Uppsatsen handlar om mobbning och hur detta synliggörs i idrottsföreningar. Ledarna inom idrottsföreningar har intervjuats med en narrativt inspirerad metod för att på så sätt nå deras erfarenheter av hur mobbningen på detta område ser ut. Intervjupersonerna berättar hur de hanterar mobbning personligen och hur detta hanteras inom respektive idrottsförening. Vi lyfter även fram hur ledarna ser på ledarskap i allmänhet och hur de ser på sitt eget ledarskap. Vidare ser vi också till deras utbildningsbakgrund.

SammanfattningLäkemedelsindustrins mission är att förlänga människoliv samt bota sjukdomar. Människans hälsa är det som är i fokus, enligt läkemedelsindustrin. Det uppfattas dock råda en viss konflikt huruvida läkemedelsindustrin följer missionen. Forskning har visat på att dubbelt såmycket pengar finansierar marknadsföringen jämfört med forskning och utveckling, i syfte att sälja mer läkemedel. Läkemedel somliga läkare ifrågasätter om de ens behövs på marknaden.

Syfte: Syftet med detta arbete är att utifrån ett etiskt och moraliskt synsätt beskriva hur spelbolagen balanserar faktorerna lönsamhet och spelansvar. Detta är genomfört med en avgränsning till två svenska spelbolag, Svenska Spel och ATG. Mer specifika frågeställningar för studien är: -          Hur arbetar spelbolagen med sin marknadsföring med hänsyn till spelansvar?-          Hur balanserar Spelbolagen faktorerna lönsamhet och spelansvar?-          Vilka åtgärder mot spelmissbruk har spelbolagen och hur ser den framtida utvecklingen ut av dessa? Metod: I denna studie har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av fem stycken telefonintervjuer. Respondenterna är utvalda för att få en god uppfattning om hur spelbolagen står i denna fråga och för att få en syn i hur relevanta respondenter utomstående från spelbolagen ser på Svenska Spel och ATG gällande detta syfte. Resultat och slutsats: Undersökningen visar att de två utvalda spelbolagen har ett genomarbetat spelansvar.

På uppdrag av Naturvårdsverket och kommunstyrelsen startade våren 2006 miljöprojektet för utbildningssektorn i Linköpings kommun. Miljöprojektet bestod av två delar. Dels skulle all kommunal personal utbildas i miljöfrågor, och dels fanns möjligheten för personalen att söka medel för olika typer av utvecklingsprojekt. Omkring tio piloter från var och ett av de elva geografiska områdena gick en miljöutbildningsdag, varefter de skulle vidarebefordra informationen till sina kolleger. De skulle också inspirera sina kolleger till att starta utvecklingsprojekt.Marcus Olsson, lärarstuderande på Linköpings Universitet, fick uppdraget att utvärdera utvecklingsprojekten samt spridningen av informationen som delgetts under utbildningsdagen.

Detta examensarbete är utformat ur ett kombinerat kvalitativt/kvantitativt perspektiv; där enkätundersökningar vid två gymnasieskolor utgör grunden för själva analysen. Studien har sökt utröna inställningar och attityder hos elever och lärare på frågor som handlar om fusk och fuskbeteenden i skolan. Den centrala frågan är huruvida inställningen till fusk bland elever och lärare är avhängig yttre faktorer? (Till yttre faktorer räknas exempelvis skola, geografisk region, inriktning eller andra rimliga variabler.) I arbetet används enkätformen som empiriskt grepp tillsammans med en hermeneutisk metod. De data som erhållits, har analyserats och tolkats med utgångspunkt i Vygotskijs sociokulturella teorier, främst angående språket som förmedlare av erfarenheter. Studien har genomförts med hjälp svaren från 98 gymnasieelever i årskurs 1-3 vid såväl praktiska som teorietiska program.

Den här uppsatsen ska undersöka och diskutera mediedebatten om Kirunasvenskarna och vänsterpartiets ansvarstagande för aktioner deras medlemmar tagit i det förflutna. Jag är intresserad av processen när en organisation större än en eller ett par personer tvingas göra upp med sin egen historia. Jag är nyfiken på tillvilken grad det till en början fanns en tendens hos de vänsterpartister som deltog i debatten att ?sopa historierna under mattan? och i de fall då det fanns olika rapporter av samma händelse tendera att automatiskt ta ställning för partikamraterna eller den sida som var mest skonsam för partiet, innan man slutligen började ta ansvar för sin del i det som skett.Utöver detta anser jag min utförliga och detaljerade genomgång av mediedebatten vara ett slags syfte i sig. En dokumentation av detta slag känns viktig och som den är en poäng i sig utöver att bara vara ett redskap för resten av uppsatsen.

