljer böcker för fri läsning i skolan. Dessutom ville jag undersöka om det är skillnad i barnens val när böckerna väljs ur en boklåda som är komponerad av en bibliotekarie jämfört med när de väljer direkt ur hyllan på skolbiblioteket. Jag intervjuade 21 barn i årskurs 1 och 22 elever i årskurs 2. Intervjun var kort och innehöll en öppen fråga. Mitt resultat visade att eleverna i stor utsträckning valde samma böcker som sina kamrater, men ändå upplevde att de gjorde det av eget intresse.

Syftet med det här arbetet är att få en insyn i vad förskolebarn har för tankar om de frågor som berör döden.Frågeställningen som besvaras är: ?Vad har förskolebarn för tankar om döden??Kvalitativa intervjuer har skett med tio förskolebarn i åldrarna fyra till sex år vilka ligger till grund för undersökningen i arbetet. Även teckningar av barnen som förtydligar deras tankar ingår i undersökningen. Förskolebarnen tillhör samma förskola i Värmland.Det som sägs i intervjuerna kan inte generaliseras att gälla alla förskolebarn, utan gäller enbart för de förskolebarn som intervjuerna är utförda med.Undersökningsresultatet påvisar att förskolebarn har en öppen syn på döden. Barnen har haft tankar om det mesta som berör ämnet.

I denna uppsats jämförs två nusvenska översättningar från latinet av några kapitel i heliga Birgittas uppenbarelser, bok VII. De svenska översättningar som jämförs är Tryggve Lundéns, tryckt 1958, och Alf Härdelins från 2003. Finns det olikheter i översättningarna och hur skiljer sig i så fall de båda översättningarna från varandra? Vad har en ny översättning tillfört?Analysen av de två översättningarna har utgått från ett begränsat antal av Lars Wollins femton översättningsstrategier för att beskriva grammatiska och syntaktiska olikheter. De som här använts är följande: variation, tillägg, strykning, transponering och nivåjustering..

Syftet med vår undersökning är att få fram vilka metoder elever och pedagoger använder vid läsinlärningen. För att kunna få veta detta valde vi att intervjua olika pedagoger och elever från två skolor i Skåne län. Undersökningen visar att de flesta eleverna använder sig av ljudmetoden, den syntetiska, men det finns även de elever som använder helordsmetoden, omedelbar igenkänning av orden. Det som också framkommit i undersökningen är att pedagogerna använder sig av olika tränings- och inlärningsmaterial såsom Läsning på Talets Grund (LTG), Storbok och Lillbok, Witting, Bornholmsmodellen, Att skriva sig till läsning och Storyline vid läsinlärningen. Resultatet visar även på att pedagogerna använder en variation av olika metoder där de använder det som de anser vara bra och relevant..

Mitt syfte med arbetet var att undersöka vad som påverkar hur barn väljer böcker för fri läsning i skolan. Dessutom ville jag undersöka om det är skillnad i barnens val när böckerna väljs ur en boklåda som är komponerad av en bibliotekarie jämfört med när de väljer direkt ur hyllan på skolbiblioteket. Jag intervjuade 21 barn i årskurs 1 och 22 elever i årskurs 2. Intervjun var kort och innehöll en öppen fråga. Mitt resultat visade att eleverna i stor utsträckning valde samma böcker som sina kamrater, men ändå upplevde att de gjorde det av eget intresse.

Syftet med föreliggande undersökning var att identifiera faktorer som bidrog till känslan av "yrkesstolthet" hos anställda vid Försäkringskassan Dalarna inkluderande personalens tillfredsställelse med yrkesrollen. Sammanlagt 163 personer, 123 kvinnor och 40 män, från 25 till 66 år (X= 49,8 år) deltog i undersökningen. Denna genomfördes med hjälp av General Nordic Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work (QPS Nordic) inkluderande 123 frågor samt 9 frågor gällande yrkesrollen. Frågorna besvarades väsentligen med hjälp av en 5-gradig skala av Likert-typ. Huvudresultatet uträknades med hjälp av Cronbachs Alpha, Principal Component Analysis och multipel regressionsanalys.

Syftet med fallstudien var att undersöka vad eleverna i klassen tyckte om att arbeta med Trageton- metoden men också vad pedagogen hade för erfarenheter vid användningen av denna metod. Undersökningen som gjordes under fyra veckors period visar att elever och pedagog, i klassen som observerades, allmänt har en ganska positiv inställning till denna metod. Att skriva sig till läsning genom datorn passade eleverna där de också fick skapa egna böcker vilket resulterade i självkänsla och motivation. Pedagogens variation av olika metoder passade de elever som fanns i klassen, då hon hade anpassat denna till elevernas kunskapsnivå..

Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger i förskolan beskriver att de använder utomhusmiljön som lärandemiljö. Vår studie utgår från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat sex förskollärare från olika förskolor.Resultatet visar att pedagogerna använder utomhusmiljön för att stimulera och utmana barns lärande till exempel ett konkret och upplevelsebaserat lärande om matematik, naturvetenskap, ett praktiskt lärande om odling, bygg och konstruktion men också för att barn ska få språklig stimulans och utvecklas motoriskt. Pedagogerna ser utomhusmiljön som en möjlighet att erbjuda barn variation i sitt lärande men också som ett sätt att organisera verksamheten. Pedagogerna agerar förebilder, ledare, medupptäckare eller observatörer beroende på situation och sammanhang..

På Käppalaverket i Stockholm står luftningen av de biologiska bassängerna för omkring en femtedel av verkets totala elenergiförbrukning. I ett försök att minska energikostnaden utvärderades under hösten 2010 nya metoder för luftflödesreglering på verket. Grundtanken var att styra luftflödet efter medelvärdet på utgående ammoniumkoncentration under en längre tid, istället för som idag efter momentana värden.Ett vanligt sätt att styra luftflöden på reningsverk idag är att använda återkoppling från utgående ammoniumkoncentration, vilket syftar till att alltid hålla den utgående koncentrationen vid ett valt börvärde. Lagstiftade gränsvärden på ammonium avser dock normalt medelvärden över en längre tid, såsom kvartal eller år. Istället för att anpassa luftflödet efter den inkommande belastningen är det därför möjligt att hålla luftflödet relativt konstant medan istället den utgående koncentrationen tillåts variera.I denna studie visades en energibesparing kunna erhållas om luftflödets variation reduceras.

Den här studien handlar om hur ett antal lärare använder film och andra multimediala verktyg i engelskundervisningen. En del i undersökningen berör de tillfrågade lärarnas hänvisningar till styrdokumenten och de olika delar av läroplanen de väljer att citera. För att belysa lärarnas syn på olika läromedel innehåller arbetet också en kortare analys av hur man, enligt forskare, bör använda läromedel i skolan idag. I anslutning till debatten kring läromedel och variation av undervisningen diskuteras också lärarnas syn på motivation och elevernas intressen. Lärarnas syn på arbete kring film ses ur ett sociokulturellt perspektiv där samtalets och gruppens betydelse för inlärning diskuteras..