Min strävan med detta arbete har varit att sätta mig in i hur barns tänkande i moralfrågor utvecklas och hur denna kunskap kan ha betydelse för den påverkan vi utsätter barnen för i skolan.För att ge mitt arbete en mer konkret karaktär, har jag valt inriktningen normer och normöverföring och arbetar efter följande huvudfråga:Hur kan barn i olika åldrar uppfatta och hantera regler och normer och vilka erfarenheter måste barn göra för att de av inre övertygelse skall hålla sig till reglerna?.

Syftet med den här uppsatsen är att ge en bild av hur religion med avseende på socialisation, moral och riter i en ömsesidig påverkan, speglar och inverkar på konstruktionen av genus i Marianne Fredrikssons bok, Anna, Hanna och Johanna. Utifrån romanen analyseras hur romangestalterna förhåller sig i sina tankar och sitt praktiska liv till religiositet. Studien begränsas till socialiseringens inverkan, förhållandet till riter och romangestalternas etiska resonemang..

Studiens syfte är att försöka få en bild av hur några lärare ser på skolans ansvar för fostran, vilka värderingar de vill föra vidare till sina elever och om de har någon planerad undervisning med syfte att fostra, samt att undersöka vilka färdiga metoder för att fostra det finns. Studien består av en grupp intervjuer vilka har analyserats och jämförts med amerikansk forskning om moralisk påverkan i skolan, samt en redovisning av några praktiska metoder att fostra..

Studiens syfte är att undersöka om elevers sätt att värdera och resonera kring skolregler skiljer sig åt beroende på regelkategori. Vi ställer mot bakgrund av domänteorin och tidigare forskning hypoteser som vi prövar med hjälp av en enkätstudie. Vår enkätstudie omfattar 202 deltagare i åtta klasser i år 4 ? 6 i en mellanstor svensk stad. Enkäten bestod av både öppna och slutna frågor.

Sammanfattning. Detta arbete behandlar fyra pedagogers och tolv barns tankar om rättvisa i förskolan. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med barn och pedagoger. Syftet var att undersöka hur dessa barn och pedagoger tänker om begreppet rättvisa. Vi har använt oss av Berglings teori om Moralutveckling, Biesta som behandlar demokrati i utbildningen och Piagets teori om kognitiv utveckling. Vi har även tagit med senare forskning och studier som behandlar rättvisa, värdepedagogik, demokrati samt relationsarbete för lärare.

Studien använder ett explicit test och jämför ungdomar (14-16 år) och vuxna gällande deras riskbedömning av brott, attityder kring brott och moralnivå. Dessa faktorer förväntas ha ett samband med varandra och kan ge en förklaring till varför ungdomar begår fler brott per capita än vuxna (Ahlberg, 1996). Samplet som utgjorde ungdomsgruppen (N=101) togs från fyra högstadier och vuxensamplet (N=101) bestod av studerande vid Komvux. Testet var ett egenkonstruerat frågeformulär och visade på flera signifikanta skillnader mellan vuxengruppen och ungdomsgruppen där vuxengruppen rapporterade högre riskbedömning, strängare attityder kring brott samt en generellt högre moralnivå. Studiens resultat stödjer tidigare forskning som visat på en diskrepans mellan ungdomars och vuxnas riskbedömning.

Abstract Knutsson, Henrik (2008). Skolans Fostrande Roll, En studie kring arbetsmetoden ?Bra Val? School´s Educating Role A survey about the method Making Good Choice Examensarbete 15 högskolepoäng, SÄL 3:2, Lärarutbildningen, Malmö högskola I min undersökning har jag försökt ta reda på hur eleverna på ett individuellt utformat program i Malmö, uppfattar arbetet med den individuella bedömningen av genomförandet av lektioner som vi kallar Bra Val. Metoden Bra Val har sitt ursprung i trappmodellen, Det är ditt val, hämtat från boken Ordning och reda i skolan, skriven av Edin och Drummond (2006). Arbetet bygger på att lärarens ledarskap skapa förutsättning för en social utveckling i skolan.