Uppsatsen undersöker fyra artiklar ur den konservativa kulturtidsskriften Axess magasin, vilka orsakade två infekterade kulturdebatter åren 2008 och 2009 i Sverige. Dessa artiklar menade att skönheten gått förlorad i samtidskonsten och riktade sin kritik mot det rådande kulturetablissemanget. Axess menade att det modernistiska normbrytande idealet allt för länge varit ett kriterium för god konst och de förespråkade därför ett alternativ till denna norm. Detta alternativ blev sedan hårt kritiserat av kultursidorna i dagspressen och av kulturtidsskrifter generellt.Men vad var det som var så provokativt med Axess alternativa konstideal? För att få en förståelse för detta, krävs en ingående analys av dessa artiklar, vilket är vad denna uppsats gör.

Det senaste Riksdagsvalet blev ett segertåg för det främlingsfientliga, populistiska partiet, Sverigedemokraterna. Riksdagsspärren på fyra procent klarade dock inte partiet och procentuellt sätt kunde partiet tillskriva sig knappt tre procent av svenska folkets röster. Att jag i inledningen av sammanfattningen kallade valet för ett segertåg för partiet omfattas av andra faktorer än enbart nästan representation i Riksdagen. I efterskalvet av partiets valframgångar dök det upp frågor hos mig framför allt det minst sagt förvirrade förhållandet som samhället uppvisar gentemot Sverigedemokraterna. Det framkom tämligen snabbt hur komplext och snårigt det var för framför allt politiker, debattörer och media att debattera med partiet.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur Sverige utbildar, tränar och övar förbandschefer införinternationella insatser och på vilket sätt som Försvarsmakten tar tillvara erfarenheter efter insatser. Bakgrundtill uppsatsen är den förändrade omvärldsbilden och Försvarsmaktens ökande engagemang utomlandsdå det är en av dess fyra huvuduppgifterUppsatsarbetet har bedrivits med en kvalitativ inriktning och en induktiv slutledningsmetod. Grunden föruppsatsen är litteraturstudier av främst svenska men även norska doktriner samt fjorton intervjuer med förbandschefersom har genomfört internationell tjänst eller varit delaktiga i högsta militärledningen i sambandmed svenska internationella insatser. Det insamlade materialet har tolkats och analyserats i flera steg.Därefter har slutsatser från intervjuerna diskuterats tillsammans med slutsatser från uppsatsens bakgrundoch teori, bland annat manöverteori och krigföringsförmåga.Resultatet visar att utbildning, träning och övning påverkar krigföringsförmågans alla tre delar, de fysiska,konceptuella och moraliska men mest de två sistnämnda. Resultatet visar att Försvarsmakten inte genomfördirekt utbildning och träning av förbandscheferna före internationell insats.

I samtida nyhetsrapportering framkommer näst intill dagligen kontroverser kring romer och deras situation och den mediebild som det svenska samhället blir tilldelad av medierna tenderar att uppfattas som objektiva sanningar som sällan kritiskt ifrågasätts. Med avstamp i den mediala nyhetslogiken är det därför viktigt att belysa och ur ett kritiskt perspektiv granska denna bild och de inbyggda antaganden om romer som förmedlas. Syftet med denna studie är därför att genom en tematisk analys undersöka vilka som är de övergripande teman som romer kopplas samman med och vidare genom en kritisk diskursanalys analysera hur romer representeras samt hur eventuella diskrimineringsmekanismer kommer till uttryck i Dagens Nyheter och Aftonbladets nyhetsrapportering under perioden 1 januari till 30 April 2015. Den kritiska diskursanalysen utgår från van Dijks metodmodell som vidare har kopplats samman med Kristina Boréus begreppsapparat som syftar till att åskådliggöra språklig diskriminering i nyhetsrapportering. Jämte tidigare forskning som behandlar diskursiv rasism, ?Europas romer? och nyhetsdiskurs om romer i brittisk och rumänsk press består de teoretiska utgångspunkterna huvudsakligen av mediernas roll, representation av grupper, diskursteori, stereotypisering och språklig diskriminering. Resultatet av analysen visar att tiggeriet är en debatt som fått stort utrymme och där romer ofta nämns samt att diskriminering av romer är uppmärksammad i Dagens Nyheter och Aftonbladets nyhetsrapportering.

Bakgrund: Internationellt existerar fortfarande illegala aborter med kvinnans hälsa, och i somliga fall liv, som insats. Inom gynekologisk vård i Sverige arbetar allmänsjuksköterskor vilka vars arbetsuppgifter bland annat består av att vårda kvinnor som genomgår inducerade aborter. Deras arbete vilar på den svenska abortlagens bestämmelser om kvinnans rätt till fri abort samt den övergripande hälso- och sjukvårdslagen. Allmänsjuksköterskor har fått en mer framträdande roll i arbetet med inducerade aborter i takt med den ökade användningen av den medicinskt inducerade aborten. I sitt arbete ställs sjuksköterskorna inför specifika arbetsuppgifter vilka kan tyckas påfrestande.

BakgrundNarkotikamissbruk är den vanligaste dödsorsaken bland ungdomar i Europa och i Sverige beräknas över 500 människor varje år dö till följd av narkotikarelaterade orsaker. Definitionen av ett tungt narkotikamissbruk är att en person, en eller flera gånger, injicerat narkotika under en 12-månadersperiod eller missbrukat narkotiska preparat dagligen under de senaste fyra veckorna. I dagsläget beräknas cirka 29 500 personer i Sverige ha ett tungt narkotikamissbruk. Injektionsmissbrukare riskerar att smittas av blodburna infektioner, såsom hiv och hepatit C, på grund av delning av kontaminerade injektionsverktyg. Sprututbytesprogram implementerades i Sverige år 1986 och har som syfte att minska spridning av blodburna infektioner.

Jag har utgått från premissen att djur bör tillskrivas rättigheter, och därefter analyserat huruvida utilitarismen kan användas för att ge djur rättigheter, och kommit fram till att utilitarismen visserligen kan ge en mycket låg nivå av en direkt rättighet (nämligen rättigheten att få sina intressen visade lika hänsyn som andras intressen) men inte kan ge några mer garanterade rättigheter utöver denna. Utilitarismen brottas också med många grundläggande problem, bland annat frågan om hur man kan jämföra utilitet och kunskapsproblemet (att vi omöjligen kan förutse alla konsekvenser av en handling), och därför har denna teori inte kraft nog att ge djur den nivå av rättigheter jag sökt efter här. Inte heller naturrättsteorin lyckades med detta. Den kan visserligen ge individuella djur ett stort nätverk av rättigheter, men eftersom naturrättsteorin själv inte kan förklara vilken grund dessa rättigheter vilar på så kan de inte accepteras som giltiga. Kontraktualismen togs också upp, och den verkar vila på ett stadigt fundament: andras rättigheter gentemot mig är giltiga i den mån jag ger dem till andra (och mina rättigheter gentemot andra är giltiga i den mån dessa personer ger dem till mig), och ger jag dem direkt till en annan person utan en tredje person inblandad blir de direkta rättigheter.

Bakgrund: Sjuksköterskan och omvårdnadsteoretikern Florence Nightingale grundade den moderna omvårdnaden och sjuksköterskeyrket som en profession. Hon ansåg att omvårdnad inte var underordnad medicinen och genom utbildning ville hon göra omvårdnad till ett kompetens-område med yrkesstatus. En humanistisk människosyn är grunden för omvårdnadsvetenskapen och genomsyrar dagens sjuksköterskeutbildning samt lagar och riktlinjer för sjuksköterskans arbete. Etik innebär att överväga och välja det handlingsalternativ som anses mest moraliskt rätt i situationen. Enligt filosoferna Lögstrup och Lévinas samt omvårdnadsteoretikern Watson är det först i mötet med andra människor som moraliska regler uppstår.

Abstract Titel; ?Det sitter i väggarna? - Hur den medeltida människans mentalitet kan ta sig för uttryck i kalkmålningar i stads- respektive landsortskyrkor i Skåne. Syftet med den här uppsatsen är att jag vill se hur den medeltida människans mentalitet kan ta sig för uttryck i kalkmålningar i stadskyrkor respektive landsortskyrkor i Skåne. Jämförelsen i sig kan innebära många olika inriktningar och jag har valt att ta ett klassperspektiv, då jag vill ta reda på hur hierarkiska relationer kan ta sig för uttryck utifrån stånds- och klasstänkandet. Min teori består av två utgångspunkter; Klassperspektivet och den medeltida kroppsuppfattningen. Den historiska utvecklingen av tre- och fyraståndsläran stärker Thompsons teori om att klass skapas i samspel mellan människor.