Den här uppsatsen undersöker vilka konsekvenser införandet av kasamDIALOGEN ungdom som ett verktyg i utvecklingssamtalet kan få för elever, mentorer och skolan. Detta är ett pilotprojekt inom gymnasieskolan i Halmstads kommun. Projektet är ett led i att finna ett fungerande utvecklingssamtal för den framtida gymnasieskolan, ett samtal som utgår från elevens egen uppfattning av sin situation. Syftet med uppsatsen är inte att utvärdera verktyget i sig, utan istället de relationella konsekvenser metoden kan få för berörda parter. På uppdrag av Utbildningsförvaltningen i Halmstad kommun har vi intervjuat fem mentorer och åtta elever.

?Synen på barnet och barndomen borde vidgas till ett helhetsperspektiv, ett perspektiv som också innefattar en människosyn. [?]: barn är också människor. Satsen ansluter till en humanistisk tradition där vördnaden för människans väsen förenas med ivriga studier av hennes egenskaper.

This study is grounded in an interest in the Swedish Upper Secondary Schools? role as an educator of democratic citizens, with a specific interest in the moral and cognitive development of Upper Secondary School students. Development in these two areas is treated as results of citizenship education.The purpose of the study is to examine moral and cognitive development of students in Upper Secondary School to see if there are any structural differences to be found between the Upper Secondary School programs that are vocationally oriented and the programs that are preparing for further studies on higher levels ? since these differences have been both theoretically and empirically implied. The study is based on an enhanced version of Lawrence Kohlberg?s stages of moral development (with teachers? evaluations of students? capacity as a reference point of the students? actual level of moral development) as well as on Kieran Egan?s theory of development through the use of cognitive tools (as seen in five different ?shapes of understanding?).

Studiens huvudsyfte är att försöka förstå hur lärare och poliser ser på en samverkan mellan skola och polis. Jag har i mitt arbete sökt svar på hur man skulle vilja samarbeta, vilka fördelar som finns med ett samarbete samt vad som legitimerar ett samarbete. Studien bygger på intervjuer med nio lärare och poliser. Som teoretisk bakgrund till intervjustudien redogör jag för den forskning som finns om ett samarbete mellan skola och polis och ett brottsförebyggande arbete i skolan. Jag presenterar även några teorier om hur barn tar till sig normer och värden, Moralutvecklingsteorier.

Abstract Arbetets art: C ? uppsats i Barndoms ? och ungdomsvetenskap Sidantal: 38 Titel: Hur sexåringar tänker och agerar omkring rättvisa i skolan. Författare: Cecilia Magneklint-Hillman Handledare: Ann- Sofi Råstam Datum: 2006-05-22 Bakgrund: Vad är rättvist eller orättvist i skolan? Är det rättvist att alla barn gör allting samtidigt och lika mycket, eller blir det orättvist om inte alla är med? Är alla barn verkligen intresserade av samma sak samtidigt? Vad är rättvisa för barn och hur agerar de i rättvisesituationer i skolan? Syfte: Syftet med min studie är att försöka få kunskap om hur sexåringar i förskoleklass tänker och agerar omkring rättvisa. Jag vill också ta reda på om det är skillnad på flickors och pojkars syn på rättvisa.

En dag frågade jag mig vad sagan kan betyda för barnets andliga utveckling. Andlighet är för mig förmåga att känna kärlek, att kunna ge utan egen vinning samt att se något utöver det synliga. Andlig utveckling och personlighetsutveckling hör ihop. Därför såg jag mig omkring i min hemstad Nyköping för att ta reda på vilka sagor barn i åldern tre till sex år kan ha glädje av för sin personlighetsutveckling. Barn har mindre kunskaper och erfarenheter än vuxna.